Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sjuk av jobbtristess fick skadestånd

Frédéric Desnard fick allt mindre att göra på jobbet. Det ledde till att han så småningom blev sjuk och fick diagnosen bore out. Nu har hans arbetsgivare dömts att betala skadestånd för trakasserier.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 augusti 2018, kl 13:43
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
En anställd på ett franskt företag förlorade självförtroendet och blev deprimerad eftersom han saknade vettiga arbetsuppgifter. Nu tvingas hans arbetsgivare betala motsvarande en halv miljon kronor i skadestånd. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Under lång tid fick Fréderic Desnard inga vettiga arbetsuppgifter på franska parfymfirman Interparfums.

– Jag skämdes över att få betalt för att inte göra någonting. Det var det värsta av allt, att förneka lidandet, har han tidigare berättat.

Nu har den franska arbetsdomstolen dömt arbetsgivaren att betala motsvarande 100 000 kronor i skadestånd för trakasserier och ytterligare motsvarande 400 000 kronor för uteblivna inkomster och rättegångskostnader. Det uppger tidningen Lag & Avtal.

Desnard var allt-i-allo på kontoret och trivdes bra. Men med tiden fick han allt mindre att göra.

– Jag kunde arbeta tio minuter om dagen. Som mest 45 minuter. Jag gick till min chef och bad om arbete, men han skickad mig bara vidare, säger han i Lag & Avtal.

Han förlorade självförtroendet och blev deprimerad. När han så småningom drabbades av epileptiska anfall fick han diagnosen bore out, att han led av att vara undersysselsatt.

Interparfums kommunikationsdirektör säger till att det inte handlar om bore out i Desnards fall, utan om att han inte utvecklades och att jobbet inte längre intresserade honom.

Båda parter har överklagat domen. Interparfums vill frias helt och hållet, medan Desnard anser att han bör ha ett högre skadestånd. Han vill också att bore out och andra former av psykisk ohälsa på jobbet ska få status som arbetssjukdomar i Frankrike.

Läs mer: Drabbad av bore out

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.