Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så stor är chansen att du ersätts av en robot

Jobbar du inom telemarketing? Då ligger du pyrt till. Forskare har nämligen räknat ut att bland drygt 700 yrken är telefonförsäljning det jobb som mest sannolikt kommer att utföras av en robot inom en snar framtid. Men andra yrken är också i fara.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Skulle en robot kunna göra ditt jobb? Kollega

Känner du dig som en själlös robot när du släpar dig till jobbet om mornarna kan det vara ett tecken på att ditt jobb faktiskt inom bara några decennier kan komma att datoriseras.  Forskare i Lund och Oxford har listat 702 yrken utifrån risken att utövarna kommer att ersättas av en robot framöver.

- Det innebär inte att jobben som står längst ner på rankinglistan kommer att försvinna – vi har ingen kristallkula utan vi säger bara att det är teknologiskt möjligt om 10-20 år att automatisera vissa yrken, säger Carl Benedict Frey, forskare vid Lunds universitet, som tillsammans med kollegan Michael A. Osborne, Robotic Research Group, står bakom undersökningen.

Fast egentligen är det en dator som luskat ut vilka jobb som kan komma att datoriseras. Undersökningen baseras på statistik på arbetsuppgifter från en yrkesdatabas och forskarna har sedan matat in algoritmer i en dator som hittat vissa mönster bland de 702 yrkeskategorierna.

- Det är det som är det ironiska. Datorer är fruktansvärt duktiga på att lösa problem när det finns tillräckligt bra data, men vi påvisar att vi också behövs för att säga till datorerna vad som ska göras, säger Carl Benedict Frey.

Jobbar du som arbetsterapeut är risken för att du ska ersättas av en robot i det närmaste obefintlig.  Sannolikheten är enligt rankinglistan bara 0,028 procent.  Men jobbar du inom telemarketing kan det vara läge att se dig om efter ett annat yrke eftersom sannolikheten att jobbet automatiseras skattas till 99 procent.

- Det finns redan i dag mer eller mindre automatiserade callcenter, säger Carl Benedict Frey.

Ordermottagare är inte heller något framtidsyrke.  Det är 98 procents risk att det automatiseras inom de närmaste 20 åren. Det generalla kontortjänstemannajobbet ligger också i farozonen – risken för att det robotiseras är 96 procent. Som hotellreceptionist kan du känna dig aningen tryggare – 94 procent. Är du guide, instrumentreparatör eller skriver spel- och sportböcker är risken 91 procent.

Bättre då att satsa på att bli flygvärdinna (35 procent) begravningsentreprenör (20 procent), PR-specialist (18 procent) eller att jobba med personal (0,055 procent).

Här är undersökningen.

 

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.