Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sämre beslut och lägre legitimitet

Sämre beslut och lägre legitimitet. Det är riskerna med att beslutsfattare inte delar bakgrund och erfarenheter med den grupp de själva ska representera och fatta beslut åt. En facklig styrelse till exempel.
Sandra Lund Publicerad 28 maj 2014, kl 10:53

Den som får ett förtroendeuppdrag tänker nog aldrig någon annan tanke än att hen ska representera samtliga i gruppen. Men utan erfarenhet från att vara kvinna, ha invandrarbakgrund, ha upplevt småbarnsår, vara bi- eller homosexuell och så vidare är det svårt att i ett skarpt läge att faktiskt göra det. Det visar i alla fall forskningen.

- I situationer där till exempel en svenskfödd man befinner sig i en beslutsposition där intresse står mot intresse kan ingen förvänta sig att han kommer att överge sitt eget gruppintresse. I konfliktsituationer representerar nästan alla sin egen grupp, det vill säga sin egen bakgrund, erfarenheter och intressen.

Det säger Maritta Soininen, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som länge forskat om representation i olika beslutande organ. De två främsta fördelarna i en styrelse som är någorlunda representativ är högre legitimitet hos dem som man fattar beslut för. Och att mångfald leder till bättre beslut.

- Kvaliteten på beslutsunderläget blir bättre eftersom det bygger på större kunskapsunderlag. De flesta beslut bygger på att något ska genomföras. Bygger man i stället ett beslut på felaktiga uppfattningar om vardagslivet kan vissa grupper kanske inte genomföra beslutet, säger hon.

Ett klassiskt exempel är att förlägga möten, till exempel ett klubbmöte, utanför arbetstid. Med den demokratiska baktanken att så många som möjligt dyker upp. Så visar det sig att samtliga småbarnsföräldrar aldrig kommer. Och besluten som fattas riskerar då att vara väldigt dåligt anpassade till just småbarnsföräldrars liv.

Men är då utländsk bakgrund en kollektiv erfarenhet? Det vill säga har en person med en finsk förälder så mycket gemensamt med en människa född i Syrien bara för att båda enligt Statistiska centralbyrån kan hamna i kategorin ”utländsk bakgrund”.

- Det finns frågetecken och det är naturligtvist en oerhört heterogen grupp. Men samma sak har man sagt om kvinnor och deras intressen. Kanske är man inte de facto diskriminerad men kan ända uppleva diskriminering. För det finns vissa särskilda erfarenheter av att det inte är självklart att bli behandlad som en av oss. Det är svårt att sätta ord på, men där någonstans ligger det.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.