Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så stoppar du mattjuven på jobbet

Maktgalna chefer och hög arbetsbelastning är måhända större arbetsmiljöproblem. Men strax efter kommer de arbetskamrater som fräckt äter upp din medhavda lunch eller ditt mellanmål. Här är tips på hur du stoppar matsnyltaren.
Johanna Rovira Publicerad 2 september 2014, kl 11:20
Kollega
Stopp där! Vems är egentligen den där matlådan? Kollega

Har du någon gång stått vid kylskåpet på jobbet med hela ditt limbiska system inställt på att äta den där tårtbiten som du sparat efter firandet i går? Och skrikit Va faaan, när du upptäckt att biten är försvunnen? Eller ännu värre – när mackan du haft med till lunch är puts väck?

Problemet med klåfingriga kylskåpsråttor på jobbet tycks vara nästan lika stort som mysteriet med de självförökande kaffekopparna i diskhon. Men det finns knep att tillgå.

Det första du måste göra är att ta reda på om det rör sig om fräcka kollegor med diffus uppfattning om vad som är rätt/fel och ditt/mitt eller en övernitisk kylskåpsfascist. Kylskåpsfascisten kan du enkelt råda bot på genom att förse maten med datummärkta post-itlappar med förklarande text, typ: ”Släng ej! Detta är min lunch.”

Lappar hjälper dock föga mot matsnattare, inte ens om du skriver att den som lagade rätten lider av en smittsam sjukdom eller att du slickat på maten.  Arga anklagelsemejl i efterhand till kollegor funkar oftast inte heller, visar efterforskningar på nätet.

Ett enda undantag rapporteras: När ett fejkat e-postmeddelande skickades ut om att matproducenten dragit tillbaka samtliga matlådor och att personer som råkat äta maten omedelbart borde uppsöka läkare, gav sig snyltaren till känna.

Följande tips kan fungera bättre:

  1. Förvara maten i skrivbordslådan. Inte särskilt hygiensikt, men i valet mellan säker hunger och inte lika säker matförgiftning är kanske det sista det minst onda alternativet.  Det finns också små kylskåp att förvara maten i, men dessa behöver maskeras för att inte väcka mattjuvens begär.
  2. Avled tjuven. Preparera fejkmat med kraftigt laxermedel eller überstark chilipeppar så lär tjuven inte ge sig på din matlåda igen i första taget.  Det är faktiskt din mat och du får använda vilka tillsatser du behagar.
  3. Köp en låsbar matkorg.  Finns till exempel här. Kylskåpsmagnet med varningstext medföljer. Risken finns förstås att tjuven i ren frustration stjäl hela korgen.
  4. Lägg din mat i äckliga påsar och guckiga matlådor. Kan du inte själv komma på något sätt att förvandla din lunchlåda till en avskräckande potentiell smittohärd finns det matpåsar med mögeltryck eller inbyggda insekter att köpa på nätet, till exempel här.
  5. Spionkamera. Det finns hyfsat billiga spionkameror att tillgå och rigga upp i anslutning till pentryt. Här hittar du till exempel en som ser ut som en colaburk som kan placeras i kylskåpet (med risk för att tjuven snor burken såklart). Med den sortens bildbevis kan du förmå snyltaren att bjuda tillbaka alla luncher denne har snuvat dig på.
Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)