Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så navigerar du i kursdjungeln

Marknaden för ledarutbildningar har snabbt vuxit till rena snårskogen. Det finns kurser som är avkopplande och inspirerande men som inte leder till högre kompetens. Forskare varnar för att de kan vara ”fördummande” för chefer.
Publicerad 20 november 2014, kl 11:15
Stefan Lindblad
Stefan Lindblad

Många chefer känner igen sig i att man är världens bästa chef när kursen är slut på fredagen. På måndag lunch är allt borta.” Psykologen Christian Walén på företaget Assessio anser att utbildningsbranschen måste blir mer självkritisk. Det är svårt att veta om chefskurserna gör skillnad.

– Branschen är något av en soppa. Det finns otroligt många aktörer, massor av metoder men nästan inget utvärderas, säger han.

Jag vet, det är svårt att mäta.

Att fråga cheferna själva är ett tveksamt mått på resultat, anser han.

– De är oftast nöjda. De har fått komma ifrån jobbet, fått träffa andra chefer, prata om sig själva, säger han.

Det handlar om att lära sig bli en bra chef. Det är svårt. Det har gett upphov till en miljardmarknad. Det finns i dag flera tusen företag i Sverige som erbjuder ledarskapsutbildningar. De 75 företag som är medlemmar i branschföreningen Sveriges auktoriserade utbildningsföretag omsätter tillsammans 14 miljarder.

Det är lätt att avfärda denna bransch som en värld av fina ord och marknadsföring. Där tro och vetande och fromma förhoppningar blandas. Men samtidigt behövs utbildning. Få chefer är bra av sig själva.

Christian Walén sågar inte alla utbildningar. Vissa kurser kan ha inslag som är bra. Men det saknas rigorösa före och efter-mätningar. Ökar faktureringen? Är medarbetarna mer produktiva? Fungerar samarbetet i teamet bättre?

– Jag vet att det är svårt att utvärdera. Det är en utmaning för oss också i våra utbildningar, säger Christian Walén.

Grovt sett kan utbildningarna delas in i två kategorier: Kurser som lär ut konkreta kunskaper och färdigheter som arbetsrätt, projektledning, mötesmetodik med mera och kurser som ska öka chefernas självkännedom. Merparten av de kurser som efterfrågas handlar om det sistnämnda, enligt branschundersökningar. Här finns en djungel av olika metoder och begrep.

På vissa kurser, exempelvis UGL – utveckling av grupp och ledare – förekommer så avancerade övningar att folk bryter ihop och börjar storgråta. 80 000 svenskar uppges ha genomgått det fem dagar långa internatet UGL, som är ett slags Big Brother för chefer.

I värsta fall kan ledarskapskurserna ha en fördummande effekt.

Blir man en bättre chef av det? Utbildningsföretagen själva tycks tvivla. Mindset deklarerar på sin hemsida att bara en chef av sex ändrar sitt ledarskapsbeteende efter att ha gått en kurs. Man hänvisar till en amerikansk studie från 2008. Dock gäller detta inte kurser hos Mindset, tillägger företaget.

I värsta fall kan ledarskapskurserna ha en fördummande effekt. Det tror organisationsforskaren Mats Alvesson vid Lunds universitet. Cheferna får en konstig självbild, de blir uppblåsta av någon ny lära som de blivit frälsta på.  Det är väl okej, menar Mats Alvesson, om denna nyvunna entusiasm är förankrad i den egna förmågan och i en realistisk  bedömning av vad som går att göra.

– De kommer ibland tillbaka med en vision: Nu ska vi motivera. Ge feedback. Men om medarbetarna himlar med ögonen när chefen predikar, eller är diskret artiga men utan att låta sig påverkas, så lär vederbörande snart sluta med det. Och då är man tillbaka på noll igen, säger Mats Alvesson.

Insikt är viktigare än att boosta egon.

Det är viktigare för chefen att känna till verksamheten och undvika överslag åt olika håll, menar Alvesson. Och att undvika fantasier om ett fantastiskt ledarskap som medför allt möjligt gott.

– Det är illa när chefer har varit borta på kurs och plötsligt ändrar inställning efter att ha blivit frälsta av det senaste ledarskapsmodet. Medarbetarna går inte på det och om man inte får med sig medarbetarna blir det ingen förändring, säger Mats Alvesson som har profilerat sig som kritiker mot ledarskapsutbildningar.

På frågan om han själv gått många chefkurser, svarar han:
– Näe, men jag ger chefskurser. Fast jag stryker inte medhårs och tycker att insikt och realism är viktigare än att få nöjda deltagare genom att boosta egon.

