Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så slipper du störande ljud på jobbet

Många har svårt med koncentrationen på sin arbetsplats. Framför allt är det högt babblande som stör – och som till och med kan göra oss sjuka.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 mars 2018, kl 12:51
Johnér Bildbyrå
Stoppa skränet på arbetsplatsen! Vi har svårt att inte lyssna på vad kollegorna pratar om, men det finns tips för en tystare arbetsmiljö. Johnér Bildbyrå

Det finns buller och buller. Och det är inte alltid antalet decibel som avgör hur störande det är. Ett klassiskt exempel är att flygtrafik upplevs som mer störande än tågtrafik, även om det inte bullrar mer. Ett annat exempel är att ljudet från grannens borr är betydligt värre att uthärda än om man håller i borren själv.

Det finns alltså en psykologisk faktor när det gäller störningar. I det första fallet handlar det kanske om att vi har en mer positiv inställning till tåg än till flyg. I det andra fallet är det en fråga om kontroll. Kan vi själva kontrollera källan till störningen är vi också mer toleranta.

Även i kontorsmiljön finns ett antal olika ljud som kan störa. Och det gör de. För några år sedan visade till exempel en undersökning att över hälften av alla som jobbar i öppna kontorslandskap tycker att ljudmiljön är besvärande. Men det är inte i första hand buller från kopieringsmaskiner och fläktanordningar som ställer till det för oss.

– Nej, de mest störande ljuden är de som är meningsbärande – allra mest distraherande är andra människors röster, säger Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Det beror, menar han, på att vi har svårt att strunta i vad kollegorna pratar om. Ju mer vi hör dem, desto större blir störningen. Paradoxalt nog är det just detta som ofta förs fram som en av de stora fördelarna med öppna kontorslösningar: man har inte bara lättare att kommunicera med kollegorna, man har också lättare att bli delaktig i vad de håller på med. Därför är det också smart att placera anställda som jobbar med samma saker intill varandra.

För den som blir störd behöver det dock inte handla om ett aktivt lyssnande, att man följer ett mer eller mindre intressant samtal i närheten. Det kan lika gärna röra sig om ett passivt lyssnande, att en del av ens hjärna sysselsätter sig med vad andra säger trots att man ägnar sig åt något helt annat. På så vis blir koncentrationskrävande arbetsuppgifter svårare att utföra.

– Det passiva lyssnandet går inte att förhindra, även om man försöker. Det är ljud som både stör koncentrationen och minskar prestationsförmågan, säger Patrik Sörqvist.

Allra mest distraherande är andra människors röster

Men buller och störningar är framför allt negativt för de drabbade. Hur många de är är osäkert. Det enda som går att säga med säkerhet är att de är många. Olika undersökningar talar om att mellan en fjärdedel och hälften av alla kontorsanställda lider av buller.

Enligt Patrik Sörqvist finns det ett tydligt samband mellan de senaste årens trend att allt fler jobbar i öppna kontorslandskap och de ökande sjukskrivningstalen. Det handlar dels om sjukdomar som beror på att bakterier sprids lättare i en sådan miljö, dels om psykosocial ohälsa som beror på försämrade arbetsförhållanden.

Men det är inte bara ljud som kan ha negativa hälsoeffekter i öppna kontorslandskap. Bara det faktum att man känner sig övervakad och iakttagen kan vara stressande, påpekar Patrik Sörqvist. Därför kan det vara svårt att säkert veta orsakerna bakom vissa sjukdomar.

– Det man med säkerhet kan säga är att det är väldigt påfrestande att gång på gång bli avbruten i sitt arbete. Att ständigt tvingas börja om med en uppgift är en mycket större påfrestning än man kanske skulle tro.

Hur störd man blir beror inte bara på omgivningen, utan också på vem man är. Medan vissa blir störda av minsta viskning kan andra utan problem sitta i bullriga kontorslokaler eller på ett kafé och arbeta. Ljudkänslighet är till en del en personlig egenskap som inte hänger samman med att man har en bättre hörsel utan snarare med att man har svårare att stänga ute distraherande ljud.

Graden av störning varierar också dag för dag och beror exempelvis på hur vi har sovit eller hur vi mår i övrigt. Den som har en hörselskada kan dessutom uppleva ljud som betydligt mer störande än andra. Samtidigt är vi anpassningsbara, vi vänjer oss vid den miljö som vi tvingas vistas i. Säg att man sitter i en arbets­miljö med en brummande fläkt. Efter ett tag tänker man inte längre på den, det är först när den slås av som man lägger märke till förändringen.

