Annons

Sjukförsäkring räddar inte alltid ekonomin

Publicerad 23 maj 2006, kl 08:00

Deprimerad, ont i lederna eller krånglande hjärta... förutom att kroppen sagt stopp, så blir det mindre på kontot. Ett sätt att försöka förhindra det är att teckna privat sjukförsäkring, men frågan är om det hjälper?

Att köpa en privat sjukförsäkring är ungefär lika klokt som att teckna en bilförsäkring som inte gäller vid krockskador. Försäkringsbolagen friskriver sig ju från de vanligaste sjukdomarna som drabbar våra medlemmar, säger Ola Pettersson, ombudsman för försäkringar på HTF.
Anledningen till att försäkringsbolagen undantar en rad vanliga sjukdomar är att de i början av 90-talet blev tagna på sängen. Plötsligt dök nya diagnoser upp som utbrändhet och depressioner. Mängder av människor blev sjukskrivna och försäkringsbolagen fick punga ut med så mycket pengar att de gick back på att sälja sjukförsäkringar.
Eftersom försäkringsbolag vill gå med vinst så höjdes premien radikalt eller så slutade de helt enkelt att sälja sjukförsäkringar. Exempelvis kunde medlemmar i HTF tidigare teckna en gruppsjukförsäkring genom Folksam vilket inte längre går att göra. Och för att ytterligare gardera sig mot nya oväntade diagnoser radar försäkringsbolagen upp gott om undantag i de sjukförsäkringar de säljer.
- Om försäkringsbolagen inte gjorde undantag för sjukdomar som till exempel utbrändhet skulle en sjukförsäkring kosta upp till 10000 kronor per år. Med de nya sjukförsäkringarna, de så kallade diagnosförsäkringarna, har premierna kunnat sänkas rejält. Dock ger försäkringarna ersättning för de klassiska diagnoserna som exempelvis cancer och hjärntumör, säger Gunnar Olsson, chef för konsumenternas försäkringsbyrå.
Men ska man köpa en sjukförsäkring eller inte?
Jag tycker att man först ska se till att man har hem- och olycksfallsförsäkring. Och har man barn är det viktigt att de har en barnförsäkring. Sedan kan man, om man har råd, gå vidare med att teckna en sjukförsäkring. Men man bör först kolla vad man får i ersättning från andra håll och sedan räkna ut om man verkligen behöver en sjukförsäkring eller inte, säger Gunnar Olsson.


Hur ser ditt skydd ut nu?

Innan du slår till med en privat sjukförsäkring bör du alltså först få koll på hur ditt nuvarande skydd ser ut. Under de första fjorton dagarna får man ut 80 procent av lönen och det är arbetsgivaren som betalar. Sedan, mellan dag 15 och dag 90, får HTF:are som jobbar på företag med kollektivavtal ut 90 procent av lönen. Merparten kommer från Försäkringskassan och resten från arbetsgivaren genom kollektivavtalet.
Men efter 90 dagar, alltså tre månader, tar den kollektivavtalade sjuklönen slut. Nu, liksom tidigare, ger socialförsäkringen grundtryggheten och Försäkringskassan betalar ut 80 procent av din lön upp till taket som motsvarar en månadslön på knappt 25000 kr.
Men sedan blir det orättvist. Det kollektivavtal som HTF har säger nämligen att de som tjänar mer än dessa 25 000 kronor kan få ut en del av den lön som överstiger taket. Ersättningen kallas för sjukpension (ska inte blandas ihop med försäkringskassans ersättning till den som blir det man förut kallade sjukpensionerad, och som idag heter att man får sjukersättning/aktivitetsersättning). De som däremot tjänar under 25000 kronor i månaden får inte ut ett öre genom kollektivavtalet. HTF:s avtal är därmed ett av de sämsta på arbetsmarknaden. De med lägre inkomster får klara sig på det försäkringskassan ger.
- Vi sitter i förhandlingar med arbetsgivarorganisationen och vi vill ha betydligt bättre villkor, speciellt för låginkomsttagarna. Vårt krav är att våra medlemmar åtminstone ska ha samma förmåner som LO-kollektivet för inkomster under taket i sjukförsäkringen, säger Ola Pettersson.
Om du behöver en sjukförsäkring eller inte beror på dina inkomster och utgifter. Räkna med att du förlorar 20 procent av lönen om du blir sjuk. Jämför sedan mot dina kostnader så får du en snabb överblick hur den ekonomiska tillvaron som långtidssjukskriven kan bli.

    Lediga jobb
    • Läs även...

      Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

      I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

    • Läs även...

      Företag gillar svenska modellen

      De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.

    • Läs även...

      "Jag känner mig lurad"

      Han tvingades göra två hjärtoperationer. Trots att diagnosen täcktes av den gruppförsäkring Hasse Widell tecknat blev han utan ersättning.

    Nyhetsbrev

    Prenumerera

    Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.