Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Situationen börjar bli ohållbar"

Höjda reallöner och ökade avsättningar till flexpension i alla avtal. Det beslutade Unionens förbundsråd under tisdagen – inför den kommande avtalsrörelsen. Dessutom vill man se stärkta möjligheter till återhämtning eftersom stressen för medlemmarna börjar bli ohållbar.
Ola Rennstam, Linnea Andersson Publicerad
Ola Rennstam/Kollega.
Unionens ordförande Martin Linder, under förbundsrådet. Ola Rennstam/Kollega.

Det går bra för Sverige, enligt Unionen och dess ordförande Martin Linder. Förbundet vill därför att samtliga 650 000 medlemmar ska få del av konjunkturen genom reallöneökningar – som inte äventyrar konkurrenskraften.

– Vi ska säkra reallöneökningar till våra medlemmar och vi ska göra det genom att vi har siffersatt löneutrymme i de centrala avtalen, säger Martin Linder, efter att Unionens förbundsråd just klubbat igenom besluten inför avtalsrörelsen 2020.

Enligt Linder är det en fråga som ”verkligen lyfts fram” i förbundets dialog med medlemmar och förtroendevalda.

– Det handlar i grunden om att få mer pengar i plånboken. Unionens medlemmar gör ett viktigt arbete ute på sina arbetsplatser och det är viktigt att de får del av det värde som de är med och skapar.

Precis som i avtalsrörelsen 2017 fortsätter Unionen att driva frågan om flexpension.

– Förra avtalsrörelsen såg vi till att alla har flexpension. Nu är det dags att öka avsättningarna, vårt mål är att nå upp till två procent, säger Martin Linder.

En annan viktig fråga för medlemmarna är stress och den psykosociala arbetsmiljön. Unionens undersökningar visar att sju av tio privata tjänstemän känner sig stressade i arbetslivet.

– Situationen börjar bli ohållbar. Frågan hur vi skapar möjlighet till återhämtning och ledighet, när man ska vara det, är ett väldigt viktigt medskick från förbundsrådet.

Förbundsrådet ser bland annat arbetstidsförkortning som ett viktigt verktyg för att få till nödvändig återhämtning och balans i arbetslivet.

En annan del i inriktningsbeslutet rör vikten av kompetensutveckling.

– Det är en fråga som är viktig för medlemmarna. Men parallellt pågår en förhandling där vi tillsammans med övriga förbund inom PTK försöker hitta lösningar just på detta område.

Ökad jämställdhet är en annan del som tas upp i beslutet.

– Vi måste hitta lösningar i avtalen som ser till att identifiera och åtgärda de olika saker som leder till ojämställdhet.

Vad händer nu?
– Nu börjar arbetet för de nyvalda ledamöterna i branschdelegationerna, som ska omsätta inriktningsbeslutet alla motioner i konkreta förslag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.