Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så undviker du att bli snuvad på föräldralönen

Har du föräldralön från ditt företag är det viktigt att hålla koll på vad som gäller när du begär ledigt. Det är lätt gjort att slarva bort eller rent av bli snuvad på sin föräldralön.
Johanna Rovira Publicerad
Pappa och bebis leker på golvet.
Mitt i bebislyckan kan det vara bra att hålla koll på vad som gäller när du får ut föräldralön från din arbetsgivare. Foto: Syda Productions/Colourbox

Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren har gått med på att ge dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga tjänstemannaavtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.

– Det finns en jätteflora av avtal och enda möjliga gemensamma nämnaren i tjänstemannaavtalen är sex månaders föräldralön, säger Moa Andersson, central ombudsman på Unionen.

– En del avtal har ett tak för hur mycket man kan få, andra skiljer sig åt när det gäller hur man kvalificerar sig för lönen och hur gammalt barnet får vara.

Föräldralön i Unionens kollektivavtal

I något avtal krävs det att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan sju dagar i veckan för att inte en del av föräldralönen ska frysa inne. Andra avtal är mer generösa, Fastigos ger till exempel löneutfyllnad även vid vab.

En viktig skillnad gäller hur många perioder man får ha föräldralön. Vissa avtal, till exempel Teknikavtalet, som är Unionens största, säger att du bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. I andra avtal kan du få föräldralön i max två eller tre perioder. Fastigos avtal har inga begränsningar av antalet perioder.

– Det är viktigt att hålla tungan rätt i mun när det gäller reglerna, så att man inte förbrukar en period av misstag, säger Moa Andersson.

Ponera att du börjat ta ut föräldralön och blir inkallad till jobbet för att vara med på ett möte eller kanske delta i en konferens eller ett projekt. Då kan du faktiskt ha brutit perioden och förlorat din rätt till fortsatt föräldralön, trots att du kanske har flera månaders föräldralön kvar enligt avtalet. Samma sak skulle kunna inträffa om du till exempel tänker dig att vara föräldraledig någon eller några dagar i veckan. 

Tero Huhta, central ombudsman på Unionen minns ett fall där en föräldraledig medlem som skulle sägas upp på grund av arbetsbrist kallades tillbaka till jobbet i förtid.

– Föräldraledigas uppsägningstid börjar enligt föräldraledighetslagen inte gälla förrän de är tillbaka från sin ledighet. Men eftersom medlemmen kom tillbaka så hävdade arbetsgivaren att föräldraledigheten var över och att de därmed kunde börja räkna uppsägningstid på en gång. Vi fick dock arbetsgivaren på andra tankar, säger Tero Huhta.

Enligt Moa Andersson kan mycket undvikas genom att du har en tydlig dialog med din arbetsgivare om vad som gäller.

– Det är inte säkert att arbetsgivaren gör så att din föräldralön fryser inne för att luras eller djävlas, det kan bli så per automatik genom lönesystem till exempel. Beskriv hur och när du vill förlägga din period och tydliggör det helst skriftligt, säger Moa Andersson.

Unionen har i årets avtalsrörelse, liksom tidigare år, ställt krav gentemot Teknikarbetsgivarna om att antalet perioder ska utökas så att valfriheten blir större för föräldrarna. Framför allt i syfte att möjliggöra ett jämnare uttag mellan män och kvinnor, eftersom det är en jämställdhetsfråga. Men hittills har arbetsgivarna varit motsträviga – arbetsgivarsidan vill inte att anställda ska kunna ”skvätta” med sin föräldraledighet. 

– Visst kan det finnas anställda som spelar ut föräldraledighetskortet till exempel för att förlänga sin semester. Men flertalet tjänstemän är lojala mot sina arbetsplatser och vill ha flera perioder av andra skäl, till exempel för att vara med i ett viktigt projekt. Det ligger absolut i arbetsgivarnas intresse att jag som anställd kan vara flexibel, säger Moa Andersson.

Och det går alltid att göra lokala eller individuella överenskommelser, med schystare regler för den anställde. 

– Vårt råd är att man kommer överens med arbetsgivaren om vad som ska räknas som en period. Till exempel skulle man kunna enas om att det räknas som en period att jag är föräldraledig varje fredag i x antal månader, säger Moa Andersson.

Föräldralön - regler och villkor

  • Klara ut med Försäkringskassan vilka regler och villkor som gäller vid hel- respektive deltidsuttag av föräldraledighet och föräldrapenning.
  • Prata med arbetsgivaren om hur företaget ser på föräldraledighet och hur det funkar med föräldralön, vad som anses vara en sammanhängande period, vilken föräldralön som betalas ut för enskilda dagar samt vilket tjänstledighetsavdrag som görs.
  • Tänk på att avtalets regler inte är begränsande, det är fullt möjligt att komma överens om regler som är bättre för dig än avtalets.
  • Sök tjänstledighet skriftligt minst två månader innan du ska vara föräldraledig. Ta med de överenskomna villkoren i ledighetsansökan eller få dem bekräftade av företaget.
  • Formulera ledighetsansökan så att du kan avbryta ledigheten i förtid och återgå i tjänst tidigare än beräknat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.