Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sänkt arbetstid på SSAB

Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.
Anita Täpp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

Enligt en aktuell prognos från Konjunkturinstitutet, KI, har den svenska ekonomin nu bromsat in. KI har sänkt sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020 och konstaterar att högkonjunkturen är över.

En bransch som redan är hårt pressade, bland annat på grund av höga järnmalmspriser och en minskad efterfrågan, är stålbranschen. Därför har nu också flera stålverk, som Ovako, varslat om uppsägningar.

På ståljätten SSAB, med cirka 5 500 anställda i Sverige, bland annat i Borlänge, Luleå och Oxelösund, har dock inga varsel lagts.

Hur mycket SSAB:s produktion har minskat är ännu okänt. Men i början av september gick ledningen ut med ett erbjudande till 1 750 tjänstemän i Sverige, om att de kan gå ner i arbetstid för att företaget ska spara pengar. Bland dessa tjänstemän har 90 procent tackat ja till att gå ner i arbetstid från den 1 oktober i år till den 15 januari nästa år, mot ett så kallat tjänstledighetsavdrag.

Modellen, som kallas Flexicurity, innebär att de anställda jobbar 12 dagar mindre under perioden. De får då lön för hälften av dessa dagar.

Om erbjudandet är ett försöka att undvika varsel, vill Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge, inte uttala sig om.

– SSAB vill vara tydligt med att vi hänger med. Men det blåser tuffa vindar i konjunkturen och det här är ett sätt att spara pengar, att hjälpa till med kostnadsbesparing, säger han.

Har ni tidigare fått något liknande erbjudande?
– Ja, i ett halvår 2012 och 2013. Men då kallades modellen 80/90 och innebar att man jobbade 80 procent men fick 90 procent av lönen, för att man skulle undvika andra åtgärder. Vilket man då inte heller behövde göra.

Vad tycker du själv om erbjudandet?
– För min personliga del, och jag har själv antagit erbjudandet, så tycker jag det är ett okej erbjudande. Och tjänstemännen är lojala och ställer upp och bidrar med kostnadsfokus.

– Men det ligger också en utmaning i det här, när det gäller den sociala och arbetsorganisatoriska arbetsmiljön. För det får inte bli så att man ska jobba lika mycket fast man gått ner i arbetstid, så att stressen ökar. Eller att de som fortsätter jobba fem dagar i veckan ska ta på sig mer jobb. Eftersom tjänstemän generellt är lojala och jobbar på så gäller det att både medarbetarna, cheferna och ledningen ser till att prioritera ned saker, eller till och med väljer bort en del, under den här perioden och att man kan få hjälp med att bestämma vad man ska göra.

Har erbjudandet väckt oro hos personalen?
– Både och. Men vi i klubben har tagit ett jättestort ansvar och exempelvis varit noga med att kunna svara på alla frågor om SSAB:s erbjudande som kommit upp. Och då har vi också haft mycket bra stöd av Unionen centralt. Men det är klart att en del ändå också undrar över vad som är nästa steg, säger Tomas Jansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.