Annons

Semestervanor - så vet du om du dricker för mycket

Publicerad 18 augusti 2010, kl 10:55

Handen på hjärtat - blev det för mycket vin- och öldrickande på semestern?
Om det var så och du nu ofta känner ett svårbemästrat sug efter att få dricka mer så kan du behöva vara nykter i åtminstone ett halvår för att din hjärna ska hämta sig från den alkoholdrypande upplevelsen.

Våra alkoholvanor har ändrats mycket under de senaste tio femton åren. Sedan den totala alkoholkonsumtionen sköt i höjden i början av 2000-talet har den fortsatt ligga på en hög nivå, faktiskt i klass med fransmännens och spanjorernas. Exempelvis dricker varje vuxen stockholmare i genomsnitt tolv liter starksprit per år.
Många av oss dricker också mer under semestern än vi gör annars.

- De flesta av oss har fortfarande förhållningssättet att vi inte dricker i samband med arbetet på vardagarna, så vi är inte så kontinentala som många tror, säger alkoholexperten Peter Wirbing på Beroendecentrum i Stockholm.

- Men allt fler upplever också att när vi är lediga så är det tillåtet att dricka. Och vi ser en trend att vi dricker allt mer under sommarsemestern, kanske varje dag. Samtidigt fortsätter vi också att dricka på det traditionellt svenska sättet, alltså på fredagar och lördagar för att bli berusade, också på semestern.

Varför kan en del att dricka mycket utan att bli beroende av alkohol medan andra blir det?

- Alla som dricker ofta och mycket riskerar att utveckla olika typer av alkoholproblem beroende på vilken person man är. Man brukar säga att ett alkoholberoende är miljöbetingat till hälften och ärftligt till hälften.

- Man kan ha en genetisk sårbarhet som gör att man glider in i ett missbruk. Sedan finns en annan grupp som kan umgås generöst med alkoholen utan att vara beroende, men då leder det till hälsoproblem. Som att man får dåliga levervärden, hjärt- och kärlproblem eller mag- och tarmproblem.

- En skillnad på att vara alkoholberoende eller dricka för mycket är att det första leder till mycket mer dramatiska relationsproblem både på jobbet och hemma.

Vad innebär det om man känner ett starkt sug efter att fortsätta dricka mycket när man är tillbaka i vardagen igen?

- Det kan vara ett tidigt tecken på att man börjat närma sig ett alkoholberoende. Man kallar det craving inom forskningen, vilket är ett uttryck för att hjärnans belöningssystem har minnen av hur man mådde under alkoholkonsumtionen och vill till det stadiet igen.

- Man kan tolka det som att man kommit en bit på väg i sitt riskbruk mot ett beroende av alkohol. Och då behöver man verkligen göra ett uppehåll i sitt drickande och samtidigt få psykologisk eller medicinsk hjälp för att lyckas med den livsstilsförändring som behövs.

- Egentligen kan man säga att det handlar om att man fått en måttlig hjärnskada. Man ser ständigt bilder av hur gott det var att dricka. Men hjärnan har en förmåga att återhämta sig om man avstår från alkohol under en längre tid. Men då behöver man vara nykter i tre till sex månader. Då lagras de här minnena över och då dämpas suget och försvinner så småningom. Men vid ett fullt utvecklat alkoholberoende krävs oftast en livslång nykterhet.

Vilka andra varningstecken kan man själv uppleva?

- Ett är att om man har druckit allt oftare och allt mer i slutet av semestern så beror det på att man ökat sin toleransnivå, vilket betyder att hjärnan och levern har anpassats till de höga alkoholnivåerna. För att få ut den effekt man vill ha så måste man dricka mer vilket sliter på hjärnan och kroppen. Då är det klokt att utvärdera vilket slags leverne man haft under semestern, hur man drack i våras och nu. Har det skett en tydlig och markant ökning av konsumtionen så kanske man ska komma överens med sig själv om att åtminstone minska så att man bara dricker ett par gånger per vecka och också mindre vid varje tillfälle. Det behöver inte handla om att bli nykter utan om att dricka klokare och under risknivåerna. (se nedan)

