Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Semester: Det har du rätt till

Semestern närmar sig för de flesta av oss. Här är det viktigaste du behöver veta om semester: T.ex. vad som händer om du blir sjuk på semestern, skillnaden mellan semestertillägg och semesterersättning och hur du får ta ut semestern.
Oscar Broström Publicerad 26 april 2021, kl 09:56
Man badar i havet.
Semestern närmar sig. Här är allt, eller det mesta, du behöver veta om semester. Foto: Shutterstock

Om du gillar att vara ledig och samtidigt få betalt – det vill säga semester – är Sverige ett bra land att bo i.

Vi har inte lika frikostig semester som i Kuwait, som har minst 31 semesterdagar, men vi är långt bättre än länder som USA, som inte har någon lagstadgad semester.

Och det kan vara bra att ha koll på semesterlagen, samt vad just ert eventuella kollektivavtal stipulerar, för att varken du eller din arbetsgivare ska göra en miss som ger dig färre dagar eller mindre semesterersättning än vad du har rätt till.

Hur många semesterdagar har jag rätt till?

Enligt semesterlagen från 1978 har alla anställda i Sverige rätt till 25 dagar semester. Det finns dock många, som tack vare sina kollektivavtal, har fler dagar än så.

När har jag rätt att ta semester?

Lagen säger att du har rätt att ta ut dina semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. Vidare har du även rätt till sammanhängande semester. Under månaderna juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet.

Det finns undantag från detta i vissa kollektivavtal. Till exempel har den som jobbar på apotek rätt till tre veckors sammanhängande semester.

Det finns också arbetsplatser som har undantag från semester under sommarmånaderna, exempelvis för att verksamheten är säsongsbunden och kräver arbete under sommarmånaderna. I sådana fall ska det finnas avtalat. Du kan naturligtvis också komma överens med din arbetsgivare om att ta ut din semester tidigare.

Arbetsgivaren kan tvinga dig att ta semester och avbryta din semester

Arbetsgivaren har skyldigheten att planera semestern för sina anställda, men den har också bestämmanderätt över när – under sommarmånaderna – som din semester förläggs. Så även om du har önskemål har chefen sista ordet. Arbetsgivaren kan också tvinga dig att ta ut din semester.

Arbetsgivaren har också rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester. Du har då ingen rätt att neka detta. Vad sådana skäl är kan variera, och om en sådan situation uppstår bör du kontakta din fackklubb. Om du exempelvis måste ställa in en resa kan du ha rätt till ersättning för ekonomisk skada.

Semester när du är ny på jobbet

Även du som är ny på jobbet har rätt till semester. Däremot är det inte så att den som börjar nytt jobb i maj har 25 betalda semesterdagar att plocka ut. Du tjänar in dina semesterdagar över ett helår, från april till april. Många arbetsgivare erbjuder dock förskottssemester, så det är fullt möjligt att du ändå får betald semester under sommaren. En annan möjlighet är annars obetald ledighet.

Semestertillägg

När du som anställd tar ut semester får du semesterlön. Det är din ordinarie lön plus semestertillägg. Det är ett tillägg för det antal betalda semesterdagar du tar ut under den aktuella månaden.

Det finns olika modeller för att räkna ut hur högt semestertillägget ska vara. Ifall det finns kollektivavtal på din arbetsplats får du i första hand ett tillägg på 0,8 procent av din månadslön per dag.

Så här räknas det ut: Säg att du tjänar 30 000 kronor i månaden och tar ut 20 semesterdagar. Då får du 20 x 0,8 procent x 30 000 = 4 800 kronor i semestertillägg.

Utöver det kan du få 0,5 procent av de rörliga lönedelar som tjänats in under semesteråret. Rörliga lönedelar är till exempel ob-tillägg och provision.

Om det saknar kollektivavtal är det vanligt att arbetsgivaren tillämpar något som kallas sammalöneregeln. Det innebär att du får 0,43 procent av din månadslön per dag, men sedan så mycket som 12 procent av dina rörliga lönedelar. Det finns också en metod som kallas procentregeln. Den är något mer komplicerad, mer om den kan du läsa här.

Semesterersättning

Ifall du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut dina semesterdagar betalas de ut som semesterersättning. Det här känner nog de flesta som har haft ett sommarjobb till. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter avslutad anställning.

Sjuk på semestern

Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig. Vitsen med semester är att du ska kunna vila och återhämta dig, vilket ju inte är möjligt vid sjukdom. Ifall du sjukskriver dig behåller du semesterdagarna och kan nyttja dem vid ett senare tillfälle.

Detsamma gäller ifall ett barn blir sjukt och du behöver vabba.

Sparade semesterdagar

Det går att spara semesterdagar, men inte hur många som helst. Semesterlagen ger dig 25 semesterdagar per år. Av dessa ska fyra veckor förläggas sammanhängande under sommaren, vilket alltså innebär att du endast kan spara fem semesterdagar till nästa år.

Ifall du har mer än 25 semesterdagar per år kan du komma överens med din arbetsgivare om att spara fler än fem dagar.

Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem. Här kan ni komma överens om att dagarna ska betalas ut som semesterersättning, alternativt komma överens om att spara dem ytterligare ett år.

Du måste ha tagit ut dina ordinarie semesterdagar innan du tar ut sparade dagar.

Tillgänglig på semestern?

Du har ingen skyldighet att vara tillgänglig på mobil eller mejl under semestern.

Pengar i stället för ledighet?

