Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskrev sig för sent – förlorade jobbet

När en larmoperatör på SOS Alarm sjukskrev sig en halvtimme innan han skulle börja jobba blev han uppsagd. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Mannen var anställd på SOS Alarm när han drabbades av panikångest. Fredrik Sandberg/TT

Mannen hade arbetat på SOS Alarm i två år när han drabbades av psykiska problem. I början av 2018 sökte han vård och sjukskrevs av läkare. Mannen fick ångest inför att svara på SOS-samtal, medan andra arbetsuppgifter fungerade bra. Trots det blev företagets åtgärd att han enbart skulle svara på SOS-samtal under rehabiliteringen då han börjat jobba på deltid.

För att skapa ett lämpligare upplägg på rehabiliteringen kontaktade larmoperatörens behandlande läkare arbetsgivaren och informerade om att mannen led av depression, ångest och brottades med självmordstankar. Han hade även skadat sig själv under en ångestattack.

Konflikten med arbetsgivaren ledde till att mannens sjukdomstillstånd förvärrades och sjukfrånvaron ökade. Under rehabperioden hade mannen korttidsfrånvaro vid fyra tillfällen, varav två berodde på hans psykiska hälsa. Det fick företaget att kräva sjukintyg redan första dagen vid all sjukfrånvaro.

I början av maj fick mannen en erinran sedan han vid några tillfällen sjukskrivit sig ”för sent”. Den 17 maj sjukanmälde larmoperatören sig klockan 06:30, en halvtimma innan han skulle ha börjat sitt arbetspass. SOS Alarm menade att detta var saklig grund för uppsägning och avslutade mannens anställning.

Unionen anser däremot att uppsägningen saknar saklig grund och har stämt SOS Alarm i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan konstaterar Unionen att de skäl som arbetsgivarens angett till uppsägningen har att göra med mannens psykiska sjukdom. ”Att en person med psykisk ohälsa och panikångest sjukanmäler sig med kort varsel är inte att betrakta som uttryck för misskötsamhet utan är i stället uttryck för sjukdomsbilden som sådan”.

SOS Alarm har dock en annan bild av vad som inträffat.

– Vi känner mycket väl till fallet. Beskrivningen i media är inte korrekt men vi kan inte ge kommentarer i ett enskilt ärende gällande en medarbetare. Dessutom ska ärendet avgöras juridiskt. Vi anser oss helt ha följt lagar och avtal, säger Anders Klarström, presstalesperson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.