Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så kan Sverige bli bäst på digitalisering

Digital teknik måste bli tillgänglig för alla – annars kommer Sverige aldrig att bli världsbäst på digitalisering.
– Det är synd om vi nöjer oss med att sitta i passagerarsätet, säger Amy Loutfi, professor i informationsteknologi.
David Österberg Publicerad 4 september 2020, kl 10:37
Shutterstock, Örebro universitet
Amy Loutfi tycker att Sveriges mål med digitalisering ska vara att ska livskvalitet och välstånd. Shutterstock, Örebro universitet

Under coronakrisen blev många tjänstemän mer digitala. När vi inte längre kunde träffas började vi använda digital teknik för att sköta våra jobb. Tjänsteresor, konferenser och fikaraster ersattes av videomöten och chattar.

Men att vi är bra på att använda oss av digital teknik är inte tillräckligt, enligt Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet. I en rapport som Omstartskommissionen släppt – där en grupp experter ger sina lösningar på en del av de problem Sverige står inför – skriver hon att Sveriges mål att vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter inte är tillräckligt ambitiöst. Amy Loutfi anser att vi måste utveckla egen digital teknik. På så vis kan vi själva bestämma hur den utformas och anpassa den efter våra behov.

– Det vore synd om vi nöjer oss med att bara använda teknologi som andra skapar. Målet med digitalisering skiljer sig åt mellan länder. Vårt mål tycker jag ska vara att skapa livskvalitet, välstånd, att bidra till det demokratiska samtalet. Om vi fokuserar på det kommer andra länder att titta på Sverige och följa efter, säger hon till Kollega.

Öka den digitala delaktigheten

Men om Sverige ska bli världsledande på digitalisering måste hela befolkningen involveras, enligt Amy Loutfi. Så är det inte i dag. Enligt en rapport från Internetstiftelsen känner sig en av tio inte delaktiga i det digitala samhället. En femtedel av svenskarna över 76 år anser till och med att digitala samhällstjänster försvårar deras liv. Även lågutbildade och låginkomsttagare halkar efter när det gäller användandet av digitala samhällstjänster. Rapporten visar också att en miljon människor använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls.

Amy Loutfi ser flera möjliga lösningar på bristen på delaktighet. Hon anser att flera samhällsaktörer måste ta större ansvar och att biblioteken borde få ett delvis annorlunda uppdrag för att förbättra människors kunskap om digital teknik.

Hon tycker också att de tekniska team som utvecklar ny teknik måste bli mer heterogena. I dag är teknikutvecklare i huvudsak män, med liknande bakgrund: ”Idén om att ’få tjejer intresserade av teknik’ borde försvinna och i stället vändas upp och ned. Vi behöver fråga oss hur vi gör teknik intressant, för tjejer och för alla. Huvudansvaret bör ligga hos utbildningsanordnare och arbetsgivare, som behöver erbjuda attraktiva karriärmöjligheter”, skriver hon i Omstartskommissionens rapport.

Kompetensutveckling i arbetslivet och mer digitalisering i skolan

Men även den del av befolkningen som i dag använder digital teknik behöver djupare förståelse för hur digitaliseringen påverkar oss. Artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden och arbetsuppgifter förändras. Amy Loutfi anser därför att kompetensutvecklingen måste bli tillgänglig för fler och att utbildning i digitalisering måste bli en integrerad del i fler ämnen i grundskolan.

Läs mer Ygeman: Lyssna på de anställda om digitalisering

Amy Loutfi är övertygad om att vi kommer att ha stor glädje av digitaliseringen. Rätt använd kan nya digitala tekniker hjälpa oss med svåra samhällsproblem som klimatkrisen och underlätta för vården och skolan. Förutsättningen är politiska beslut och tydligt ledarskap.

Kan du ha förståelse för att människor oroar sig för att robotarna blir smartare än oss och tar över?
– De är redan mycket smartare. Men deras intelligens bygger på beräkningsförmåga. Och det är precis det vi behöver hjälp med. Vår intelligens är av ett annat slag och den intelligensen är vi inte intresserade av att duplicera. Mitt råd är att försöka balansera oron med nyfikenhet. I Sverige finns goda möjligheter att gå kurser och vidareutbilda sig. Sveriges lärosäten har stort ansvar för att bidra med kunskap och information. Det finns många organisationer som arbetar febrilt med att nå ut till alla. Med kunskap får man en mer nyanserad bild av vad digitaliseringen innebär. Jag tror också att vi behöver platser för att diskutera digitalisering. Om man får dela oron för en dystopisk framtid med andra tror jag att oron minskar.

Läs mer: 5 yrken som är på väg bort

SKA STÄRKA SVERIGE EFTER KRISEN

I våras bildade Stockholms Handelskammare Omstartskommissionen. Kommissionen ska föreslå reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen.

Kommissionen består av 10 personer med expertis inom olika områden. Medverkar gör bland andra Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

För två veckor sedan publicerade kommissionen sin slutrapport.

Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.