Utbildningarna bygger ofta på modern beteende­forskning. Företagen är bra på att snappa upp forskningsrön och paketera dem. Men samma beteendeforskning visar att människor inte lär sig så lätt genom att få instruktioner i en kurssal. De lär sig av att möta konsekvenserna av sitt beteende i verkliga situationer.

Det är därför bättre om kursen kommer till jobbet, och helst i form av korta seminarier och träningspass som är knutna till aktuella problem. Så ser allt fler ledarkurser också ut. De mest avancerade tar nästan formen av ett mentorskap med en erfaren coach som jobbar med hela gruppen, inte bara chefen.

Andra utbildningar försöker parera det artificiella i kursmiljön med att ge ett digitalt stöd till cheferna att knåpa med mellan kurstillfällena. Risken är dock att det blir ännu ett formulär för chefen att fylla i.

Ett annat sätt att provocera fram beteendeförändring är att utsätta chefen för utvärderingar från alla i omgivningen, från medarbetarna, chefens chefer, receptionisten etcetera. Denna feedback-chock kallas 360-feedback, och kan tyckas läskig men har visat sig ha effekt.

Eva Torsson på branschföreningen Sauf ser gärna att frågan flyttade in i ledningsgruppen. Varje föränd­ringsskede ska ledsagas av rätt sorts utbildningsinsatser.

–  Att lägga kurspengar bara på att hålla cheferna nöjda, utan koppling till verksamhetsmålet, det är slöseri med resurser, säger hon.

Men är det inte värt en slant att hålla cheferna på gott humör?  Det är tungt att vara chef och bra för självförtroendet att få gå en påkostad kurs. Det visar att man är viktig för arbetsgivaren. Dessutom finns det konkreta kunskaper som är nödvändiga att ha.

Man kan göra fel tusen gånger. Övning ger färdighet, till slut.

Carl Erik Herlitz på företaget Tuff ledarskapsträning menar att övning ger färdighet, till slut.

– Man behöver träna på sina förmågor. Få syn på dem. Och på det som begränsar. Men vi tillhandahåller bara verktygen. Förändringen måste varje ledare klara av på jobbet, säger han.

Han förespråkar att cheferna både går på kurs och att de tränar mellan kurstillfällena.

Kan man arbeta som chef utan att ha utbilda sig?
– Det är klart att man kan. Man kan lära sig av sin egen chef. Eller av att göra fel tusen gånger. Men att gå en utbildning är en genväg. Det snabbar upp processen, säger Carl Erik Herlitz.

Är en bra kurs samma sak som en kurs där deltagarna är nöjda?
– Det kan bli ett dilemma. Men vi försöker att göra båda sakerna och tycker att vi lyckas bra, säger han.

Psykologen Christian Walén på Assessio konstaterar att ledarskap är så komplext att det är svårt att veta exakt vad som gör det framgångsrikt. Däremot ska man som utbildningsköpare ställa krav på vetenskaplighet och att utbildningen utvärderas. Om inte – välj en annan utbildning.

Thomas Heldmark
[email protected]

Snabbguide i ledarskapskurser

UGL –utveckling av grupp och ledare

  • En processutbildning som utvecklats av försvaret och grundar sig i teorier om gruppers utveckling och mognad.
  • Utbildningen sker i ett slutet internat om fem dagar där de deltagande inte känner varandra och kan innehålla konfrontativa inslag.
  • Metoderna är vetenskapligt förankrade, men liksom flertalet ledarskapsutbildningar saknas effektstudier som påvisar att svenska chefer som gått kurserna presterar bättre som ledare.
  • Vetenskapligt stöd.

Blended learning

  • Fysiska kurstillfällen kompletteras med datorstött lärande, filmer, skrivuppgifter med mera för att kunskaperna ska sätta sig.
  • Det har forskats en del på metoden men resultaten pekar åt olika håll. Det som tycks avgörande är hur skicklig utbildningsanordnaren är att skräddarsy utbildningen. Det kräver fingerfärdighet.
  • Välj utbildare noga! Ta referenser!
  • Visst vetenskapligt stöd.

Flip the classroom

  • En variant av "blended learning" men där filmer även används i gruppundervisning.
  • Forskning gjord i USA visar svag eller ingen förbättrad effekt.
  • Saknar vetenskapligt stöd.

360 graders feedback

  • En undervisningsmetod som består av ett system av utvärdering av chefen från dess kollegor, medarbetare, chefer och ibland också externa kunder.
  • Chefen får även utvärdera sig själv. Läskigt men funkar, visar forskning.
  • Vetenskapligt stöd.

Skräddarsydda utbildningar

  • Utbildningen är kopplad till organisationens mål. Kan innebära att utbildningen sker på plats hos företaget och av någon som är väl insatt i företagets behov.
  • Vetenskapligt stöd.
Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".