Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så mycket kan du spara på att pendla

Tjäna 5 000 kronor i månaden – genom att flytta från Stockholm och börja pendla till jobbet. Kollega har pratat med några som följt rådet.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 juni 2018, kl 06:00
Colourbox
Med dagens ränteläge kan du spara mellan 4000 och 5000 kronor i månaden, om du pendlar mellan till exempel Västerås eller Enköping och Stockholm. Colourbox

Kalkylen, gjord av Booli, bygger på att man säljer en villa i Stockholmstrakten och köper nytt i någon stad inom pendlingsavstånd. Genomsnittspriset för en Stockholmsvilla ligger på nästan 7 miljoner. En timmes tågpendling bort kan motsvarande villa kosta runt 2 miljoner. Med dagens ränteläge rör det sig om en besparing på mellan knappt 4 000 kronor (Västerås) och drygt 5 000 kronor (Enköping) i månaden.

Spelutvecklaren David Viklund är en av dem som valt att lämna Stockholm av ekonomiska skäl. Tidigare bodde familjen i Solna, men med två växande sönder behövdes mer boyta. Knivsta utanför Uppsala var ett alternativ.

– Vi insåg att vi kunde få ett stort hus med tomt i här för mindre pengar än en ny lägenhet skulle kosta i Solna.

I höstas gick flyttlasset. Det är inget som David Viklund har ångrat.

– Fördelen med att bo i Solna var att jag kunde cykla till jobbet på 25 minuter. Men nu kan jag jobba på tåget, så jag spar faktiskt tid.

Han har tidigare i sitt liv pendlat från Uppsala, och visste vad han gav sig in på. Stillastående tåg hör ju till en pendlares vardag.

– Det hände ju då och då att det blir ett fyra timmars tågfail. Då kan man sitta och lida, vilket de flesta gör, eller så kan man knappa på datorn i stället. För mig funkar det väldigt bra.

Men det är inte enbart ekonomin som avgör om man väljer att flytta. Det finns ofta andra aspekter att ta hänsyn till. För marknadskoordinatorn Ann-Christin Grell Johansson var skälet till flytten enkelt. När hon träffande sin man så bodde han redan i Enköping och hade två små barn. Hon lämnade då sin lägenhet i en närförort till Stockholm och flyttade till radhus i Enköping.

Hon tycker inte att hon har märkt att det skulle vara billigare att leva i Enköping än i Stockholm. Däremot känner hon väl till den stora avigsidan med pendlarlivet.

– Eftersom jag är beroende både av SJ och pendeltågen så innebär det nästan alltid en viss stress. Det är svårt att boka in möten på morgonen eftersom tågen ofta är försenade eller inställda. På fredagar och lördagar går det sista tåget 23.45, vilket kan bli snävt om man går på teater eller någon show. Dessutom är det dyrt.

Inte heller för Maria Carlsson som jobbar på Ericsson i Kista, var ekonomin anledning till flytten. När hon flyttade till Strängnäs för 15 år sedan var det dels för att sambon redan fanns där, dels gillade hon staden och dess närhet till naturen.

Under åren har hon märkt hur servicen för pendlarna ”successivt monterats ned”. Dubbeldäckartågen blev, säger hon, ”pendlarnas mardröm”, bland annat på grund av att de är trånga och svåra att hitta plats på. Men för henne finns inget alternativ, säger hon.

– Det här drabbar alla som åker till och från jobbet. Jag tycker att arbetsgivarna har varit så himla tysta i den här debatten. Vanligtvis har de stort fokus på hur mycket pengar de förlorar, men inte den här gången.

Hans Cruse, kanslichef på föreningen Spårvagnsstäderna, flyttade från hyresrätten i Åkersberga och blev sambo i flickvännens bostadsrätt i Uppsala. För honom var det alltså kärleken som styrde i första hand. Men visst har han märkt att det finns ekonomiska fördelar med att lämna Stockholmstrakten.

– Det handlar både om boendekostnader och annat som att maten och försäkringar är billigare här.

Hans Cruse är också något så ovanligt som en nöjd pendlare.

– Det funkar väldigt bra att pendla för mig, från dörr till dörr tar det bara 50 minuter. Jag har en flexibel arbetsplats och kan jobba på tåget.

Så mycket sparar du varje månad om du flyttar från Stockholm till:

Enköping 5 175 kr

Eskilstuna 4 582 kr

Flen 4 750 kr

Katrineholm 4 550

Nyköping 4 703 kr

Strängnäs 4 779 kr

Uppsala 4 164 kr

Västerås 3 940 kr

 

Uträkningarna baseras på att du säljer en villa i Stockholm, belånad till 58,5 procent, skattar av vinsten och investerar återstoden i ditt nya boende. Räntesats 1, 51 procent. I uträkningarna ingår även kostnaden för ett pendlarkort mellan respektive ort och Stockholm. Noteras bör att även amorteringar är inräknat i Stockholmskostnaden. På de övriga orterna ingår inga amorteringar.
Skulle räntan stiga till 4 procent kommer summan som sparas i stället ligga på över 10 000 kronor i månaden för flera av orterna.

Källa: Booli.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.