- Man kan också vara uppmärksam på att man kan ha diffusa symptom, som att man känner sig trött och irriterad, inte känner sig så utvilad eller har svårt att koncentrera sig. Eller att man har hjärtklappning eller magbesvär. Då kan man testa själv genom att vara nykter i ett par tre veckor, för att se om besvären klingar av. På nätet finns också den utmärkta hemsidan Alkoholhjälpen.se där man kan ställa en diagnos på sig själv och få tips om vad man kan göra åt sina eventuella problem.

- Om man upptäcker att man har druckit för mycket kan man försöka lära sig att belöna sig själv och koppla av på ett annat sätt, exempelvis börja promenera eller springa en kväll i veckan, eller gå ut och fika med några kompisar och gå på bio, i stället för det mer schablonartade att gå till en pub.

Vilka varningstecken kan man se hos en kollega med alkoholproblem?

- Det kan vara att kollegan inte verkar så utvilad som man kan förvänta sig efter fyra veckors semester. Eller att hon eller han ofta kommer för sent, är irriterad, mindre entusiastisk och presterar sämre.

Hur kan man hjälpa en kollega med alkoholproblem?

- Det är bra att gripa in så snabbt som möjligt och be om ett samtal. Bra är att då ha antecknat vad man observerat under en tid så att man har något konkret att komma med. Men man får aldrig komma med någon diagnos, utan mer trycka på att man som kollega och vän har sett olika saker och bjuda in personen till att berätta. Sedan är det bra att uttrycka sig med jag-budskap och undvika att komma med du-kritik och "sanningar" om hur det är och vad personen ska göra. Bjud i stället in personen till att själv utforska vad som händer och vad som skulle vara rimligt för just henne eller honom att göra.

- Så att man exempelvis säger; Jag har sett det här och undrar om det jag sett är ett bekymmer. Eller vad säger du själv?

- Om man lägger fram det så, alltså beskriver vad man sett och ställer frågan till den andra, brukar det leda till att personen berättar. Även om den andra ibland kan uppleva att det är för smärtsamt att berätta om sina alkoholvanor eftersom det har med självbilden att göra, vilket också kan leda till ett självförnekande.

- Då får man försöka vara lite tålmodig. Kanske kollegan ber att få fundera och återkomma och då ska man respektfullt invänta det.

- Om personen sen ber en om råd kan man be den vända sig till företagshälsovården, sin husläkare eller någon annan inom primärvården.

Vad gör man om kollegan ändå inte vill prata om problemet?

- I första hand ska man alltid försöka nå kollegan genom att bjuda in till samtal.

- Men om kollegan inte vill prata och du anser att det är ett arbetsmiljöproblem finns anledning att vända sig till chefen, som har ett arbetsmiljöansvar och då kan ta hjälp av den alkohol- och drogpolicy som finns på arbetsplatsen.

På landstingens Beroendecentrum och andra liknande öppenvårdsmottagningar kan man få hjälp med att kartlägga sina alkoholvanor och att ändra på dem.

Fakta

polldaddy=3637137

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    När yrket blir din identitet

    Vad arbetar du med? Det är den kanske allra vanligaste frågan i sociala sammanhang. Inte bara omgivningen utan även vi själva bedömer oss lätt utifrån yrket.

  • Läs även...

    Dina barn jobbar inte här!

    Kollegan som pratar om sina fantastiska eller odrägliga barn. Inte på en (1) fikapaus, utan på nio av tio. Har du svårt att stå ut med snacket eller håller du på att dö av uttråkning? Då ska du läsa det här.

  • Läs även...

    Unionen: Ändra karensdagen

    Sju av tio jobbar trots att de är sjuka. Ofta på grund av stress och rädsla att inte hinna med arbetsuppgifterna. Men en annan viktig orsak är att många inte har råd med karensdagen. Unionen vill därför hitta alternativ till karensdagen.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.