Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS-facken: Regeringen måste agera

Den svenska modellen är hotad när flygbolaget SAS lägger ut jobb på utländska bemanningsföretag. Det anser SAS-facken som nu kräver att regeringen agerar för att få det statligt ägda flygbolaget att tänka om.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Rennstam.
Manifestation vid Mynttorget i Gamla stan i Stockholm. Kabinklubbens Viktoria Svensson, Åke Leijon, Patrik Westerlund samt Martin Johansson från Unionenklubben för markpersonalen. Ola Rennstam.

Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som med stor sannolikhet inte kommer att komma tillbaka.
Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS på sammanlagt 400 miljoner kronor för att rädda jobb. 

Nu kräver fackförbunden på flygbolaget att regeringen agerar. Under torsdagsmorgonen höll de en stor demonstration utanför riksdagshuset i Stockholm.

– Vår förhoppning är att väcka politikerna när frågan ska diskuteras i riksdagen på fredag. Vi vill veta varför man ger skattepengar till ett företag som flyttar ut arbetstillfällen till Irland. Om man vill ha tillbaka sina skattepengar så måste man ha arbetstagare som betalar skatt här, säger kabinklubbens ordförande Viktoria Svensson.

"Otroligt mycket pengar som betalats ut"

Patrik Westerlund, ledamot i kabinfackets styrelse, är inne på samma linje.

– Det är otroligt mycket pengar som betalats ut från statligt håll. Det känns väldigt konstigt att de arbetstillfällen som regeringen skulle rädda nu hamnar någon annanstans, säger han.

Kollega har tidigare berättat om att SAS har startat två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Flygbolaget har också valt att teckna kollektivavtal med den danska fackföreningen FPU. Enligt kabinklubben har den inte några medlemmar på de två dotterbolag dit SAS valt att flytta arbetstillfällena. Kabinfacket är kritiskt mot arbetsgivarens agerande.

–Detta är påbörjat innan Coronapandemin men SAS använder det som en ursäkt för att påskynda projektet. Istället för att återanställa och rekrytera här i Sverige rekryterar man på Irland och i ett dotterbolag i Danmark. Detta är något som kommer att drabba alla anställda på SAS, inte i bara piloter och oss i kabin, säger Viktoria Svensson.

Läs mer: Facklig ilska mot bemanningsföretag

– Vi vill bolaget väl, men vi vill vara en del av bolaget och framtiden – och det är vi inte just nu.

Kräver att politiker agerar

Kan man kräva att politikerna ska gå in och agera i ett privat bolag?

– Det tycker jag absolut, svenska staten är en av de största ägarna. Vi har en socialdemokratisk ledd regering som månar om den svenska modellen och fackföreningsrörelsen. Nu är den under hot i och med att SAS valt att teckna kollektivavtal rörande våra arbetstillfällen med en utländsk fackförening som inte ens har en medlem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.