Annons
Annons
  • Många är intresserade av att få mer semester i stället för mer pengar. Foto: Colourbox

Semesterlön kan bli ledighet

Publicerad 13 februari 2020, kl 07:00

På bland annat SVT kan anställda byta det extra lönepåslaget under semestern mot lediga dagar. I årets avtalsrörelse finns förhoppningar om att möjligheten ska spridas till andra branscher.

Under semestern får man, utöver lönen, ett tillägg om 0,8 procent per dag. Idén om att det skulle bli möjligt att ta ut det som ledighet i stället för pengar dök upp inför avtalsrörelserna 2016 och 2017 via motioner från Unionens medlemmar. Då ledde det till avtalskrav på flera områden. På några av dem – bland annat public service, som omfattar Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion (SVT, SR, UR) – blev kravet verklighet.

– Det beror på att vi har en stor facklig styrka här. Nästan alla medlemmar tillhör någon klubb och vi har ett gott samarbete facken emellan, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen som tycker att det är märkligt att flera arbetsgivarorganisationer var kraftigt emot förändringen.

– De ansåg att det skulle bli ett produktionsbortfall. Men arbetsgivaren kan ju säga nej till en omvandling av semesterlönetillägget. Enligt avtalet ska alltid en överenskommelse göras mellan medarbetare och arbetsgivare.

Om man kommer överens med sin arbetsgivare ger en omvandling av tillägget för den som har 25 dagars semester fyra extradagar ledigt. Den som vanligtvis har 30 dagars semester kan räkna hem en hel vecka extra.

Maria Nassikas, Unionenklubbens ordförande på SVT, blev lite överraskad när möjligheten infördes i avtal.

– Men arbetstidsförkortning är alltid ett hett område för medlemmarna. Det här är en smart och konstruktiv lösning, säger Maria Nassikas, som upplever att medlemmarna delar uppfattningen, trots att det än så länge inte är så många som utnyttjat möjligheten.

Det enda klagomål som hon har hört handlar om hur extradagarna får tas ut.

– Vissa personer vill spara ihop dagar för att kunna ta en lång semester kommande år. Det går inte med det här konceptet. Men jag tycker att det är jättebra, all forskning visar att det bästa för hälsan är att ta ut sina semesterdagar varje år.

Arbetstidsförkortning är hett – det här är en smart och konstruktiv lösning

Även på SR ser Unionenklubben positivt på att möjligheten till omvandling finns.

– Sett ur ett arbetsmiljöperspektiv är det naturligtvis bra. Lösningen kom ur en önskan om mer semester och större valfrihet, och alla som ansöker har ju möjlighet att få några extra lediga dagar, säger klubbordförande Anneli Dimholt.

I årets avtalsrörelse kommer kravet på omvandling av semestertillägget åter att dyka upp på flera avtalsområden. Den här gången tror och hoppas Gunilla Krieg på större framgång. Sannolikt blir det enklare när möjligheten redan finns och fungerar i ett avtal. Till det kommer att en motsvarande lösning har blivit allt vanligare i offentlig sektor.

– Det påverkar ju våra medlemmar när de ser det. De privatanställda tandsköterskorna har till exempel 25 dagars semester. De offentliganställda som har fyllt 40 år har 31 dagars semester och får 32 dagar vid 50 år. Många har nu lokala avtal med möjlighet att få 36 eller 37 dagar genom omvandling, säger Gunilla Krieg.

– Vi hävdar att det är en fråga om valfrihet, något som ju arbetsgivarna brukar tycka är viktigt. Men tyvärr har vissa arbetsgivarorganisationer en förmyndarattityd gentemot sina medlemsföretag.

Avtalet

  • Efter överenskommelse kan värdet av det sammanlagda semesterlönetillägget om 0,8 procent tas ut som ledig tid, utan löneavdrag.
  • Överenskommelsen gäller ett år i taget.
  • Semesterlönetillägg som omvandlats till tid får tas ut efter att semesterdagar förbrukats. Sådana dagar får endast sparas till året efter.
  • Så görs beräkningen: Antalet semesterdagar delas med 5,75 och ger antal lediga dagar (ej hela dagar blir semesterlönetillägg).
Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

    Under fredagen bytte fack och arbetsgivare krav inför avtalsrörelsen. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.