Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så röjer du upp i mejlträsket

Tycker du att inkorgen känns överväldigande och oöverskådlig? Med hjälp av några enkla knep kan du få ordning på ditt e-postande. Tidskriften Forbes har listat de tre vanligaste mejlmisstagen som sätter käppar i arbetshjulet.
Linnea Andersson Publicerad

Hur du använder ditt e-postkonto och vad du gör med dina mejl är kanske självklart för dig, men precis som med all annan kommunikation är det ofta personligt. Såväl ditt sätt att läsa, hantera och skicka mejl är ofta en blandning av gammal vana och preferenser. Vissa missar är vanligare än andra, här får du hjälp att lösa de mest frekventa.

Misstag 1: Spara alla mejl i inkorgen

De flesta av oss låter förmodligen all e-post vara kvar i inkorgen, utan att vare sig radera eller arkivera dem i olika filer. Du kanske inte tycker att det spelar någon roll om du lämnar kvar gamla onödiga mejl, men din hjärna håller inte med. Forskning från Princetons neurovetenskapliga institut visar att "en rörig och kaotisk omgivning gör det svårare att fokusera". Detsamma gäller för din virituella miljö, ju fler mejl du ser desto mer tid spenderar hjärnan åt att undermedvetet tänka på dem. Även de där onödiga mejlen som du inte ens läste.

I forskningsstudien föreslås att du genom att minska virrvarret i inkorgen blir mindre distraherad, mer produktiv och bättre på att ta in information. En anledning så god som någon att rensa lite bland dina 9 456 gamla mejl.

Lösning:

Använda bara inkorgen för nya mejl. Är du färdig med ett mejl så arkivera, registrera eller radera. Du kan alltid söka efter mejl du behöver senare. (Läs mer nedan om hur du arkiverar på bästa sätt).

Misstag 2: Radera mejl som borde arkiveras (och vice versa)

När du nu lärt dig att bara använda inkorgen för ny e-post, är frågan vad du ska göra med alla andra mejl?

Alternativen är a) radera eller b) arkivera i relevant mapp (eller med hjälp av etikett om du har ett Gmail-konto). Många gör misstaget att dra det ena eller andra alternativet ett steg för långt, genom att antingen radera eller behålla alla mejl. Men den gyllene medelvägen är att föredra. Att rensa bland e-posten gör det enklare att hitta mejl som du letar efter, men att bli allt för ivrig i utplånandet kan så klart leda till att du råkar slänga något viktigt.

Lösning:

När du läst ett mejl, ta ett par sekunder till att bestämma om du behöver ha tillgång till det framöver. Om svaret är nej - radera. Är svaret ja - arkivera.

Misstag 3: Använda inkorgen som en att-göra-lista

För dem som inte älskar att-göra-listor är det lätt hänt att inkorgen får sätta dagordningen. Visst kan det vara ett bra sätt för enklare e-mejlrelaterade göromål som att svara på en kollegas förfrågan om mötestid. Sådant har inte på en att-göra-lista att göra, utan bör snarare tas om hand så fort man får mejlet. Men för uppgifter som att "ta fram förslag till ny kund" eller "betala kontorshyra", är en traditionell att-göra-lista betydligt mer effektivt än att spara gamla mejl som påminnelser. En lista gör det enklare att prioritera och fokusera på vad du behöver göra just i dag. Inkorgen gör att din tid läggs i andra människors händer, för varje nytt mejl kommer ett nytt "att göra", vare sig du vill eller inte.

Lösning:

Gå igenom inkorgen och skriv upp varje görbart "att göra". Följ sedan lösningen på misstag nummer två: radera eller arkivera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så slutar du vara en ja‑sägare – psykologens bästa råd

Känner du dig ofta överkörd, fast du ler och hjälper till ändå? Du är långt ifrån ensam. Psykologen Jonas Arnqvist möter många som lider av översnällhet – och har tagit fram en kurs för att lära dem att säga nej utan dåligt samvete.
Publicerad 20 mars 2026, kl 13:03
En person håller upp händerna i en stoppande gest, som en symbol för att våga säga nej och sätta gränser på jobbet.
Att be om betänketid gör det lättare att säga nej och hjälper dig att sätta tydligare gränser på jobbet. Foto: Colourbox

Du har knappt sovit en blund. Punktlistor med arbetsuppgifter maler sönder din trötta hjärna. Morgonen därpå skyndar du till jobbet för att checka av din attgöra-lista. Men du hinner knappt bocka av den första punkten innan kollegan ber dig om avlastning.

Du vet vad du borde säga, men ditt svar blir i stället ett hurtigt ”javisst”. Som om en okänd röst svarat i ditt ställe, en röst du inte vill kännas vid.