Du kan inte byta bort ledighet mot pengar, just eftersom hela tanken med semestern är att du ska återhämta dig.

Källor: Semesterlagen, Unionen

Semester

Röda dagar 2024 – då ska du ta långledigt

Vill du maxa din ledighet 2024? Här är alla röda dagar och helgdagar nästa år – som är fler än 2023. Läs om när det är smartast att ta ledigt för att få så många långhelger som möjligt.
David Österberg Publicerad 2 november 2023, kl 06:01
Hand vrider klossar med texten 2023 till 2024.
Med lite planering kan du få långledigt vid helgdagar 2024. Foto: TT

2024 har fler röda dagar och helgaftnar på vardagar än 2023. Elva av de här lediga dagarna infaller på en vardag jämfört med nio dagar 2023.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag, till exempel skärtorsdagen, då vissa är lediga eller jobbar halvdag, medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Om du planerar smart och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2024 och få ut fler långhelger. Till exempel vid nationaldagen i juni och julen 2024. Med bara tre semesterdagar vid julen kan du vara ledig nästan två veckor.

 

Röda dagar 2024

1 januari (måndag) Nyårsdagen

6 januari (lördag) Trettondagen

29 mars (fredag) Långfredagen

31 mars (söndag) Påskdagen

1 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (onsdag) Första maj

9 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

19 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (torsdag) Sveriges nationaldag

21 juni (fredag) Midsommarafton

22 juni (lördag) Midsommardagen

2 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (tisdag) Julafton

25 december (onsdag) Juldagen

26 december (torsdag) Annandag jul

31 december (tisdag) Nyårsafton

 

Maxa ledigheten så här

Påsken

Påsken infaller tidigt i år. Skärtorsdagen är den 28 mars. Du kan välja mellan att ta ledigt fyra dagar före eller efter påsken och få ut tio lata dagar: den 23 mars till 1 april eller 29 mars till 7 april.

Första maj

Ta ledigt torsdagen den 2 maj och fredagen den 3 maj och få fem härliga dagar när våren är som vackrast. En del jobbar dessutom halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april och då blir ledigheten extra lång.

Kristi himmelsfärd

Ta ledigt fredagen den 10 maj, efter Kristi himmelfärdsdag, och ta fyra dagars helg 9-12 maj.

Nationaldagen

Ta ledigt fredagen den 7 juni och få fyra dagars helg 6-9 juni.

Julen

Julen 2024 är betydligt bättre än julen 2023, ur ett ledighetsperspektiv. Med hjälp av bara tre semesterdagar kan du få 12 lediga dagar. Ta semester den 23, 27 och 30 december så kan du vara ledig 21 december till 1 januari.

Semester

Maxa semestern genom att maska på jobbet

Nedräkningen inför semestern är i full gång. Men för att få den återhämtning du förtjänar och behöver, bör du se till att hjärnan går på ledighet i förväg. 
Johanna Rovira Publicerad 21 juni 2023, kl 06:00
Till vänster ett färgglatt parasoll. Till vänster en man på kontor, sitter i skräddarställning på bordet med en bok ovanpå huvudet.
Undvik att jobba ihjäl dig på sikt - ta istället verkligen vara på ledigheten. Här är några tips på hur du får ut största möjliga effekt av din semester. Foto: Colourbox.

En trend som pågått en längre tid på arbetsmarknaden är att många tjänstemän smygjobbar under semestern. Konsekvenserna av att aldrig koppla av från jobbet är svåra - enligt Arbetsmiljöverket dör närmare 800 personer om året av jobbstress.

För att undvika att jobba ihjäl sig på sikt är det viktigt att verkligen ta vara på semestern. Är den för kort är den tämligen meningslös ur rekreationssynpunkt eftersom det tar lång tid för de flesta att gå ner i varv och ladda batterierna – i synnerhet om man är slutkörd, visar forskning.

Här är några tips på hur du får ut största möjliga effekt av din semester:

Snuttifiera inte semestern

Ta ut en så lång sammanhängande ledighet som du kan. Enligt semesterlagen har du rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarmånaderna.

Stämpla ut hjärnan i förväg

Varva ner mentalt och maska så smått, till exempel genom att gå hem tidigare och ta längre pauser. Arbetsgivaren kanske surar lite, men har å andra sidan allt att vinna på att du kommer tillbaka utvilad och alert efter semestern.

Säg nej

Undvik att ta på dig nya arbetsuppgifter inför semestern och släpp den orimliga tanken på att du ska försöka hinna bli klar med allt du redan åtagit dig innan du går på ledighet. Låt kökkenmöddingen på skrivbordet vila tills i höst.

Logga ut

Lägg in ett autosvar i e-posten som talar när du är tillgänglig igen. Här kan du få inspiration till hur du ska utforma svaren. 

Stressa inte på semestern

Känn dig inte tvingad att besöka varje ölbar i Tyskland, bestiga Matterhorn, bo i hobbithålor på Nya Zeeland och bygga ny veranda bara för att övertrumfa dina hetsiga kollegor. Gör det du tycker är roligt. Att slöa bort semestern kan vara klokare än att kuska runt efter häftiga semesterupplevelser eftersom sömn är otroligt viktigt för återhämtningen.

Undvik smygjobb

Lämna datorn och mobilen på jobbet och fall inte för frestelsen att du måste kolla vad som händer. Om du har svårt att hålla tassarna borta från verksamheten och känner att företaget går under om du inte har råkoll – så begränsa tillfällena då du tittar i mejlen till bestämda tider, så sällan som möjligt.