2008

➧ Våra hjärnor utsattes för en massiv attack från omvärlden. Mobilt bredband och smarta mobiler kom på bred front och sociala medier fick sitt stora genombrott. Den nya tekniken gjorde det möjligt för oss att många, många gånger under dagen förse oss med små behagliga och eftertraktade dopaminduschar genom att kolla mejlen eller hur många likes den senaste statusuppdateringen fått.

Men lika mycket som mejlkoll och sociala medier ger sköna kickar, lika stressad blir vår hjärna. Den är i princip likadan som på cromagnon-stadiet för 40 000 år sedan och är framför allt inställd på att upptäcka faror. Den skannar omedvetet in allt som sker omkring oss.

2008 var det färre saker som störde och vi kunde behålla vår koncentrationsförmåga längre. För varje avbrott tar det nämligen upp till 25 minuter innan vi återfår full koncentration igen.

Så här beskriver Tomas Dalström tiden före 2008:

– Vi hade mobilen i fickan, och den ringde lite då och då. Men det var inget som distraherade. Att det var så krångligt att skicka sms gjorde att vi var mer närvarande och mindre stressade. Enligt en professor hände något runt 2009 – då tappade studenterna uppmärksamheten och koncentrationsförmågan. Han har därför slutat föreläsa och producerar i stället korta videor.

2017

➧ Det pockar på. Från pushnotiser, sms-pling och Facebookmeddelanden till att man kollar jobbmejlen på fritiden. Våra hjärnor är olika känsliga, men ingen klarar multitasking. Inte ens efter intensiv träning. Däremot kan vi ha en illusion av det, eftersom hjärnan snabbt kan växla mellan arbetsuppgifter.

Men multitasking gör oss mindre uppmärksamma, försämrar minnet och kreativiteteten och gör att det tar längre tid att komma in i nya uppgifter.

– Det är som en supereffektiv störningssändare. Hjärnforskaren Torkel Klingberg har sagt att vi möjligen om tusen år kan göra två saker samtidigt, på riktigt, säger Tomas Dalström.

En annan arbetslivsmyt är att kreativiteten frodas i kontorslandskap. Men en sådan arbetsmiljö retar hjärnan. Kvinnor och äldre störs mest, eftersom de har svårare att sovra bort ljud.

Aktivitetsbaserade kontor med tysta zoner är bättre, men många känner ett tryck att sitta med kollegorna.

– När vi inreder kontor lägger vi mer tid på skrivarnas utskriftshastighet än att titta på hur människorna fungerar, säger Tomas Dalström.

2030

➧ Tomas Dalströms vision för hur vi och arbetsgivarna tar hand om våra hjärnor om drygt tio år är positiv. Det är inte längre status att alltid vara nåbar. Till och med karriärister lämnar arbetsmobilen på kontoret.

– Vi kommer att skratta åt hur oroliga vi tidigare var för att inte ständigt vara tillgängliga.

Yngre generationer leder utvecklingen, till exempel de 40 procent brittiska barn som 2016 oroade sig för att föräldrarna nätsurfade för mycket. Fler följer efter de arbetsgivare som för mer än ett decennium sedan införde en policy för att minska mängden onödiga mejl.

Multitasking är ute. Att jobba fokuserat med en sak i taget är det som gäller, liksom det störningsfria kontoret.

Dator- och mobilskärmar har blivit bättre. De bakgrundsbelysta skärmarna som ansträngde både ögonen och hjärnan har ersatts av reflektiva skärmar som år 2017 fanns i framför allt läsplattor. Det blir både lättare att läsa och lättare att minnas vad man läst.

Hjärnforskaren Torkel Klingberg spår att vi går på mentala gym, antingen framför datorn eller i verkligheten. Träningsprogram för att utöka arbetsminnet, som gör oss mindre mottagliga för störningar, fanns redan 2017. Nu har de blivit bättre och roligare och används i stor utsträckning i skolan. Det inger hopp.

Text: Cajsa Högberg