Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så kan covidvirus spridas på jobbet

Ett trångt utrymme med dålig ventilation och anställda som pratar högt och anstränger kroppen. Det är dåliga förutsättningar för att hålla sig frisk från virus.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Utandningsluft är den största boven när vi smittas av covid-19. Därför kan munskydd ha viss effekt. Colourbox

Under tiden som människor insjuknat i covid-19 har forskarna haft delade meningar om smittvägar. Är det en kontaktsmitta, droppsmitta eller luftburen sjukdom? Afa-försäkring som ägs av arbetsmarknadens parter, har sammanställt en forskningsrapport om smittvägar och risker utifrån medicinsk expertis. 

Låg risk för kontaktsmitta 

Kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Det går också att smittas indirekt genom att ta på ett handtag, tangentbord, hissknapp eller en kaffemaskin. Dock måste ytan ha förorenats av urin, kräks eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att ha någon effekt som smittbärare.

Under pandemin har forskarna tittat på hur stor del av de ytor vi har omkring oss är kontaminerade och innehåller spår av virus. Resultatet visade att endast 10 procent av testerna visade ett positivt resultat. Viruset överlever inte någon längre stund på bänkar, knappar och skärmar. Ingen har dessutom lyckats odla det utanför ett labb vilket talar mot att någon större smittspridning skulle ske på det sättet.

Droppsmitta, alltså hosta, nysningar och kräks ger en dusch av droppar från munnen och kan fungera som små virusprojektiler för kollegan som står i närheten. Smittan kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller att du tar på ett föremål som har virus på sig och sedan stoppar fingrarna i munnen eller ögonen. Forskarna är överens om att det är fullt möjligt att smittas av covid genom droppsmitta, men att det inte utgör den största risken, då dropparna måste landa precis i ögat eller munnen för att få effekt, samtidigt som vi blivit väldigt bra på att tvätta händerna.

Inandningsluft den största risken

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids och därmed andas in av någon annan.

Att andas in viruset tror forskarna är den största boven i smittkedjan när det gäller covid-19. Man har hittat levande virus i luften, framför allt bland patienter som nyligen insjuknat. När man testat utandningsluften bland covidsjuka kunde 70 procent luftvirus uppmätas dag ett, medan nästan ingenting fanns kvar i luften dag fem under sjukdomsförloppet.

Vissa grupper utsöndrar dessutom mer eller mindre virus i sin utandningsluft. Om du sjunger eller pratar högt utsöndrar du mer, likaså om du tränar eller anstränger kroppen. Stora utbrott har kunnat noteras när människor samlas tätt och använder rösten mycket, till exempel vid körövningar och på arbetsplatser som callcenter. Att endast andas utsöndrar dock inte mycket virus i luften alls.

Att skydda sig mot smitta på jobbet

Ventilation har den största effekten mot luftburet virus. Öppna fönster och vädra, investera i luftrenare, undvik trånga utrymmen. Ha gåmöten utomhus om det är möjligt.

Flexibilitet: Kan de anställda jobba på distans, under varierande arbetstider eller i egna rum? Undvik trånga utrymmen där anställda sitter tätt men också öppna kontorslandskap där viruset har fri luftfärd.

Administrativ kontroll: Hjälp medarbetarna att göra rätt: sätt upp skyltar om hygien, markera avstånd på golvet, utbilda i smittspridning.   

Minska exponeringen: undvik kollektivtrafik och stora arbetsgrupper, ha möten på distans.

Hygien: tvätta händerna, desinficera stora ytor.

Skyddsutrustning: Munskydd minskar smittspridningen, det gör däremot inte handskar. De kontamineras på samma sätt som våra händer och kan bära spår av virus efter en tid. Visir kan skydda mot droppsmitta men bör användas tillsammans med munskydd då små virus kan smitta förbi skärmen.

Läs mer:

Smittspridning ökar i öppna kontorsmiljöer

Många vill inte ta i hand

Om rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?