Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Enkät visar stort missnöje mot ledningen

Missnöjet fortsätter att koka hos de kabinanställda på SAS. En intern enkät visar att nio av tio saknar förtroende för företagsledningen.
– Det är en tragisk situation, säger Viktoria Svensson, kabinklubbens ordförande.
Oscar Broström Publicerad 2 december 2021, kl 06:00
Johan Nilsson/TT
Det råder stort missnöje och stark oro bland kabinanställda på SAS. Johan Nilsson/TT

Stort missnöje och stark oro. Så kan man sammanfatta stämningen och känslorna hos många av SAS kabinanställda i Sverige, efter höstens nyheter om att SAS kommer att starta bemanningsföretag – med nya och sämre avtal – som kommer att ta över delar av bolagets flygningar.

I den interna enkät som den svenska kabinföreningen, SSCA, skickat till sina medlemmar – och som Kollega tagit del av – framgår att förtroendet för företagsledningen är i botten.

  • 89 procent svarar att de saknar förtroende för företagsledningen.
  • 94 procent svarar att de saknar förtroende för ledningens affärsmodell.
  • 98 procent svarar att de inte tycker att företagsledningen respekterar den svenska modellen.

”Då försvinner förtroendet”

Viktoria Svensson, ordförande för SSCA, är inte förvånad över resultatet.

– Det är en tragisk verklighet, dock ganska väntad i och med företagets tillvägagångssätt.

Vad menar du med det?

– De har valt andra avtalsparter, de har startat lågprisbolag och de har valt att vi inte ska vara en del av framtiden. Då försvinner förtroendet.

Under pandemin förlorade 1 200 kabinanställda i Sverige, Norge och Danmark sina jobb. Att de kommer kunna återfå dem nu är osannolikt. Och även framtiden för kvarvarande kabinpersonal ser oviss ut.

SAS har sedan några år tillbaka ett dotterbolag, SAS Ireland, vars personal kommit från bemanningsföretag. SAS Ireland kommer efter årsskiftet att byta namn till SAS Connect och etablera sig i Köpenhamn. Samtidigt startas ett nytt bolag, SAS Link, som kommer ha sin bas i Stockholm.

De nya bolagen kommer att teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS. Viktoria Svensson beskriver förfarandet som ”social dumpning”, där SAS köper ett billigare kollektivavtal.

”Ett hot mot våra arbetstillfällen”

– Det har pratats mycket om det ska expanderas med de här nya lågprisbolagen, men det pratas ingenting om vad som händer med oss i Sverige. Det pratas om att lågprisbolagen ska öppna en bas här i Sverige och vi eventuellt får vara en del av framtiden – om vi sänker våra löner och villkor, säger Viktoria Svensson.

Hur stor är oron bland kabinanställda för framtiden för era jobb?

– Oron är jättestor. Inte nog med att vi hade oro för corona, något som påverkat hela branschen och kommer göra det länge framöver. Att lågprisbolag ska komma och etablera sig i Stockholm är ett hot mot våra arbetstillfällen och det blir man väldig orolig för.

Vad får ni för respons från företagsledningen när ni framför kritiken?

– Ingenting. Vi får ingen sådan.

Det är helt tyst?

– De vill att vi ska hjälpa till att spara pengar och vi säger att det är självklart att hjälpa till att spara pengar under en pågående kris, men vi måste försäkra oss om att vi sparar till våra egna arbetstillfällen, men det är inget de ens vill kommentera.

Kan inte jämföra avtal

Kabinklubben har fått information om att de nya bemanningsföretagens avtal kommer att vara billigare än det avtal de kabinanställda i Sverige har just nu. Men hur mycket billigare vet de inte.

– Vi har ju inte ens fått tillgång till någon fakta och information. Vi kan inte jämföra oss och se hur mycket dyrare vi är. Och då har vi redan ett väldigt konkurrenskraftigt avtal. Vi har mindre semester på sommaren, vi har ganska dåliga löner och jobbar mer än 40 timmar i veckan.

Läs mer: SAS-facken: Regeringen måste agera

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.