Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så säger du nej till möten

Kan jag tacka nej till ett möte på jobbet? Det borde du kunna. Särskilt om syftet är oklart eller du inte behövs. Här är tipsen på hur och när du kan neka ett jobbmöte!
Petra Rendik Publicerad 11 juni 2018, kl 15:34
Colourbox
Är din kalender sprängfylld av möten? Ibland kan det vara nödvändigt att sålla och prioritera de möten där du verkligen behövs. Colourbox

Du sitter på ett möte på jobbet och undrar vad du gör där egentligen. Det är faktiskt en högst relevant fråga. Möten fyller ofta en viktig funktion, det är bra verktyg som kan vara kreativa, stärkande och inte minst nödvändiga. Men de kan också, alldeles för ofta, vara motsatsen. Tråkiga, trötta och ineffektiva.

En undersökning från förra året visar att vi ägnar fyra veckor per person och år åt onödiga möten, som varken har syfte eller mål och där man mest sitter med som åskådare.

Men nu börjar fler företag ifrågasätta sin möteskultur. Går det att göra på ett annat vis? Att inte alls ha möten eller åtminstone mer sällan? Vissa har infört mötesfria dagar, och det finns arbetsplatser där det är uttalat okej att avstå mötet.

Teslas grundare Elon Musk har uppmanat sina medarbetare att dra ner på möten och att till och med lämna en sammankomst som inte ger något. Har du inget att tillföra – gå därifrån.

Men om du inte jobbar på Tesla får du här några tips på hur du säger nej eller lämnar ett möte.

När?

  • Om mötet helt saknar tidsplan och agenda bör du kunna säga nej. Eller åtminstone kräva att i förväg få veta syftet med mötet.
  • Harvard Business Review tipsar om att du ska ställa dig tre frågor innan ett möte: Är det värdefullt? Är det verkligen du som ska gå? Är det prioriterat för dig just nu?
  • Svarar du inte ja på någon av frågarna bör du kanske avstå.

Hur?

  • Att hata möten i allmänhet kommer du inte långt på. Vissa möten måste du gå på. Men kanske kan de hållas i annan form? Vässa argumenten och skippa gnället. Diskutera möteskulturen på jobbet. Att man alltid har gjort på ett visst sätt på samma dag i veckan betyder det inte att det behöver fortsätta så. Skapa gemensamma spelregler för hur möten ska hållas och när det är okej att inte närvara. Se till att alla vet vad som gäller. Kanske är en mötespolicy nödvändig?
  • Vet du inte vad du har på mötet att göra så borde du kunna säga nej. Prata med din chef eller med den som kallar till mötet. Förklara hur du tänker. Var tydlig och trevlig. Be om syfte och mål. Fråga om du måste vara med på hela mötet? Kanske slutar det med att du ändå går. Eller att hela mötet ställs in för att det i slutändan inte behövs.
  • Rena informationsmöten kan vara ett alternativ att avstå när du har mycket annat att göra. Information kan du skaffa dig i efterhand. Ta eget ansvar för det bara.

 

Till dig som är chef

  • Kalla till möten med omsorg. Vilka behövs? Kan ni vara utan något? Vilka ska vara med?
  • Var tydlig med vilka regler som gäller. Är det okej att säga nej så ska ett nej inte få konsekvenser.
  • Var öppen för diskussion. Våga ändra och laborerar med möteskulturen.
  • Reflektera efteråt. Vad kan göras bättre nästa gång?
  • Lär dig och se till att dina medarbetare också kan hantera digitala verktyg som underlättar kommunikation.

Vad säger juristen?

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen:

Om din arbetsgivare bedömer att du bör vara med på ett möte så är du i normalfallet skyldig att vara det. Men sedan kan du sakligt argumentera till varför du inte bedömer att din närvaro behövs.

Om du rent faktiskt inte kan vara med så är det en sak. Men om du utan giltiga skäl och utan att ha meddelat din arbetsgivare att du uteblir kan det få konsekvenser för din anställning. Men det spelar också i sammanhanget roll hur tydlig arbetsgivaren varit med att din närvaro är obligatorisk.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.