Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så slipper du störande ljud på jobbet

Många har svårt med koncentrationen på sin arbetsplats. Framför allt är det högt babblande som stör – och som till och med kan göra oss sjuka.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 mars 2018, kl 12:51
Johnér Bildbyrå
Stoppa skränet på arbetsplatsen! Vi har svårt att inte lyssna på vad kollegorna pratar om, men det finns tips för en tystare arbetsmiljö. Johnér Bildbyrå

Det finns buller och buller. Och det är inte alltid antalet decibel som avgör hur störande det är. Ett klassiskt exempel är att flygtrafik upplevs som mer störande än tågtrafik, även om det inte bullrar mer. Ett annat exempel är att ljudet från grannens borr är betydligt värre att uthärda än om man håller i borren själv.

Det finns alltså en psykologisk faktor när det gäller störningar. I det första fallet handlar det kanske om att vi har en mer positiv inställning till tåg än till flyg. I det andra fallet är det en fråga om kontroll. Kan vi själva kontrollera källan till störningen är vi också mer toleranta.

Även i kontorsmiljön finns ett antal olika ljud som kan störa. Och det gör de. För några år sedan visade till exempel en undersökning att över hälften av alla som jobbar i öppna kontorslandskap tycker att ljudmiljön är besvärande. Men det är inte i första hand buller från kopieringsmaskiner och fläktanordningar som ställer till det för oss.

– Nej, de mest störande ljuden är de som är meningsbärande – allra mest distraherande är andra människors röster, säger Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Det beror, menar han, på att vi har svårt att strunta i vad kollegorna pratar om. Ju mer vi hör dem, desto större blir störningen. Paradoxalt nog är det just detta som ofta förs fram som en av de stora fördelarna med öppna kontorslösningar: man har inte bara lättare att kommunicera med kollegorna, man har också lättare att bli delaktig i vad de håller på med. Därför är det också smart att placera anställda som jobbar med samma saker intill varandra.

För den som blir störd behöver det dock inte handla om ett aktivt lyssnande, att man följer ett mer eller mindre intressant samtal i närheten. Det kan lika gärna röra sig om ett passivt lyssnande, att en del av ens hjärna sysselsätter sig med vad andra säger trots att man ägnar sig åt något helt annat. På så vis blir koncentrationskrävande arbetsuppgifter svårare att utföra.

– Det passiva lyssnandet går inte att förhindra, även om man försöker. Det är ljud som både stör koncentrationen och minskar prestationsförmågan, säger Patrik Sörqvist.

Allra mest distraherande är andra människors röster

Men buller och störningar är framför allt negativt för de drabbade. Hur många de är är osäkert. Det enda som går att säga med säkerhet är att de är många. Olika undersökningar talar om att mellan en fjärdedel och hälften av alla kontorsanställda lider av buller.

Enligt Patrik Sörqvist finns det ett tydligt samband mellan de senaste årens trend att allt fler jobbar i öppna kontorslandskap och de ökande sjukskrivningstalen. Det handlar dels om sjukdomar som beror på att bakterier sprids lättare i en sådan miljö, dels om psykosocial ohälsa som beror på försämrade arbetsförhållanden.

Men det är inte bara ljud som kan ha negativa hälsoeffekter i öppna kontorslandskap. Bara det faktum att man känner sig övervakad och iakttagen kan vara stressande, påpekar Patrik Sörqvist. Därför kan det vara svårt att säkert veta orsakerna bakom vissa sjukdomar.

– Det man med säkerhet kan säga är att det är väldigt påfrestande att gång på gång bli avbruten i sitt arbete. Att ständigt tvingas börja om med en uppgift är en mycket större påfrestning än man kanske skulle tro.

Hur störd man blir beror inte bara på omgivningen, utan också på vem man är. Medan vissa blir störda av minsta viskning kan andra utan problem sitta i bullriga kontorslokaler eller på ett kafé och arbeta. Ljudkänslighet är till en del en personlig egenskap som inte hänger samman med att man har en bättre hörsel utan snarare med att man har svårare att stänga ute distraherande ljud.

Graden av störning varierar också dag för dag och beror exempelvis på hur vi har sovit eller hur vi mår i övrigt. Den som har en hörselskada kan dessutom uppleva ljud som betydligt mer störande än andra. Samtidigt är vi anpassningsbara, vi vänjer oss vid den miljö som vi tvingas vistas i. Säg att man sitter i en arbets­miljö med en brummande fläkt. Efter ett tag tänker man inte längre på den, det är först när den slås av som man lägger märke till förändringen.

Det betyder dock inte att vi inte påverkas. Även buller som vi inte tänker på kan göra oss sjuka. Kroppens nedärvda reaktioner är svåra att förhindra.

– Även om man har vant sig så finns en fysiologisk aktivering som är hälsofarlig, säger Patrik Sörqvist.

Man kan bli sjuk av att bli störd, men man kan bli sjuk även om man inte anser sig bli störd.

Hur ska man då bära sig åt för att inte drabbas?

– Det allra viktigaste måste vara att trivas på sin arbetsplats. Så länge man gör det behöver man inte gå runt och vara rädd för att bli sjuk.

Fem tips för en tystare Miljö

  • Försök att anpassa arbetsmiljön till arbetsuppgifterna så mycket som möjligt.
  • Behöver du koncentrera dig – uppsök en lugn miljö.
  • Använd hörselskydd. De stänger inte ute alla ljud, men kan vara ett bra sätt att visa för kollegorna att du inte vill bli störd. Lyssna på musik i lurarna i stället för arbetskamraternas prat. (Även musik kan dock ta fokus från arbetsuppgiften och försämra prestationen.)
  • Få arbetsgivaren att vidta åtgärder. Akustiktak liksom ljudabsorberande skärmar och dämpande mattor minskar störningar.
  • Ytterligare en variant är att lägga på ett maskerande ljud på arbetsplatsen. Ljudet, som inte upplevs som störande, ska vara tillräckligt högt för att dölja vissa andra ljud som stjäl vår uppmärksamhet. Framför allt rör det sig om plötsliga oförutsägbara ljud, exempelvis när någon tappar en penna.
  •  Fungerar inte det: försök att jobba hemifrån när det är möjligt.
Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.