Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Så tänker ni rösta!

Om Kollegas läsare avgjorde valet i höst, skulle Alliansen upp­höra. Folkpartiet skulle nätt och jämnt klara sig kvar i riksdagen och Centern och KD skulle åka ut. Moderaterna skulle antagligen hamna i opposition, vid sidan av SD och FP, gentemot en minoritetsregering bestående av S, MP och V. Det visar Kollegas/Novus opinionsundersökning.
Gabriella Westberg, Linnea Andersson Publicerad 16 juni 2014, kl 11:18
(bilden är ett kollage)
Kollegas läsares drömregering - skrolla ner för att läsa mer om posterna i drömlaget. (bilden är ett kollage)

Man brukar säga att TCO:s medlemmar röstar som svenska folket. Men opinionsförändringar brukar också märkas mer och tidigare inom TCO. Med drygt 570 000 medlemmar är Unionen TCO:s största medlemsförbund. Hur röstar då Unionens medlemmar?

Kollega har med hjälp av Novus mätt partivindarna bland våra läsare – som också är med­lemmar i Unionen – fyra månader innan riksdagsvalet i september.

Om Kollegas läsare avgjorde valet i höst skulle de rödgröna vinna, med Socialdemokraterna som största parti (32 procent). Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle ta hem 8 procent vardera av rösterna – det vill säga det rödgröna blocket skulle få totalt 48 procent av rösterna.

Alliansen skulle få 26 procent, varav Moderaterna 22 procent. Folkpartiet skulle hamna på skakiga 4 procent och både Centern och Kristdemokraterna skulle åka ur riksdagen, med två respektive en procent av rösterna.

Det skulle tveklöst leda till ny regering efter valet, konstaterar TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik.

– Mest sannolikt skulle vi få en S- och MP-regering med passivt stöd av V. Ett alternativ skulle vara att FP då väljer att gå in i en regering med S och MP, då både C och KD skulle åka ut och Alliansen sannolikt upphöra. Ett sådant resultat skulle definitivt skaka om svensk politik i grunden.

I det senaste riksdagsvalet, hösten 2010, fick Sverigedemokraterna 5,7 procent, och det resultatet var det inte TCO-medlemmarna som stod bakom, bara 2,3 procent av TCO:s medlemmar röstade på SD 2010. I april 2014 får Sverigedemokraterna hela 7 procent av Kollegas läsare, enligt undersökningen.
 

Kollegas läsares dreamteam (se bilden ovan).  

Så här gjorde vi: Vi frågade våra läsare vilka tre kandidater de helst vill se i en regering. Vi gav sedan de tyngsta posterna till dem som fick flest röster. I övrigt har vi försökt fördela posterna utifrån både flest röster och de frågor respektive person ofta uttalar sig i eller på annat sätt visat särskilt engagemang för. OBS! Här blandar vi humor och allvar!

Statsminister, Stefan Löfven. Partiledare för det största partiet. Hur han lyckas samarbeta med finansministern återstår att se.
Utrikesminister, Margot Wallström. Med sin internationella erfarenhet och sitt kontaktnät passar hon för rollen.
Finansminister, Anders Borg. Väljarna verkar nöjda med hur Borg skött de offentliga finanserna och han får fortsatt förtroende.
Finansmarknadsminister, Magdalena Andersson. Inte fullt lika populär som Borg, men här får hon en chans att visa vad hon går för.
Justitieminister Annie Lööf. Förutom politiken är Lööf utbildad jurist. Kanske en fördel för en justitieminister?
Utbildningsminister, Gustav Fridolin. Känns givet för folkhögskolelärare Fridolin.
EU- och biträdande statsminister, Carl Bildt. Hallänning, svensk, europé. Att gå från utrikesminister till EU-minister kan tyckas som en degradering men som inhoppare för statsministern vet man aldrig vad som dyker upp.
Arbetsmarknadsminister, Jonas Sjöstedt. Som före detta metallindustriarbetare har Sjöstedt förhoppningsvis koll på hur det är på arbetsmarknaden.
Jämställdhetsminister, Gudrun Schyman. "Ut med rasisterna, in med..." åtminstone en feminist.
Kultur- och idrottsminister, Thomas Boström. Vem lämpar sig bättre för denna dubbla ministerpost än en författare med en fotbollskarriär i ryggen?
Infrastruktur- och IT-minister, Lars Ohly. Vem har bättre koll på när tågen går och inte går än en före detta tågmästare? Dessutom teknikvänlig och aktiv på såväl Twitter som Instagram.
Migrationsminister, Ylva Johansson. Har anklagat regeringen för att blunda för utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Nu får hon själv en chans att rätta till det.
Integrationsminister, Mikael Damberg. Som ordförande för Fadimes minnesfond kan han använda sitt engagemang i kampen mot hedersrelaterat förtryck och för en lyckad integration.
Socialminister, Mona Sahlin. Ingen match för någon med sådan bred erfarenhet av flera ministerposter.
Försvarsminister, Jan Björklund. Efter all kritik mot skolpolitiken efter senaste Pisa-undersökningen tror vi att Björklund längtar tillbaka till och vill få användning för sin gamla militärkarriär.
Handelsminister, Maria Wetterstrand. Vid sidan om sin biologiutbildning har hon i sin politiska karriär bland annat varit ordförande för näringsutskottet och steget till handelsminister känns inte långt.
Miljöminister, Åsa Romson. Första svenska partiledaren på 40 år med en doktorsexamen - i miljörätt.
Närings- och energiminister, Fredrik Reinfeldt. Får användning för sin ekonomutbildning och eventuellt lite ny energi.
Biståndsminister, Jan Eliasson. Redan en självklar opinionsbildare i biståndsfrågor.
Socialförsäkringsminister, Carin Jämtin. Vi vet inte hur hon axlar rollen, men vi vet att hon är populär bland Kollegaläsarna.
Högskoleminister, Leif GW Persson. Har både studerat och varit anställd vid högskolan, men har en förmåga att tänka utanför boxen. Möjligen blir hans brist på rädsla för farlig i maktens korridorer.
Barn- och äldreminister, Göran Hägglund. Inget särskilt långt steg för nuvarande socialministern.
Landsbygdsminister, Jimmie Åkesson. Här får Åkesson chansen att verka för en levande landsbygd och de nya landsbygdsjobb som SD utlovat.
Bostads- och kulturarvsminister, Bert Karlsson. Får chansen att kombinera bostadspolitiken med sitt intresse för medeltiden. Kanske kan Götene medeltidsby bli bostäder?

Kollega undersöker

Resultatet av Kollegas/Novus opinionsundersökning:

32 procent s
22 procent m
8 procent mp
8 procent v
7 procent sd
4 procent fp
2 procent c
1 procent kd
2 procent annat parti

Undersökningen, som gjordes under april 2014 av Novus på uppdrag av Kollega, besvarades av 811 personer. Andel osäkra väljare var 15 procent.

Novus

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.