Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania: "Vi tar höjd för värsta scenario”

Leveransstörningar kan drabba lastbils- och busstillverkaren Scania om det inte blir något utträdesavtal mellan Storbritannien och EU. Personalneddragningar går heller inte att utesluta.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Robin Haldert / TT
Robin Haldert / TT

Varje år säljer Scania 6 000 – 8 000 lastbilar och ett hundratal bussar i Storbritannien. Det motsvarar 10-15 procent av lastbilstillverkarens försäljning i Europa.

– Ingen vet i dag hur det blir, men vi måste ta höjd för värsta scenario – en hård Brexit, säger Scanias presstalesman Hans-Åke Danielsson.

En hård Brexit innebär att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan ett utträdesavtal. Handelns regleras då av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk, vilket bland annat innebär att tullar införs och den fria rörligheten för personer upphör.

Sedan ungefär ett år samordnar en grupp på Scania förberedelserna inför ett brittiskt utträde ur EU.  Gruppen ser bland annat över hur leveransen av komponenter som köps in i Storbritannien till produktionen i fabriker i Sverige och andra länder ska kommer fram i tid så att produktionen inte försenas.

Läs också: "No deal" kan slå hårt mot svenska företag

– Får vi inte fram de delar till våra bussar och lastbilar som vi köper från England kan vi varken leverera till kunder i England eller i andra länder, säger Hans-Åke Danielsson.

Om det införs nya regler och procedurer för tull och gränspassage finns risk för att det tar längre tid för transporterna att komma fram. Det gör att det går åt fler lastbilar för att transportera hem samma mängd gods på samma tid som i dag.

– Detta kan leda till högre transportkostnader, men en betydligt mer kostsam konsekvens vore att vi tvingas stanna produktionen på grund av att det saknas komponenter.

Bolaget har engelska medborgare som jobbar i Sverige och svenska medborgare som jobbar i England, som nu kan nu kan röra sig fritt mellan länderna. När Storbritannien lämnar EU måste personalen eventuellt ha arbetstillstånd för att arbeta i båda länderna.

– Det förväntas bli krångligare att växla människor mellan Sverige och England. Men hur svårt det blir beror på vad EU, medlemsländerna och Storbritannien kommer överens om, säger Hans-Åke Danielsson.

Många ekonomer befarar att den brittiska ekonomin påverkas negativt av att Storbritannien lämnar EU, med minskad efterfrågan som följd.

– Vid en kraftigt minskad försäljning på en så stor och viktig marknad som Storbritannien skulle vi kunna hamna i ett läge där vi måste anpassa kostymen. Men det vore att spekulera att i dagsläget tala om personalneddragningar, säger Hans-Åke Danielsson.

Om avtalet godkänns i parlamentet gäller samma regler för handeln fram till den 31 december 2020.

– Det vore enklare med en mjuk Brexit, då blir det en övergångsperiod så att alla kan förbereda sig på ett bättre sätt.

Företaget skulle då bland annat hinna bygga upp en organisation i Storbritannien med personal som sköter tullklaring och certifiering.

– Vi kan inte anställa personal till en sådan funktion i ren spekulation, innan vi säkert vet att Storbritannien lämnar unionen, säger Hans-Åke Danielsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.