Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så motar du din jobbångest

Bara några dagar kvar av sommarsemestern med vetskapen om att det är ett år kvar till nästa? Eller kanske har du just börjat jobba igen? Då kan jobbångesten ha smugit sig på. Men det finns knep att mota den. Här ger tre av Unionens förtroendevalda sina bästa tips.
Anita Täpp Publicerad 12 augusti 2021, kl 07:00
Shutterstock.
Känner du jobbångest efter semestern? Shutterstock.

Peter Schyllberg, ordförande i Unionens Evryklubb på TietoEvry, som har fem veckors sammanhängande semester och börjar jobba på måndag.

Har du haft eller har jobbångest?
– Ja, nu börjar den komma, även om den är mycket mindre nu än den har varit tidigare. För normalt under de sista 30 åren, när jag både haft mitt IT-jobb och varit fackligt aktiv, har jag alltid haft riktig jobbångest den här tiden på året. Då har den kommit redan när halva semestern har gått.

– Och tyvärr är det ju så på många företag i dag att ingen tar över ens jobb när man är borta. Men på senare år har jag ändå haft förmånen att kunna styra mycket av mitt jobb själv och nu vet jag vad jag ska göra framöver och känner mig ganska trygg i det jag ska göra i år. Så nu är det inte så farligt med jobbångesten.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Att man runt en månad innan semestern planerar så att man blir klar med sina grejer innan dess om det är möjligt. Det har jag vetat länge men ändå glömt bort. Men i år har jag gjort det och inte heller öppnat datorn under semestern, vilket har varit jättebra.

Har du fler råd?
– Att man ska vara snäll mot sig själv när man börjar jobba. Att man har en positiv egoism så att man tänker på sig själv och gör en sak i taget i stället för att dra igång för mycket på samma gång. För ingen tackar en ändå om man stressar och pressar sig själv tills man knäcker sig.

"Jag har inte haft någon ångest"

Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, som haft fyra veckors semester och började jobba i måndags.

Har du haft eller har jobbångest?
– Klart det var lite ”hoppsan, var det här semestern?” när jag började i måndags. Men jag har inte haft någon ångest. Jag har ändå ett roligt och omväxlande jobb och den här veckan är det inte heller så många möten och då kan man ju mer smyga igång jobbet.

– Men visst har jag haft jobbångest tidigare, när jag har haft lite längre semester och kanske också kommit tillbaka senare, när kollegorna redan varit på plats ett tag och det redan är full fart på jobbet. Då är man inte på samma våglängd och då har det varit lite jobbigt ibland.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Ett bra råd, som jag tyvärr ändå själv brukar glömma, är att man börjar semestern på en torsdag och kommer tillbaka på en torsdag.

Har du fler råd?
– Det beror ju på varför man har ångest. Om man känner det är jobbigt därför att det är ett helt år till nästa sommarsemester kanske man kan ta kommandot över den känslan genom att planera en kortare ledighet framöver om möjligt. Men om ångesten i stället beror på att man inte trivs på sitt jobb kan man ju också bestämma sig för att ta tag i det nu och planera för att göra något annat.

"Numera vet jag att det ordnar sig"

Dennis Frid, ordförande för Unionenklubben på Clas Ohlson i Insjön, som har haft tre veckors semester och nu är inne på sin andra arbetsvecka.

Har du haft eller har jobbångest?
– Nej i år har jag helt kunnat kopplat bort jobbet. Men visst har jag haft det förut. På min avdelning har det varit så hektiskt så att man inte har fått undan allt innan semestern och sedan har man också varit relativt ensam när man kommit tillbaka.

– Men i år fick jag undan allt och sedan har det också varit väldigt lugnt sedan jag kom tillbaka. Det beror också på att jag jobbar i en tätt sammansvetsad grupp nu, där vi alla är prestigelösa och hjälper varandra. Då kan man slappna av mer.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Det handlar nog både om hur man går in i semestern, hur det såg ut då och vilka planerna är framåt. Men en sak jag tror kan vara bra är att, som jag, ha en kortare sommarsemester och i stället flera kortare ledigheter inplanerade under hösten och vintern.

Har du fler råd?
–  Ja, jag tror att det handlar mycket om ens eget förhållningssätt. Att man behöver få ett lugn genom att intala sig själv att man bara behöver göra så mycket som man hinner varje dag utan stress. Själv kände jag förr alltid en stark ångest inför att komma tillbaka till en proppfull mejlkorg som jag visste skulle ta flera dagar att gå igenom. Men numera vet jag ju att det ordnar sig, att jag snart kommer i kapp med den, och då behöver jag inte bli stressad av det.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.