Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sitta eller stå? Både och!

Sitta eller stå på jobbet? Det är inte längre frågan, enligt experterna. Det viktiga är att variera arbetsställningen ofta.
Niklas Hallstedt Publicerad 26 april 2017, kl 10:19
Det nederländska designföretaget RAAF har tillsammans med konstnären Barbara Visser tagit fram en kontorsmiljö som inte grundar sig på stolar och bord. Allt för att vi ska variera arbetsställningen.

Det började med att en australisk studie för några år sedan visade att den som sitter mycket löper betydligt ökad risk att dö i förtid. Sedan dess har sittandet etablerats som något av vår tids rökning. Det sägs inte bara kunna orsaka övervikt, utan även diabetes och cancer.

Kanske kan nya typer av stolar ändra den saken? För att få svar på den frågan har Wim Grooten, forskare på Karolinska Institutet, genomfört studier av två olika stolar. En för så kallat aktivt sittande, som fungerar ungefär som en pilatesboll där kroppen hela tiden måste jobba för att hitta balans, och en annan för det som kallas för dynamiskt sittande. Den senare kan liknas vid en gungstol – rör man sig åt ett håll lutar också stolsitsen åt samma håll.

Men stolen för aktivt sittande visade sig ge upphov till mindre rörelser än en konventionell kontorsstol. Musklerna arbetade mindre än fyra procent av sin maximala kapacitet.

– När försökspersonerna skulle lösa uppgifter som krävde koncentration försatte de kroppen i ett läge där de hade balans och satt helt stilla. Det gav alltså ingen core-träning alls, säger Wim Grooten.

Studien av den dynamiska stolen gav mer tvetydiga resultat. När de som deltog i försöket utförde olika typer av simulerat kontorsjobb i laboratoriet rörde de sig mer när de satt i den dynamiska stolen – både jämfört med när de använde en vanlig kontorsstol och när de stod upp. Den effekten lyckades man dock inte upprepa när försöket utfördes i verklig kontorsmiljö.

I dagens ergonomi är belastning bra, kroppen behöver utmaning

Det är alltså inte säkert att det behövs en ny stol för att rädda oss från livslångt lidande.

Rädslan för sittandet har gått för långt, tycker Wim Grooten.

– Det är viktigare att man tar ett medvetet beslut när man väljer att sitta eller stå, och känner i kroppen att man inte har bytt position på länge. Nu tror man att allt kan botas genom att man slutar att sitta. Det finns många studier som visar ett samband mellan sittande och ohälsa som cancer och diabetes. Men sambandet kan ju vara det omvända: har man diabetes eller cancer kanske man sitter mer än den som är frisk.

– Det behövs mer forskning, i dessa Trumptider är det fakta som gäller. Våra resultat visar till exempel inte att det skulle vara mer rörligt att stå än att sitta. Det kan vara tvärtom, att man gör av med mer energi när man sitter, beroende på vad man gör. Och att det kan vara sämre för ryggens diskar att stå upp länge, eftersom diskarna trycks ihop.

Det betyder inte att det skulle vara bra att sitta ner hela arbetsdagarna. Ett bra sätt att öka energiförbrukningen är att ställa sig upp då och då, menar Wim Grooten.

– Jag vill uppmuntra till att man rör sig, man ska ta en paus när det passar och byta ställning så ofta som möjligt.

På den punkten är han helt samstämmig med en man som själv har slängt sin kontorsstol för länge sedan, naprapaten Tommy Wilén som jobbar åt möbeltillverkaren EFG. Enligt Tommy Wilén är människan biologiskt sett ett djur gjort för att röra sig över långa distanser, inte sitta stilla hela dagarna.

– Förändring är nyckelordet. Hur bra du än ställer in din arbetsplats kommer din kropp att ta skada eftersom du belastar samma muskler varje dag. Man måste försöka göra olika saker under dagen. Det är precis som man gör inom industrin. Där använder man sig av arbetsrotation, du kanske jobbar på lagret först, sedan kör du truck och sedan gör du något helt annat.

Han är själv 31 år och fullt frisk, påpekar han, och orkar stå och gå en hel dag. Så för hans del fungerade det att skippa kontorsstolen helt. Men det fungerar inte för alla - man måste ta hänsyn till sina fysiska förutsättningar.

För de allra flesta är det svårt att undvika att sitta åtminstone delar av dagen. Men man bör tänka sig för, menar Tommy Wilén. Ofta går det att hitta alternativ. Har man till exempel suttit och jobbat hela förmiddagen kan man kanske välja ett ståmöte efter lunch.

Det är just möjligheten till förändring som gör att han förespråkar aktivitetsbaserade kontor, där det är arbetsuppgifterna som styr var och hur man jobbar.

– Den traditionella ergonomin var fokuserad på den individuella arbetsplatsen. I ett aktivitetsbaserat kontor där du förväntas röra dig runt, finns inte samma möjlighet till individuell anpassning. Här är fokus på att byta arbetsplats flera gånger om dagen. Det passar våra kroppar bättre, säger Tommy Wilén.

– Enligt den gamla ergonomiskolan ville man avlasta kroppen. Den nya ergonomin menar att belastning är bra, kroppen behöver utmaning. Men med variation.

Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga.