Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så styr du din ängsliga chef

Alla föddes inte till att leda. Chefer tillsätts också ofta utan att ges förutsättningar att utveckla sitt ledarskap. Osäkra chefer försöker inte sällan kompensera sin ängslighet med överdrivet kontrollbehov och en detaljstyrning som tar fokus från mål och visioner. En sådan chef kan behöva din hjälp. Gör så här!
Gabriella Westberg Publicerad 25 juni 2015, kl 14:02
Colourbox
Ängsliga chefer kan behöva lite hjälp på traven. Här är tipsen på hur du får din chef dit du vill. Colourbox
  1. Kom ihåg att det inte är personen utan positionen som är grejen. När din chef beter sig irrationellt eller rent ut sagt dumt, säg för guds skull inte att chefen är dum! Påminn chefen, vänligt men bestämt, om att det ställs vissa förväntningar på den som sitter på den position som hen har.
     
  2. Fundera på varför du vill styra din chef. Vill du ha positionen, lönen, makten? Eller blir du irriterad över att gruppen inte uppnår resultat? Om det senare, se människan! Känn empati.

     
  3. En chefstitel är inte samma sak som ett ledarskap. Det vet också chefen, innerst inne. Ledare är den som lyssnar och förstår sina medarbetare och skapar en vilja till samarbete för att uppnå resultat. En osäker chef har fullt upp med att försvara sin position, inför sig själv. Förstå det! Respektera chefens ängslan och se till att hen får behålla ansiktet inför kollegorna!

     
  4. Lyssna inte bara på dina andra medarbetare, lyssna också på chefen! Ta reda på vilket sätt hen föredrar att kommunicera – via mejl, punktlista i ett sms eller ett samtal över en lunch? Säg det du vill säga på chefens villkor, så ökar chansen att det går fram.

     
  5. Tala som en ledare när du talar till din osäkra chef. Säg inte ”jag känner som att kanske…” eller ”jag vet inte, men…”. Säg istället ”Jag ser att...”  Istället för att säga ”Jag kan göra det.”, säg ”Jag gör det!”, ”jag fixar det!” Det ger intryck av handlingskraft och duglighet, vilket kan lugna en osäker chef med överdrivet kontrollbehov, och ge dig spelrum.

     
  6. Lämna så mycket som möjligt av tyckandet till chefen. Lägg fram dina synpunkter som fakta för chefen att tycka till om. En ängslig chef behöver en klippa, inte ännu mer känslor att hantera.

     
  7. Lär dig förstå vilka formella och informella kriterier din chef använder för att bedöma om något är värt att satsa på eller inte. Tid, resurser och kostnader är väl de mest uppenbara, men kanske styrs din chef egentligen mer av andra, mer informella kriterier? Att framstå som djärv och nytänkande inför högre chefer? Att minimera risker? Eller mer känslosamt, att något talar till hjärtat? Om du presenterar en idé med rätt kriterier ökar chansen att du får ta mer självständiga beslut framöver.

     
  8. Ha alltid en backup-plan för varje idé du lägger fram. Även chefer har dåliga dagar och oavsett hur genial din idé är och hur snyggt du lägger fram den, kan den bli dissad. Bryt inte ihop för det, gå på plan B. Ta fram den igen fast något omarbetad vid ett senare tillfälle, och presentera den då som att du tagit till dig av den ju faktiskt helt befogade kritiken.

     
  9. Ge alternativ. Ingen, särskilt inte den som redan känner sig pressad och stressad över att behöva ta svåra beslut, gillar att bli ställd mot väggen. Låt chefen känna sig beslutsam och i kontroll genom att i lugn och ro få välja ett av flera alternativ, om än snarlika.

     
  10. Om din ängsliga chef har svårt att ta sig tid för att ge dig feedback, lägg fram dina egna utmaningar och mål och håll chefen uppdaterad om när du lever upp till dem: ”Jag känner mig nöjd med min insats i det här projektet, eftersom jag fick testa min förmåga att (…) och det gick bra.” Chefen kan inget annat än applådera.

 

Med inspiration från Forbes och ledarskapscoachen Jeff Boss.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".