Det bränner till i magtrakten, du rotar fram en Novalucol. Kollegan hinner knappt lämna innan chefen kommer fram med ytterligare en arbetsuppgift.

Återigen svarar den okända rösten ”ja”, fast din hjärna skriker ”NEJ! Jag kan inte! Jag orkar inte! Jag måste bli klar med mitt eget först!” Du rotar fram ytterligare en Novalucol, biter ihop och sätter i gång.

Känner du igen dig?

Varför det är så svårt att säga nej

Ja-sägare finns på varje arbetsplats. Hyggliga, lojala personer som aldrig vågar säga ifrån. Vissa kallar dem för fegisar. Psykologen Jonas Arnqvist kallar dem i stället för ”översnälla”.

Kursen som lär översnälla att säga nej

Det var när Jonas Arnqvist arbetade inom vården som han upptäckte att många av hans patienter med psykisk ohälsa hade en sak gemensamt: de led av översnällhet – oftast både på jobbet och i privatlivet. Även om huvudorsaken till ohälsan kunde vara något annat.

Jonas Arnqvist

Det var så han fick idén till att skapa en kurs i att stå upp för sig själv och våga säga nej. En kurs som också skulle tjäna ett förebyggande syfte. För Jonas Arnqvist betonar att flertalet översnälla aldrig blir allvarligt sjuka, men ändå mår så pass dåligt att det påverkar hela deras vardag.

För mer än ett halvår sedan startade han därför sin ”bitchkurs”, som han skämtsamt men ändå med visst allvar kallar den. Från början i liten skala. Men intresset visade sig vara stort.

– Bitchkursen är ju inte psykoterapi, inte sjukvård, utan just friskvård, säger han och berättar att alla deltagare har problem med att de sätter andras önskemål framför sina egna, så pass att det blir destruktivt.

Och det är inte bara medarbetare det handlar om.

– Jag har även chefer som vill bli bättre på att vara tydliga med vad de förväntar sig av sina medarbetare. En del deltagare har problem med att de fokuserar så mycket på andras behov att de har svårt att ens veta vad de själva vill. En del vet precis vad de vill men vågar inte. Ytterligare en grupp vill och vågar, men vet inte hur, och vill mest lära sig rena bitchmetoder.

Jonas Arnqvist menar att en effektiv sådan metod är att försöka efterapa personer som man tycker vågar stå på sig och har förmågan att säga nej. Ett annat tips är att inte försöka vara trevligare än vad man faktiskt känner för.

Ett tredje råd är att våga be om betänketid – då blir det lättare att säga nej nästa gång frågan dyker upp, samtidigt som man signalerar att det inte känns klockrent att hjälpa till.

Sluta spela trevlighetsteater på jobbet

Till bitchkurserna söker sig alla möjliga yrkeskategorier. Majoriteten är kvinnor, men det finns även män. Allt mellan 20 och 70 år.

– Många av mina deltagare känner sig rätt vilsna kring varför de beter sig som de gör och uppskattar att få möjliga förklaringar.

Efter avslutad kurs får varje deltagare ett diplom.

– De flesta som fullföljt kursen är väldigt tacksamma och konstaterar att de har börjat med någon form av bitchighet. Det kan vara allt från att spela mindre ”trevlighetsteater” eller att oftare våga säga ifrån, till att markera hårt mot någon som beter sig illa.

För Jonas Arnqvist är det viktigt att bitchkursen inte misstolkas och låter som något egoistiskt och egocentriskt. Han förklarar att man under kursen även berör värdet av gemenskap, omtanke, empati, hänsyn och respekt.

– Min förhoppning efter avslutad kurs är att mina deltagare har blivit lagom egoistiska, ser sina behov som lika viktiga som andras, och lyckas omsätta det i handling.

/Katarina Markiewicz 

5 sätt att bli bättre på att säga nej

1. Glöm inte ditt eget värde. Var medveten om att dina egna behov och önskemål är minst lika viktiga som alla andras.

2. Välj några bitchidoler, från din arbetsplats eller andra som du tycker vågar stå upp för sig själva. Studera dem och testa att göra på liknande sätt. Börja med att ”småbitcha” försiktigt och öka efterhand tills du känner dig varm i kläderna.

3. Tänk på att de som verkligen bryr sig om dig blir glada när du står upp för dig själv.

4. Låtsas inte vara trevligare än vad du faktiskt vill och känner för. Men låtsas gärna vara otrevligare än du känner för, när du tycker att det behövs.

5. Be om betänketid. Redan då signalerar du att du kanske inte har tid, sedan blir det lättare att säja nej.