Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så känner du igen monstren på videomötet

Erkänn att du funderat över om dina kollegor förvandlats till monster under coronaisoleringen. Flera medarbetare beter sig minst sagt udda under videomötena och väcker en oförklarlig blodtörst hos dig.
Johanna Rovira Publicerad 29 oktober 2020, kl 15:29
En suddig figur i huva.
Du vet inte om hen är där, för hen syns aldrig i bild och sitter mestadels tyst under mötena. Det enda du ser är Skypespökets initialer eller en fantombild. Foto: Shutterstock

Det påstås att hemarbetet i kombination med att många bara ses via Teams, Skype, Zoom, Google meet gör oss trötta och mer irriterade på varandra. Det sägs bero på att vi måste fokusera mer eftersom vi inte ser varandras kroppsspråk, ansiktsuttryck eller hör varandras ton- och röstläge. Vi går också miste om det där småtrevliga kallpratet vid kaffeautomaten, som fyller en sorts smörjande funktion på en arbetsplats och gör att man inte tycker kollegorna är totalt puckade hela tiden.

Men tänk om tröttheten och irritationen över kollegorna i själva verket beror på något annat? Tänk om coronaviruset bara är en avledningsmanöver, ett sätt att bana väg för det verkliga viruset som sakta men säkert förvandlar oss alla till de monster du redan sett åtskilliga tecken av på videomötena.
 

Videovampyren


Foto: Shutterstock

Hörs jag? Ser ni mig? För en videovampyr är det viktigt att stå i centrum, att höras och synas. Videomötena blir vampyrens enda verkliga chans att suga musten ur sina kollegor och då måste hen förstås försäkra sig om att alla verkligen lyssnar. Får videovampyren ordet släpper hen det inte i från sig i första taget. Hen filibustrar ofta och gärna eftersom hen upptäckt att kollegorna har svårare att avbryta under videomötena än IRL. De intetsägande, oftast självupptagna monologerna har en totalt urlakande effekt – får dig att vilja driva en påle genom ditt eget hjärta bara för att slippa höra mer.

Skypespöket


Foto: Shutterstock

Du vet inte om hen är där, för hen syns aldrig i bild och hen sitter mestadels tyst under mötena. Det enda du ser är Skypespökets initialer eller en fantombild. Ibland kan det fladdra förbi något vagt och världsfrånvänt uttalande som får resten av deltagarna att skruva oroligt på sig. Om de överhuvudtaget hör vad hen säger – oftast uppfattar man bara fragment av spröda viskningar, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för den som låtsas ha hört och sedan sitter där med skägget i ektoplasman.

Zoomzombien


Foto: Shutterstock

Insjunkna kinder, döda ögon, livlöst hår och glåmig hy – apatisk stirrar Zoomzombien ut från skärmen och du känner hur livsandarna lämnar även dig vid blotta åsynen. Till skillnad mot andra bryr sig Zoomzombien inte om att stajla bakgrunden, fixa ljussättning och vinklar för att dölja eventuella diskhögar, dubbelhakor och rynkor. De senaste två månaderna har hen haft samma flanellskjorta varje möte – det är bara fläckarna av hjärnsubstans som är nya. Då och då vaknar Zoomzombien upp ur sin dvala och kommer med en idé som är identiskt med det gruppen ältat de senaste 20 minuterna.

Meetmonstret


Foto: Colourbox

Detta vidunder var förmodligen skoningslöst redan pre-corona, men dess olater har förstärkts rejält under videokonferensen. Bryr sig föga om mute-knappen utan delar ogenerat med sig av smackningar, sörplande, harklingar, hostningar, brakare (som monstret bortförklarar med att det pågår ombyggnad i huset) och andra icke-välkomna oljud. Har heller inget till övers för handuppräckningsknappen, utan avbryter gärna andra i tid och otid med mer eller mindre oövertänkta reflektioner.

Hangouthäxan


Foto: Shutterstock

Sur och illvillig kritiserar Hangouthäxan allt och alla. Kommenterar din frisyr: (Har du precis stigit ur sängen eller?) Recenserar din bakgrund: (Värst vad du har många uppstoppade fåglar hemma! eller Jaså … Teppanyakihäll minsann! Fint ska det va.) Insinuerar saker: (Jag ser att det blev ett och annat glas i går). Levererar ohemula påhopp och en himla massa utropstecken (Tala högre! Stäng av mikrofonen om du ska sörpla!). Dissar dina goda idéer men drar sig inte för att uppmuntra helt ogörliga projekt, så länge hen slipper göra dem själv. 

