Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania: "Vi tar höjd för värsta scenario”

Leveransstörningar kan drabba lastbils- och busstillverkaren Scania om det inte blir något utträdesavtal mellan Storbritannien och EU. Personalneddragningar går heller inte att utesluta.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Robin Haldert / TT
Robin Haldert / TT

Varje år säljer Scania 6 000 – 8 000 lastbilar och ett hundratal bussar i Storbritannien. Det motsvarar 10-15 procent av lastbilstillverkarens försäljning i Europa.

– Ingen vet i dag hur det blir, men vi måste ta höjd för värsta scenario – en hård Brexit, säger Scanias presstalesman Hans-Åke Danielsson.

En hård Brexit innebär att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan ett utträdesavtal. Handelns regleras då av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk, vilket bland annat innebär att tullar införs och den fria rörligheten för personer upphör.

Sedan ungefär ett år samordnar en grupp på Scania förberedelserna inför ett brittiskt utträde ur EU.  Gruppen ser bland annat över hur leveransen av komponenter som köps in i Storbritannien till produktionen i fabriker i Sverige och andra länder ska kommer fram i tid så att produktionen inte försenas.

Läs också: "No deal" kan slå hårt mot svenska företag

– Får vi inte fram de delar till våra bussar och lastbilar som vi köper från England kan vi varken leverera till kunder i England eller i andra länder, säger Hans-Åke Danielsson.

Om det införs nya regler och procedurer för tull och gränspassage finns risk för att det tar längre tid för transporterna att komma fram. Det gör att det går åt fler lastbilar för att transportera hem samma mängd gods på samma tid som i dag.

– Detta kan leda till högre transportkostnader, men en betydligt mer kostsam konsekvens vore att vi tvingas stanna produktionen på grund av att det saknas komponenter.

Bolaget har engelska medborgare som jobbar i Sverige och svenska medborgare som jobbar i England, som nu kan nu kan röra sig fritt mellan länderna. När Storbritannien lämnar EU måste personalen eventuellt ha arbetstillstånd för att arbeta i båda länderna.

– Det förväntas bli krångligare att växla människor mellan Sverige och England. Men hur svårt det blir beror på vad EU, medlemsländerna och Storbritannien kommer överens om, säger Hans-Åke Danielsson.

Många ekonomer befarar att den brittiska ekonomin påverkas negativt av att Storbritannien lämnar EU, med minskad efterfrågan som följd.

– Vid en kraftigt minskad försäljning på en så stor och viktig marknad som Storbritannien skulle vi kunna hamna i ett läge där vi måste anpassa kostymen. Men det vore att spekulera att i dagsläget tala om personalneddragningar, säger Hans-Åke Danielsson.

Om avtalet godkänns i parlamentet gäller samma regler för handeln fram till den 31 december 2020.

– Det vore enklare med en mjuk Brexit, då blir det en övergångsperiod så att alla kan förbereda sig på ett bättre sätt.

Företaget skulle då bland annat hinna bygga upp en organisation i Storbritannien med personal som sköter tullklaring och certifiering.

– Vi kan inte anställa personal till en sådan funktion i ren spekulation, innan vi säkert vet att Storbritannien lämnar unionen, säger Hans-Åke Danielsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.