Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så rekryterar du med respekt

Som arbetsgivare har du allt att vinna på att bemöta alla arbetssökande – även dem du inte anställer – på ett bra sätt. Så här rekryterar du med respekt!
Lina Björk Publicerad
Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag. Illustration: Fredrik Tjernström

Få ser just anställningsintervjun som en möjlighet att marknadsföra sitt företag. Men tänk på saken. Alla som söker sig till dig som arbetsgivare kan vara nuvarande eller framtida kunder, medarbetare eller personer som gör reklam för den produkt du säljer. Eller tvärtom – om du behandlar dem illa.

I en undersökning som rekryteringsbyrån Wise Professionals har gjort uppger majoriteten av de tillfrågade att de inte skulle rekommendera en vän att söka jobb på arbetsplatsen där de haft en negativ upplevelse i sitt jobbsökande. De skulle inte heller välja att köpa varor och tjänster därifrån.

– Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle. Och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag, säger Ingrid Höög, som är vd på Wise professionals.

Enligt henne handlar upplevelsen mycket om respekt. Arbetssökande vill få snabb respons, möjlighet att visa upp sin kompetens och återkoppling när processen är klar. Men enligt undersökningen är det få som faktiskt får det. Var tredje sökande får bristande återkoppling – eller ingen alls.

– Som arbetsgivare måste man fundera på vilket intryck man skapar vid en anställningsprocess. Om du exempelvis inte har möjlighet att svara på spontanansökningar på hemsidan – ta bort den möjligheten, så slipper människor bli besvikna för uteblivna svar.

Att planera rekryteringsprocessen så att ingenting hamnar mellan stolarna är en god idé. Utse en eller flera personer som sköter återkopplingen till kandidaterna på mejl eller telefon, både de som matchar och de som inte gör det.

Ingrid Hög rekommenderar att man, när anställningsintervjuerna är klara och en person har sållats ut, hör av sig till dem som inte klarade sig och frågar hur de uppfattade ert bemötande.

– Arbetsgivare är generellt väldigt rädda för det. De tror att kandidaterna är arga och besvikna. Och till viss del är de ju det – men de är glada över att få frågan och det kan företaget utnyttja vid ett senare tillfälle, säger Ingrid Höög.

På större företag kan marknadsavdelningen hjälpa till vid en rekrytering. De kan göra målgruppsanalyser för att hitta rätt personer och rätt kanaler för att nå dem. Och de kan formulera en ansökan som samspelar med varumärket.

Se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter som chef

Mindre företag, som kanske inte har en marknadsavdelning, är ofta bättre på att vara varsamma om de kandidater som söker jobb. De vet att de kanske inte kan konkurrera i lön och villkor, men att de kan möta personen på anställningsintervjun i den lokala ICA-butiken, eller som kund.

– Vi ser stora skillnader mellan tätort och storstad. På mindre bolag pratar man mycket mer med varandra under en rekrytering, det är en stor sak och en stor investering. De vet att en dålig upplevelse på en anställningsintervju kan sprida rykten. Stora företag borde tänka mer som små bolag gör.

Det är också bra att komma ihåg att en intervju är en tvåvägskommunikation, inte ett förhör, där meriter ska checkas av och nagelfaras. Sådant ska vara avklarat långt tidigare, menar Ingrid Höög.

– När en person har gått vidare i en rekryteringsprocess så ska det handla om att skapa sig ett intryck av vem personen är och hur den vill utvecklas. Att hålla korsförhör skapar ingen bra känsla. Men jag tror tyvärr att en förlegad hierarki ligger kvar: att det är den som söker jobbet som ska anstränga sig och att det är arbetsgivaren som sitter på makten. Men det är också en makt att prata gott eller illa om ett företag efter en intervju, det är lätt att glömma bort, säger hon.

Som chef ska du leda din verksamhet i rätt riktning. Och ett av dina viktigaste mål är att få ihop ett team som kan nå företagets mål. Det är självklart att chefen ska vara delaktig i rekryteringsprocessen, men det är också viktigt att en chef är medveten om vilken viktig roll han eller hon har där. Kom förberedd, se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter.

– Många chefer tycker att rekrytering är jobbigt och något de måste pricka av. Men det är viktigt att behärska och bli duktig på. Och vill du inte ta hela intervjun själv, ta hjälp av en rekryterare, men var med och skapa en känsla, berätta om företaget eller ta följdfrågor.

Tips till dig som chef

  • Var med på intervjun. Det inger trygghet att få träffa den chef man ska jobba med.
  • Var förberedd. Du måste kunna besvara frågor om företaget, dess policyer och värdegrund. Intervjun är en av dina mest strategiska uppgifter som chef. 
  • Lova inte mer än du kan hålla. Kan du inte återkoppla till alla som söker så skriv det på hemsidan.
  • Tänk som ett litet företag: Behandla varje sökande som om du redan har en relation med den. Då är det lättare att komma ihåg återkoppling och artighet.
  • Samarbeta med marknadsavdelningen. De kan göra en målgruppsanalys vid utlysningen av tjänsten och se om rekryteringsprocessen hänger ihop med företagets budskap.
  • Våga fråga. De som inte har gått vidare är besvikna. Frågar du dem hur de upplevde bemötandet får du ärliga svar som gör att du kan förbättra upplevelsen till nästa gång.
  • Du står inte över dem du intervjuar. Se rekryteringsprocessen som en jämlik situation. Du söker de bästa kandidaterna och vill inte skrämma bort folk genom att korsförhöra dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.