Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sjukförsäkring räddar inte alltid ekonomin

Deprimerad, ont i lederna eller krånglande hjärta... förutom att kroppen sagt stopp, så blir det mindre på kontot. Ett sätt att försöka förhindra det är att teckna privat sjukförsäkring, men frågan är om det hjälper?<br />
Publicerad 23 maj 2006, kl 08:00
Att köpa en privat sjukförsäkring är ungefär lika klokt som att teckna en bilförsäkring som inte gäller vid krockskador. Försäkringsbolagen friskriver sig ju från de vanligaste sjukdomarna som drabbar våra medlemmar, säger Ola Pettersson, ombudsman för försäkringar på HTF.
Anledningen till att försäkringsbolagen undantar en rad vanliga sjukdomar är att de i början av 90-talet blev tagna på sängen. Plötsligt dök nya diagnoser upp som utbrändhet och depressioner. Mängder av människor blev sjukskrivna och försäkringsbolagen fick punga ut med så mycket pengar att de gick back på att sälja sjukförsäkringar.
Eftersom försäkringsbolag vill gå med vinst så höjdes premien radikalt eller så slutade de helt enkelt att sälja sjukförsäkringar. Exempelvis kunde medlemmar i HTF tidigare teckna en gruppsjukförsäkring genom Folksam vilket inte längre går att göra. Och för att ytterligare gardera sig mot nya oväntade diagnoser radar försäkringsbolagen upp gott om undantag i de sjukförsäkringar de säljer.
- Om försäkringsbolagen inte gjorde undantag för sjukdomar som till exempel utbrändhet skulle en sjukförsäkring kosta upp till 10000 kronor per år. Med de nya sjukförsäkringarna, de så kallade diagnosförsäkringarna, har premierna kunnat sänkas rejält. Dock ger försäkringarna ersättning för de klassiska diagnoserna som exempelvis cancer och hjärntumör, säger Gunnar Olsson, chef för konsumenternas försäkringsbyrå.
Men ska man köpa en sjukförsäkring eller inte?
Jag tycker att man först ska se till att man har hem- och olycksfallsförsäkring. Och har man barn är det viktigt att de har en barnförsäkring. Sedan kan man, om man har råd, gå vidare med att teckna en sjukförsäkring. Men man bör först kolla vad man får i ersättning från andra håll och sedan räkna ut om man verkligen behöver en sjukförsäkring eller inte, säger Gunnar Olsson.



Hur ser ditt skydd ut nu?


Innan du slår till med en privat sjukförsäkring bör du alltså först få koll på hur ditt nuvarande skydd ser ut. Under de första fjorton dagarna får man ut 80 procent av lönen och det är arbetsgivaren som betalar. Sedan, mellan dag 15 och dag 90, får HTF:are som jobbar på företag med kollektivavtal ut 90 procent av lönen. Merparten kommer från Försäkringskassan och resten från arbetsgivaren genom kollektivavtalet.
Men efter 90 dagar, alltså tre månader, tar den kollektivavtalade sjuklönen slut. Nu, liksom tidigare, ger socialförsäkringen grundtryggheten och Försäkringskassan betalar ut 80 procent av din lön upp till taket som motsvarar en månadslön på knappt 25000 kr.
Men sedan blir det orättvist. Det kollektivavtal som HTF har säger nämligen att de som tjänar mer än dessa 25 000 kronor kan få ut en del av den lön som överstiger taket. Ersättningen kallas för sjukpension (ska inte blandas ihop med försäkringskassans ersättning till den som blir det man förut kallade sjukpensionerad, och som idag heter att man får sjukersättning/aktivitetsersättning). De som däremot tjänar under 25000 kronor i månaden får inte ut ett öre genom kollektivavtalet. HTF:s avtal är därmed ett av de sämsta på arbetsmarknaden. De med lägre inkomster får klara sig på det försäkringskassan ger.
- Vi sitter i förhandlingar med arbetsgivarorganisationen och vi vill ha betydligt bättre villkor, speciellt för låginkomsttagarna. Vårt krav är att våra medlemmar åtminstone ska ha samma förmåner som LO-kollektivet för inkomster under taket i sjukförsäkringen, säger Ola Pettersson.
Om du behöver en sjukförsäkring eller inte beror på dina inkomster och utgifter. Räkna med att du förlorar 20 procent av lönen om du blir sjuk. Jämför sedan mot dina kostnader så får du en snabb överblick hur den ekonomiska tillvaron som långtidssjukskriven kan bli.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.