Det betyder dock inte att vi inte påverkas. Även buller som vi inte tänker på kan göra oss sjuka. Kroppens nedärvda reaktioner är svåra att förhindra.

– Även om man har vant sig så finns en fysiologisk aktivering som är hälsofarlig, säger Patrik Sörqvist.

Man kan bli sjuk av att bli störd, men man kan bli sjuk även om man inte anser sig bli störd.

Hur ska man då bära sig åt för att inte drabbas?

– Det allra viktigaste måste vara att trivas på sin arbetsplats. Så länge man gör det behöver man inte gå runt och vara rädd för att bli sjuk.

Fem tips för en tystare Miljö

  • Försök att anpassa arbetsmiljön till arbetsuppgifterna så mycket som möjligt.
  • Behöver du koncentrera dig – uppsök en lugn miljö.
  • Använd hörselskydd. De stänger inte ute alla ljud, men kan vara ett bra sätt att visa för kollegorna att du inte vill bli störd. Lyssna på musik i lurarna i stället för arbetskamraternas prat. (Även musik kan dock ta fokus från arbetsuppgiften och försämra prestationen.)
  • Få arbetsgivaren att vidta åtgärder. Akustiktak liksom ljudabsorberande skärmar och dämpande mattor minskar störningar.
  • Ytterligare en variant är att lägga på ett maskerande ljud på arbetsplatsen. Ljudet, som inte upplevs som störande, ska vara tillräckligt högt för att dölja vissa andra ljud som stjäl vår uppmärksamhet. Framför allt rör det sig om plötsliga oförutsägbara ljud, exempelvis när någon tappar en penna.
  •  Fungerar inte det: försök att jobba hemifrån när det är möjligt.
Arbetsmiljö

Så får du till bra snack på jobbet

Samarbetsproblem, skvaller och tystnadskultur. Hur stoppa trist stämning på arbetsplatsen? Anders Rydell vet. Han är psykolog och författare till boken Snacka om kommunikation: Om gott snack på jobbet.
Elisabeth Brising Publicerad 14 mars 2024, kl 06:02
Två personer pratar med varandra och ler.
Vi har alla lite olika kommunikationsstilar, men det går att lära sig förstå andras sätt att uttrycka sig på. Lär dig främja psykologisk trygghet för bättre kommunikation på jobbet Foto: Shutterstock

 

Anders Rydell
Anders Rydell. Foto: Zelda Ringström

Vad är ”gott snack” på jobbet?

– Det som krävs för ett smidigt samarbete. Som bra samspel i teamet där vi behöver varandra i arbetet, psykologisk trygghet och kunskap om att vi har olika kommunikationsstilar som kan krocka, men att man kan lära sig andra stilar. 

Vad innebär psykologisk trygghet?

– Att man vågar ge lite jobbig feedback, ställa frågor och visa på egna svårigheter och misstag. Tystnadskultur är motsatsen. Då är man rädd att fråga och ge feedback och tassar på tå, vilket leder till sämre utveckling.

Hur skapas psykologisk trygghet? 

– Till exempel genom att så många som möjligt i arbetsgruppen exponerar sig för sin sårbarhet, visar på egna misstag, problem och dilemman som man har erfarenhet av i yrket. 

Tips för effektiv kommunikation

Har du några tips för bra kommunikation?

– När det krånglar till sig tänker vi lätt att det har med andra att göra, att man är drabbad. Men pröva att gå in med inställningen att du har med saken att göra, du behöver vara med och lösa det. Sammanfattningsregeln kan vara hjälpsam – att man löpande stämmer av hur budskap landar hos mottagare.  

Att kommunicera kring nedskärningar och förändring i en organisation är ofta svårt. Finns det smidiga organisationsförändringar?

– Det krävs en tydlig förklaring från ledningen om bakgrund och syfte. Visa varför ni ska mot en viss destination. Oförutsägbarheten ligger i arbetslivets natur i dag och kommer kanske bli ännu mer påtaglig. Men försök bli kompis mentalt med att du inte vet något om framtiden och träna på att acceptera det i högre utsträckning.