Teamtrollet


Foto: Shutterstock

Nu när hen inte längre kan göra sig lustig på din bekostnad genom att tapetsera ditt skrivbord med post-it-lappar, får denne clown till kollega ta till nya metoder för att få utlopp för sitt trängande tramsbehov. Stänga av din mikrofon mitt under din presentation. Låtsas som att uppkopplingen hängt sig genom att ”frysa” mitt i en mening. Trixa med dina inställningar som avslöjar dig i prekära situationer – möjligheterna att hitta på djävulskap är oändliga för ett teamtroll med lite teknisk kompetens.

Jobbrelationer

7 sätt att bli en bättre talare

Rösten är vårt viktigaste uttrycksmedel för att skapa förtroende och motivation. Här är sju tips för att bli en bra talare – och behålla publikens intresse genom hela presentationen.
Publicerad 15 februari 2024, kl 06:04
Tecknad illustration av en kvinna i en talarstol som pratar inför publik.
Att tala inför folk kan kännas svårt. Här är 7 tips hur du använder din röst för att skapa förtroende och motivation. Illustration: Colourbox.

1.  HITTA RÄTT TEMPO

Karismatiska talare pratar ofta i ett lite snabbare tempo än normalt, vilket får dem att låta passionerade och självsäkra. Att hitta balansen kan dock vara svårt. Talar du för snabbt kan du låta nervös eller stressad, talar du för långsamt kan du låta uttråkad eller nonchalant.

 

2.  VÅGA VILA I PAUSEN

 Undvik utfyllnadsord som ”ööh” och ”liksom”. De stjäl fokus och du riskerar att åhörarna tappar intresset. Att i stället våga landa i pauser inger en känsla av självförtroende och ger lyssnarna möjlighet att processa det du sagt.

 

3. SPELA IN DIG SJÄLV

För att kunna jobba med din röst måste du lära känna den. Spela in dig själv och lyssna på hur du låter. Ge dig själv feedback, både positiv och negativ. Tänk på hur du använder melodi och tempo. Låter du uttråkad, nervös eller självsäker?

 

4. VÄRM UPP RÖSTEN

Värm upp rösten varje morgon för att få en god rösthälsa och bättre talteknik. En enkel övning är att använda ljudande konsonanter. Ta ett djupt andetag genom näsan och ljuda ut ett ”V” på ton tills luften tar helt slut. Det spelar ingen roll vilken ton du väljer, men du kommer att låta ungefär som en dammsugare. Repetera övningen tre gånger.

 

5. ANVÄND RÖSTENS VERKTYGSLÅDA

Tempo, talmelodi, paus, volym, tonalitet och betoning. Det är några av de verktyg du kan jobba med för att låta mer indragande och skapa dynamik när du pratar.

 

6. ANVÄND HÄNDERNA

Människor som pratar med händerna upplevs som mer trovärdiga. Gestikulera för att poängtera de ord som är viktigast. Tänk på att rörelserna ska kännas naturliga, inte överdrivna – spara dina ”jazzhands” till aw:n.

 

7. TALA PASSIONERAT

Det handlar inte bara om vad du säger – utan om hur. Håll en hög energinivå – tala med passion och ha ett öppet, självsäkert kroppsspråk. Då kan du få vem som helst att bli intresserad av vad du har att säga. Att låta det minsta ointresserad eller osäker smittar av sig på stämningen.

 

FÄLLOR ATT SE UPP MED!

Undvik att dricka kaffe, te och annat vätskedrivande precis innan presentationen, det torkar dessutom ut stämbanden. Känner du dig trött i rösten eller är hes ska du absolut inte viska – det skadar rösten mer. Känner du dig ofta trött i rösten bör du kontakta en sång[1]pedagog som kan hjälpa dig att hitta rätt talteknik.

Text: Vera Viksten

KÄLLA: Cecilia Brändström, röstcoach

Jobbrelationer

Så blir du mer omtyckt på jobbet

Det går att lära sig att bli mer gillad. Här är 12 tips på hur du får kollegor att uppskatta dig.
Publicerad 12 januari 2024, kl 06:00
två som ger varandra knogen
Att vara positiv och generös på jobbet kommer att öka dina möjligheter att bli omtyckt. Foto: Shutterstock

Ett medvetet leende som du plockar fram ser mer naturligt ut om du ler med stängd mun. Det tipset och många fler ger psykologen och författaren Björn Hedensjö i sin nya bok Omtyckta människor.

