Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så sprids smitta på kontoret

Är du rädd för kollegans ständiga nysningar? På bara några timmar kan smitta sprida sig över halva kontoret. Men det finns knep för att slippa bli sjuk!
Lina Björk Publicerad
Kvinna snyter sig.
Foto: Colourbox

Det finns en rad olika smittor, som både färdas på olika sätt och orsakar olika mycket förödelse. Och det är inte så mycket du kan göra för att skydda dig. Enligt en undersökning som gjordes vid University of Arizona så räcker det med att en kollega dyker upp hostig på jobbet för att mer än hälften av de gemensamma ytorna på jobbet ska vara infekterade redan vid lunchtid.

Men kollegans nysningar är inte värst, som många kanske tror, utan den stora boven är dina händer och allt du rör vid under en arbetsdag. På jobbet är kaffeautomaten och kopiatorn de vanligaste smittokällorna. Även dörrhandtag, hissknappar och lampknappar är bakteriesamlare.

Smittorisken ökar på vintern och är inte helt oväntat större i öppna kontorslandskap. En förkylning smittar i regel mest innan den bryter ut ordentligt. Att ha en uttalad policy kring när man stannar hemma från jobbet, för att förskona sina kollegor, är därför en god idé.

En kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Många hudinfektioner sprids på det sättet, till exempel svinkoppor och herpes. Den kanske vanligaste smittovägen är en indirekt smitta, där ett dörrhandtag, en telefon, mus eller dator fungerar som en mellanhand. Det krävs dock att mellanhanden är förorenad av urin, kräks, eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att fungera som smittobärare.

En droppsmitta, alltså hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av tunga droppar som snabbt faller ner från luften och kan färdas högst några meter. Den här typen av smitta kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller indirekt, alltså genom att du tar på de föremål som personen kräkts eller hostat på. En extremt smittsam variant av droppsmitta är vinterkräksjuka.

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids i luften och därmed inhaleras av någon annan. Så sprids till exempel vattkoppor, mässling och tuberkulos. Även huden sprider stora mängder partiklar som kan innehålla bakterier.  Att skaka ur en tröja på kontoret kan till exempel medföra en virvelvind av bakterier som sprids i luften.

Tarmsmitta sprids via maten som äts eller indirekt genom att kollegan har skitiga händer, otvättade kranar, spolknappar och gemensamma handdukar, där bakterierna får gotta sig med varandra.

Foto: Colourbox, Creative Commons & WIkipedia 

Så undviker du att bli smittad

  • Det allra viktigaste att tänka på för att skydda dig mot smitta är en bra handhygien. Tvätta händerna med flytande tvål ofta och noggrant, speciellt innan du äter, innan du rör vid ögon och mun och efter att du hälsat på någon som kan bära på smitta.
  • Använd handsprit som komplement, inte minst när du saknar tillgång till tvål och vatten.
  • Om det är möjligt, undvik nära kontakt med infekterade personer. Smitta sprids lättare inomhus, så för att minska risken att du själv smittas kan du vädra ofta, vara utomhus så mycket som möjligt och undvika att vistas i inomhusmiljöer där det samlas mycket människor.
  • Genom att äta bra mat, sova ordentligt, motionera och undvika stress och alkohol hjälper du din kropp att hålla sig stark och frisk. Immunförsvaret, som ska bekämpa de infektioner vi då och då råkar ut för, försvagas när vi till exempel är trötta. När det är särskilt viktigt att inte blir smittad går det även vaccinera mot en del infektionssjukdomar, som till exempel influensa.

Infektionsguiden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.