Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sitta eller stå? Både och!

Sitta eller stå på jobbet? Det är inte längre frågan, enligt experterna. Det viktiga är att variera arbetsställningen ofta.
Niklas Hallstedt Publicerad
Det nederländska designföretaget RAAF har tillsammans med konstnären Barbara Visser tagit fram en kontorsmiljö som inte grundar sig på stolar och bord. Allt för att vi ska variera arbetsställningen.

Det började med att en australisk studie för några år sedan visade att den som sitter mycket löper betydligt ökad risk att dö i förtid. Sedan dess har sittandet etablerats som något av vår tids rökning. Det sägs inte bara kunna orsaka övervikt, utan även diabetes och cancer.

Kanske kan nya typer av stolar ändra den saken? För att få svar på den frågan har Wim Grooten, forskare på Karolinska Institutet, genomfört studier av två olika stolar. En för så kallat aktivt sittande, som fungerar ungefär som en pilatesboll där kroppen hela tiden måste jobba för att hitta balans, och en annan för det som kallas för dynamiskt sittande. Den senare kan liknas vid en gungstol – rör man sig åt ett håll lutar också stolsitsen åt samma håll.

Men stolen för aktivt sittande visade sig ge upphov till mindre rörelser än en konventionell kontorsstol. Musklerna arbetade mindre än fyra procent av sin maximala kapacitet.

– När försökspersonerna skulle lösa uppgifter som krävde koncentration försatte de kroppen i ett läge där de hade balans och satt helt stilla. Det gav alltså ingen core-träning alls, säger Wim Grooten.

Studien av den dynamiska stolen gav mer tvetydiga resultat. När de som deltog i försöket utförde olika typer av simulerat kontorsjobb i laboratoriet rörde de sig mer när de satt i den dynamiska stolen – både jämfört med när de använde en vanlig kontorsstol och när de stod upp. Den effekten lyckades man dock inte upprepa när försöket utfördes i verklig kontorsmiljö.

I dagens ergonomi är belastning bra, kroppen behöver utmaning

Det är alltså inte säkert att det behövs en ny stol för att rädda oss från livslångt lidande.

Rädslan för sittandet har gått för långt, tycker Wim Grooten.

– Det är viktigare att man tar ett medvetet beslut när man väljer att sitta eller stå, och känner i kroppen att man inte har bytt position på länge. Nu tror man att allt kan botas genom att man slutar att sitta. Det finns många studier som visar ett samband mellan sittande och ohälsa som cancer och diabetes. Men sambandet kan ju vara det omvända: har man diabetes eller cancer kanske man sitter mer än den som är frisk.

– Det behövs mer forskning, i dessa Trumptider är det fakta som gäller. Våra resultat visar till exempel inte att det skulle vara mer rörligt att stå än att sitta. Det kan vara tvärtom, att man gör av med mer energi när man sitter, beroende på vad man gör. Och att det kan vara sämre för ryggens diskar att stå upp länge, eftersom diskarna trycks ihop.

Det betyder inte att det skulle vara bra att sitta ner hela arbetsdagarna. Ett bra sätt att öka energiförbrukningen är att ställa sig upp då och då, menar Wim Grooten.

– Jag vill uppmuntra till att man rör sig, man ska ta en paus när det passar och byta ställning så ofta som möjligt.

På den punkten är han helt samstämmig med en man som själv har slängt sin kontorsstol för länge sedan, naprapaten Tommy Wilén som jobbar åt möbeltillverkaren EFG. Enligt Tommy Wilén är människan biologiskt sett ett djur gjort för att röra sig över långa distanser, inte sitta stilla hela dagarna.

– Förändring är nyckelordet. Hur bra du än ställer in din arbetsplats kommer din kropp att ta skada eftersom du belastar samma muskler varje dag. Man måste försöka göra olika saker under dagen. Det är precis som man gör inom industrin. Där använder man sig av arbetsrotation, du kanske jobbar på lagret först, sedan kör du truck och sedan gör du något helt annat.

Han är själv 31 år och fullt frisk, påpekar han, och orkar stå och gå en hel dag. Så för hans del fungerade det att skippa kontorsstolen helt. Men det fungerar inte för alla - man måste ta hänsyn till sina fysiska förutsättningar.

För de allra flesta är det svårt att undvika att sitta åtminstone delar av dagen. Men man bör tänka sig för, menar Tommy Wilén. Ofta går det att hitta alternativ. Har man till exempel suttit och jobbat hela förmiddagen kan man kanske välja ett ståmöte efter lunch.

Det är just möjligheten till förändring som gör att han förespråkar aktivitetsbaserade kontor, där det är arbetsuppgifterna som styr var och hur man jobbar.

– Den traditionella ergonomin var fokuserad på den individuella arbetsplatsen. I ett aktivitetsbaserat kontor där du förväntas röra dig runt, finns inte samma möjlighet till individuell anpassning. Här är fokus på att byta arbetsplats flera gånger om dagen. Det passar våra kroppar bättre, säger Tommy Wilén.

– Enligt den gamla ergonomiskolan ville man avlasta kroppen. Den nya ergonomin menar att belastning är bra, kroppen behöver utmaning. Men med variation.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.