Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Saabtoppar frias från ekobrott

Samtliga sju tidigare Saab-topparna som åtalats efter konkursen 2011 frias i tingsrätten efter en utredning som pågått i flera år. Åklagarna på Ekobrottsmyndigheten hade väckt åtal mot bland annat företagets siste vd och styrelseordförande Victor Muller, hans vd-företrädare Jan Åke Jonsson samt chefsjuristen Kristina Geers.
Publicerad 10 april 2017, kl 10:11
Victor Muller på väg ut ur tingsrätten.
Saabs tidigare vd Victor Muller frias i tingsrätten. Foto: Thomas Johansson/TT

Chefsåklagare Olof Sahlgren kommer att samla sin stab för att gå igenom den 120 sidor tjocka domen.

– Vad jag och mina kollegor anser om de olika delarna i målet håller vi för oss själva. Men vi måste naturligtvis sätta oss ner och gå igenom domen och fundera över var det fallerat. Först därefter bestämmer vi oss för om vi ska ta det vidare, säger han till TT efter domen i Vänersborgs tingsrätt på fredagen.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att sannolikheten att domen kommer att prövas i hovrätten är ganska stor.

– Men om den inte prövas eller står sig i hovrätten kommer det rättsliga efterspelet kring Saab-konkursen ta slut, säger Martin Wästfelt.

Åtalet gällde bland annat hur företagets siste vd och styrelseordförande Victor Muller fick betalt, samt ett försäljningsavtal till Ukraina som påstås vara påhittat för att få in 30 miljoner kronor från affärsmannen Vladimir Antonov. Det gällde också svindleri genom att Saab-ledningen gav en förskönad och felaktig bild av företagets ekonomi, och årsredovisningar som påstods vara manipulerade.

Men enligt tingsrätten var det rätt att bokföra utbetalningarna av cirka sju miljoner kronor i konsultarvode till vd Victor Muller som extern tjänst. Dessutom var pengarna inte skattepliktiga i Sverige, vilket innebär att Skatteverkets kontrollverksamhet inte hotades.

Tingsrätten finner det inte heller bevisat att det omdiskuterade avtalet om försäljning till Ukraina, som gav 30 miljoner från finansmannen Vladimir Antonov, var ett falsarium.

När det gäller åtalet om svindleri påpekar rätten att de åtalade i bilföretagets Saabs styrelse inte kan hållas ansvariga för pressmeddelanden från moderbolaget, nederländska Spyker.

Punkten om svindleri är den del i åtalet som varit svårast för tingsrätten att bedöma.

– Där finns konkreta uttalanden där man, om man bryter ut det precis som åklagaren gjort, skulle kunna komma fram till att de varit vilseledande. Victor Muller har sagt att snart kommer våra leverantörer att få betalt, till exempel, och vi vet ju med facit i hand att så blev det inte, säger rådman Per Hjort, som varit en av tingsrättens två domare i målet, till TT.

Men det anses inte räcka för att döma Muller.

Under rättegången har ett 20-tal vittnen hörts. Ett av dem har varit Anette Hellgren, som var Unionens bolagsstyrelserepresentant i Saab Automobile under den ekonomiska krisen. Hon har fått stöd av Unionen inför rättegången.

I dag är Anette Hellgren anställd som ombudsman på Unionen Skaraborg/Väst och har tidigare suttit i Unionens förbundsstyrelse.

Biltillverkaren Saab i Trollhättan hade 3 400 anställda vid konkursen i december 2011. Nu har fabriken tagits över av svensk-kinesiska Nevs, med ambitionen att tillverka elbilar.

De friades i tingsrätten

Victor Muller, vd och styrelseordförande i Saab Automobile vid konkursen 2011. Har även en huvudroll i nederländska Spyker, som ägde Saab under den sista tiden. Han stod åtalad för grovt svindleri samt två fall av grovt försvårande av skattekontroll.

Jan Åke Jonsson, mångårig vd som avgick på våren 2011. Åtalad för grovt svindleri, två fall av grovt försvårande av skattekontroll samt grovt osant intygande.

Kristina Geers, chefsjurist och styrelsemedlem. Åtalad för grovt svindleri, två fall av grovt försvårande av skattekontroll, två fall av grovt osant intygande samt grov urkundsförfalskning.

Åklagarna har yrkat på fängelsestraff för dessa tre och ytterligare två Saab-anställda.

Två revisorer var också åtalade. Alla har friats av Vänersborgs tingsrätt.

Gertrud Dahlberg

Saab Automobile

  • Verkstadsföretaget Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) började tillverka bilar 1946.
  • 1969—90 var biltillverkningen sammanslagen med lastbilsföretaget Scania.
  • 1990 bildades Saab Automobile, med General Motors som ensam ägare från 1999.
  • 2010 köptes Saab Automobile av nederländska Spyker.
  • 2011 sattes företaget, med 3 400 anställda, i konkurs.
  • 2012 köptes det mesta i konkursboet av Nevs (National Electric Vehicle Sweden).

TT

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.