• Rörigt på huvudkontoret? Det finns hopp för framtiden ... Foto: Illustration: Fredrik Tjernström

Så påverkas hjärnan

Publicerad 3 oktober 2017, kl 14:52

Tekniken rusar framåt medan vår hjärna har sett likadan ut i 40 000 år. Tomas Dalström, författare och föreläsare med hjärnan som specialitet, varnar för multitasking och kontorslandskap men spår att det ändå våras för vår mänskliga hårddisk.

2008

➧ Våra hjärnor utsattes för en massiv attack från omvärlden. Mobilt bredband och smarta mobiler kom på bred front och sociala medier fick sitt stora genombrott. Den nya tekniken gjorde det möjligt för oss att många, många gånger under dagen förse oss med små behagliga och eftertraktade dopaminduschar genom att kolla mejlen eller hur många likes den senaste statusuppdateringen fått.

Men lika mycket som mejlkoll och sociala medier ger sköna kickar, lika stressad blir vår hjärna. Den är i princip likadan som på cromagnon-stadiet för 40 000 år sedan och är framför allt inställd på att upptäcka faror. Den skannar omedvetet in allt som sker omkring oss.

2008 var det färre saker som störde och vi kunde behålla vår koncentrationsförmåga längre. För varje avbrott tar det nämligen upp till 25 minuter innan vi återfår full koncentration igen.

Så här beskriver Tomas Dalström tiden före 2008:

– Vi hade mobilen i fickan, och den ringde lite då och då. Men det var inget som distraherade. Att det var så krångligt att skicka sms gjorde att vi var mer närvarande och mindre stressade. Enligt en professor hände något runt 2009 – då tappade studenterna uppmärksamheten och koncentrationsförmågan. Han har därför slutat föreläsa och producerar i stället korta videor.

 

2017

➧ Det pockar på. Från pushnotiser, sms-pling och Facebookmeddelanden till att man kollar jobbmejlen på fritiden. Våra hjärnor är olika känsliga, men ingen klarar multitasking. Inte ens efter intensiv träning. Däremot kan vi ha en illusion av det, eftersom hjärnan snabbt kan växla mellan arbetsuppgifter.

Men multitasking gör oss mindre uppmärksamma, försämrar minnet och kreativiteteten och gör att det tar längre tid att komma in i nya uppgifter.

– Det är som en supereffektiv störningssändare. Hjärnforskaren Torkel Klingberg har sagt att vi möjligen om tusen år kan göra två saker samtidigt, på riktigt, säger Tomas Dalström.

En annan arbetslivsmyt är att kreativiteten frodas i kontorslandskap. Men en sådan arbetsmiljö retar hjärnan. Kvinnor och äldre störs mest, eftersom de har svårare att sovra bort ljud.

Aktivitetsbaserade kontor med tysta zoner är bättre, men många känner ett tryck att sitta med kollegorna.

– När vi inreder kontor lägger vi mer tid på skrivarnas utskriftshastighet än att titta på hur människorna fungerar, säger Tomas Dalström.

 

2030

➧ Tomas Dalströms vision för hur vi och arbetsgivarna tar hand om våra hjärnor om drygt tio år är positiv. Det är inte längre status att alltid vara nåbar. Till och med karriärister lämnar arbetsmobilen på kontoret.

– Vi kommer att skratta åt hur oroliga vi tidigare var för att inte ständigt vara tillgängliga.

Yngre generationer leder utvecklingen, till exempel de 40 procent brittiska barn som 2016 oroade sig för att föräldrarna nätsurfade för mycket. Fler följer efter de arbetsgivare som för mer än ett decennium sedan införde en policy för att minska mängden onödiga mejl.

Multitasking är ute. Att jobba fokuserat med en sak i taget är det som gäller, liksom det störningsfria kontoret.

Dator- och mobilskärmar har blivit bättre. De bakgrundsbelysta skärmarna som ansträngde både ögonen och hjärnan har ersatts av reflektiva skärmar som år 2017 fanns i framför allt läsplattor. Det blir både lättare att läsa och lättare att minnas vad man läst.

Hjärnforskaren Torkel Klingberg spår att vi går på mentala gym, antingen framför datorn eller i verkligheten. Träningsprogram för att utöka arbetsminnet, som gör oss mindre mottagliga för störningar, fanns redan 2017. Nu har de blivit bättre och roligare och används i stor utsträckning i skolan. Det inger hopp.

Text: Cajsa Högberg

Lediga jobb
  • Läs även...

    Champagnekork i ögat kan vara arbetsskada

    En champagneflaska exploderade och korken flög upp i ögat på en kabinanställd. Händelsen är anmäld till Arbetsmiljöverket och skyddsombudet vill se en utredning om vad som hände.

  • Läs även...

    Många vill slippa vobba

    Under februari är rekordmånga hemma och tar hand om sjuka barn. En stor del av tjänstemännen arbetar samtidigt – trots att många helst skulle slippa.

  • Läs även...

    Här saknar ingen chefen

    På Centiro, som utsetts till en av Sveriges bästa arbetsplatser, finns inga chefer som pekar med hela handen. Här jobbar man i stället i team och låter alla göra sina röster hörda.

  • Läs även...

    Pappor jobbar minst deltid

    Det är tre gånger vanligare att kvinnor i tjänstemannayrken på den privata arbetsmarknaden jobbar deltid än att män gör det, visar en ny undersökning från Unionen. Minst deltid jobbar papporna. Men vi är tydligt på väg mot en heltidsnorm.

  • Läs även...

    Japans arbetsliv leder till döden

    Japan har en arbetskultur som bokstavligt talat tar livet av folk. Varje år dör tusentals människor som en direkt följd av att de arbetat övertid - eller av självmord relaterat till krävande jobb.

  • Läs även...

    Släkten har förtur till jobben

    Den vanliga lappen på många arbetsplatser med devisen ”Din mamma jobbar inte här” är inte helt sann. På en genomsnittlig arbetsplats är 14 procent släkt med varandra, visar en ny studie från Umeå universitet.

  • Läs även...

    Många unga mår dåligt på jobbet

    Många mår dåligt när de går till jobbet. Störst är problemet bland yngre. Ingen vet exakt vad det beror på, men stressigare arbetsplatser kan vara en förklaring.

  • Läs även...

    Han pratar utbrända personer friska

    Utbrändhet är i grund och botten ingen sjukdom. I stället är det ett uttryck för att vi lever på ett sätt som inte stämmer överens med våra grundläggande behov. Det menar leg psykolog Fredrik Bengtsson, som bland annat jobbar med existentiella samtal för personer med utmattningssyndrom.

  • Läs även...

    Utbränd i dag – uttråkad i morgon

    Dagens arbetsliv kan vara hårt, osäkert och gränslöst. Men hur blir det i framtiden? Betydligt tuffare och mer polariserat – eller som en härlig semester? Experterna är oeniga.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.