Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskrev sig för sent – förlorade jobbet

När en larmoperatör på SOS Alarm sjukskrev sig en halvtimme innan han skulle börja jobba blev han uppsagd. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Mannen var anställd på SOS Alarm när han drabbades av panikångest. Fredrik Sandberg/TT

Mannen hade arbetat på SOS Alarm i två år när han drabbades av psykiska problem. I början av 2018 sökte han vård och sjukskrevs av läkare. Mannen fick ångest inför att svara på SOS-samtal, medan andra arbetsuppgifter fungerade bra. Trots det blev företagets åtgärd att han enbart skulle svara på SOS-samtal under rehabiliteringen då han börjat jobba på deltid.

För att skapa ett lämpligare upplägg på rehabiliteringen kontaktade larmoperatörens behandlande läkare arbetsgivaren och informerade om att mannen led av depression, ångest och brottades med självmordstankar. Han hade även skadat sig själv under en ångestattack.

Konflikten med arbetsgivaren ledde till att mannens sjukdomstillstånd förvärrades och sjukfrånvaron ökade. Under rehabperioden hade mannen korttidsfrånvaro vid fyra tillfällen, varav två berodde på hans psykiska hälsa. Det fick företaget att kräva sjukintyg redan första dagen vid all sjukfrånvaro.

I början av maj fick mannen en erinran sedan han vid några tillfällen sjukskrivit sig ”för sent”. Den 17 maj sjukanmälde larmoperatören sig klockan 06:30, en halvtimma innan han skulle ha börjat sitt arbetspass. SOS Alarm menade att detta var saklig grund för uppsägning och avslutade mannens anställning.

Unionen anser däremot att uppsägningen saknar saklig grund och har stämt SOS Alarm i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan konstaterar Unionen att de skäl som arbetsgivarens angett till uppsägningen har att göra med mannens psykiska sjukdom. ”Att en person med psykisk ohälsa och panikångest sjukanmäler sig med kort varsel är inte att betrakta som uttryck för misskötsamhet utan är i stället uttryck för sjukdomsbilden som sådan”.

SOS Alarm har dock en annan bild av vad som inträffat.

– Vi känner mycket väl till fallet. Beskrivningen i media är inte korrekt men vi kan inte ge kommentarer i ett enskilt ärende gällande en medarbetare. Dessutom ska ärendet avgöras juridiskt. Vi anser oss helt ha följt lagar och avtal, säger Anders Klarström, presstalesperson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.