Björn Hedensjö

Boken kom till då Björn Hedensjö under en längre tid – både privat och i sitt yrke som psykolog – funderat på det här med likeability, det engelska uttrycket för det som gör att vissa människor blir mer omtyckta än andra.

– Det blev en 224 sidors handbok i sociala färdigheter, väldigt konkret om hur man ska göra för att relationer med andra ska funka så bra som möjligt.

Men är det betydelsefullt att vara omtyckt på jobbet?

– Fungerande relationer är viktiga för att vi ska må bra på arbetsplatsen, det finns gott om forskningsstöd för hur nära kopplade dåliga relationer är till exempelvis stress och depression. Dessutom blir vi mycket mer effektiva när vi är bra på att kommunicera. För individen öppnar det också upp en massa karriärdörrar om man är omtyckt.

Vad var den största insikten du fick efter att ha djupdykt i ämnet?

– Det var superintressant att lära mig att det faktiskt lönar sig att vara generös – även räknat i kronor och ören. Människor med en generös attityd – med pengar, tid, uppmärksamhet, tjänster, omtanke – belönas i livet med högre lön. Man tycker om generösa människor, och kommer då tipsa om personen till ett nytt jobb eller befordran. Det här visar på ett konkret sätt att inte bara omgivningen utan även individen vinner på att bygga sociala nätverk och att vara omtyckt.

Kan alla lära sig att bli omtyckta?

– Helt klart finns det några som kommer att ha det kämpigt, medan andra kan lära sig det fort. Vissa har det medfött – de kan läsa av sociala signaler hos andra och då brukar samspelet bli lättare. Men visst kan alla lära sig det och bli bättre. Och gudarna ska veta att det även gäller mig!

Bete dig. Uppför dig som om alla redan tycker om dig (fake it till you make it!). Fråga dig själv hur du beter dig i sammanhang där du känner dig trygg och omtyckt. Tar du med dig just det beteendet till jobbet blir det oftast en självuppfyllande profetia. Var glad och ”spela teater” som om du vore en självsäker person (din målbild). Öva på att plocka fram ett leende i situationer där du normalt inte skulle le. Tänk på att ett leende med stängd mun ser mest naturligt ut.

Spegla kollegan. Ha samma sittposition, använd liknande handgester, uttryck och tonläge. Detta kallas för aktiv spegling och är ett sätt att bokstavligen hamna i synk med en annan människa.

Var fokuserad. Lägg bort mobilen när du talar med kollegor, titta dem i ögonen, lyssna uppmärksamt och undvik att avbryta.

Undvik snobbism. Dömande attityder minskar effektivt chansen att bli gillad.

Humor och självdistans. Två egenskaper som ökar chansen att bli gillad enormt.

Ge riktat beröm. Alla mår bra av beröm, men försök att rikta det till en enskild kollega och inte till hela teamet, det ökar uppskattningen mest.

Stå upp för din åsikt. Forskning visar att en neutral hållning ofta ogillas mer än att stå upp för vad man tycker.

Beröring. Att vidröra en kollega ger en stark gillandeeffekt, såvida det inte uppfattas som påfluget eller kränkande. Lätt och snabb beröring på överarmen är en variant som oftast funkar bra.

Var positiv. Psykologisk forskning är entydig. En person som ägnar sig åt positiva beteenden – hälsar, ler, håller upp dörrar eller småpratar vid kaffeautomaten – bemöts nästan alltid med liknande beteenden.

Ställ frågor – och följdfrågor. Visa intresse för kollegors liv genom att ställa frågor och följdfrågor. Det ger mesta möjliga effekt i relation till insatsen och är ett enkelt sätt att få människor att känna sig sedda. Försök gärna att lägga på minnet detaljer eller namn ur deras berättelser. Det gör dig extra omtyckt.

Våga visa sårbarhet. Att vara människa är att vara svag och göra misstag ibland. Vi möter andra i vår gemensamma mänsklighet när vi öppnar upp oss.

Var generös. De flesta avskyr snålhet.

Bjud kollegan på en kaffe, erbjud dig att ta det där jobbiga kundsamtalet eller hjälpa till om kollegan har mycket att göra.

Text: Katarina Markiewicz 

Källa: Omtyckta människor – forskning, knepen och övningar som gör dig likeable av Björn Hedensjö (Polaris 2023).