Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så skapar du en bättre IT-miljö

I Unionens rapport om IT-strul ombads de tillfrågade att ge förslag på hur IT-miljön kan förbättras på arbetsplatsen. Drygt 1 000 förslag kom in, varav lite fler än 30 personer var nöjda med sin IT-miljö. Här är de andras tips för en bättre IT-miljö.
Gabriella Westberg Publicerad 31 mars 2015, kl 15:23
AP/TT
AP/TT

DATA = Dubbelt Arbete Till Alla

  • Sträva först och främst efter enkelhet och smidighet.

     
  • IT-systemen ska vara anpassade till organisationen. Verksamheten ska stödjas av systemen, inte tvärt om.
     
  • Utvecklare, designers och arbetsgivare bör betrakta de tänkta användarna som experter på sitt arbete och sin önskade IT-miljö. Det är i deras upplevelse och synpunkter som konstruktiva och förankrade lösningar kan hittas.

Lyssna på de personer som drabbas av IT-systemen. 

  • Bättre förstudier inför upphandling av IT-system, där också användarna inkluderas.
     
  • Rensa bort funktioner som användarna inte anser viktiga (även om utvecklarna gör det).

...tidsrapporteringssystem är anpassade för ekonomiavdelningen istället för mig som tidsrapporterar.

  • Utforma design och tekniska lösningar för att återspegla arbetssättet.
     
  • Ergonomisk, fysisk kontorsmiljö som underlättar användning av systemen.

Anpassa min fysiska arbetsplats till mig som individuell användare.

  • Skapa enkla och korta sökvägar i databaserna.
     
  • Logik på alla nivåer! Gör en karta över användargränssnittet tillgänglig.
     
  • Manualer ska vara utformade så att de som sällan använder systemet lätt hittar rätt.
     
  • Automatiska uppdateringar!

 Jag ska inte behöva krypa runt och kolla kablar och flytta på tekniska prylar.

  • Bättre balans mellan säkerhet och användbarhet!
     
  • Gemensam inloggning till alla system.

Inför aldrig IT-verktyg utan grundlig utbildning med riktig ’hands on’-träning.

  • Återkommande och individuellt anpassad kompetensutveckling för att alla ska kunna använda IT-systemen effektivt och säkert.
     
  • Bättre arbetsmiljökunskaper från ledning och chefer, särskilt om de arbetsmiljörisker som datorstött arbete kan medföra.

Lyssna på oss som ska använda IT så blir det bra.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.