Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så leder du en effektiv slarver

Alla chefer drömmer om medarbetare som är snabba och effektiva. Men risken är att snabbheten går ut över noggrannheten. Med rätt ledarskap går det att få ut det bästa av en effektiv slarver.
David Österberg Publicerad 18 augusti 2017, kl 15:08
Kzenon/Colourbox.com
Är du chef över en medarbetare som visserligen är snabb men slarvig? Kzenon/Colourbox.com

Den som leder en arbetsgrupp märker snart om det finns medarbetare som inte klarar av sitt jobb eller arbetar för långsamt. Gruppens snabba och effektiva medarbetare betraktas som okomplicerade och som förebilder – men det är inte alltid hela sanningen. Risken finns att den som alltid har bråttom bara vill lägga arbetsuppgifter bakom sig och därför slarvar på vägen dit.

Den som är chef för en effektiv slarver måste gå försiktigt fram, enligt ledarskapskonsulten Malin Trossing.

– Att gå till en sådan medarbetare och säga ”det vore bra om du arbetade lite långsammare” är förödande. Självklart ska man ta till vara på medarbetare med driv och energi, men om arbetet utförs fort och fel finns ett problem som man måste göra något åt, säger hon.

En möjlig lösning är att vara väldigt tydlig när en arbetsuppgift läggs ut. Om en medarbetare förstår varför det är viktigt att prioritera noggrannhet framför snabbhet ökar chansen att det också blir så, tror Malin Trossing.

– Om det är väldigt viktigt att det inte blir fel måste man vara tydlig med det. Och dessutom förklara varför det inte får bli fel och vilka konsekvenser felet skulle få. Annars blir instruktionerna lätt abstrakta.

En bra ledare måste dessutom fråga sig varför en medarbetare alltid har bråttom – trots att det egentligen inte brådskar.

– Om man har en specifik medarbetare som alltid gör saker fort men slarvigt måste man ta sig tid med den personen för att förstå bakgrunden till det. Är Kalle stressad över något, har han inte förstått arbetsuppgiften, har han tråkigt på jobbet? Där slarvar många chefer i dag. De tar sig inte tiden, känner att de är för stressade. Men ibland kan det räcka att lägga 20 minuter för att hitta lösningar. Och lyckas man med det kan man ju få en medarbetare som både är driven, effektiv och noggrann. Den viktigaste uppgiften för en chef är att se till att medarbetarna har rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är en chefs hela existensberättigande, säger Malin Trossing.

Om det finns flera fort-men-fel-människor på en arbetsplats är det troligare att orsaken finns i företagskulturen. Alltför många chefer tror felaktigt att medarbetarna arbetar effektivare om de ständigt arbetar under press, enligt Malin Trossing.

– Många chefer tror att det är bra att medarbetarna känner lite eld i baken eftersom de tror att det får dem att arbeta hårdare. När jag är ute och föreläser på arbetsplatser träffar jag väldigt ofta människor som är oroliga för att bli av med sina jobb, som känner sig otillräckliga. Men om man känner till hur våra hjärnor fungerar så inser man att vi inte är så smarta, förändringsbenägna och modiga när vi är stressade. Därför är jobbet att skapa en lugn och trygg arbetsmiljö A och O för en chef. Jag menar inte att man som chef inte ska ställa krav på prestation, man kan självklart sätta upp deadlines, men säga ”det här fixar ni, det här har ni gjort förut.” Folk kan inte trolla med knäna.

Malin Trossing tycker också att det är viktigt att chefen ser till att rätt person har rätt arbetsuppgifter. På så sätt går det att få ut det bästa både av den som är snabb och slarvig och den som är långsam och noggrann.

– Den som är chef över en arbetsgrupp måste ha klart för sig att alla inte behöver kunna göra allt. Det gäller att anpassa arbetsuppgifterna efter de egenskaper som medarbetarna har och inte tvinga in medarbetare i arbetsuppgifter som de inte passar för.

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat