Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskrev sig för sent – förlorade jobbet

När en larmoperatör på SOS Alarm sjukskrev sig en halvtimme innan han skulle börja jobba blev han uppsagd. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Mannen var anställd på SOS Alarm när han drabbades av panikångest. Fredrik Sandberg/TT

Mannen hade arbetat på SOS Alarm i två år när han drabbades av psykiska problem. I början av 2018 sökte han vård och sjukskrevs av läkare. Mannen fick ångest inför att svara på SOS-samtal, medan andra arbetsuppgifter fungerade bra. Trots det blev företagets åtgärd att han enbart skulle svara på SOS-samtal under rehabiliteringen då han börjat jobba på deltid.

För att skapa ett lämpligare upplägg på rehabiliteringen kontaktade larmoperatörens behandlande läkare arbetsgivaren och informerade om att mannen led av depression, ångest och brottades med självmordstankar. Han hade även skadat sig själv under en ångestattack.

Konflikten med arbetsgivaren ledde till att mannens sjukdomstillstånd förvärrades och sjukfrånvaron ökade. Under rehabperioden hade mannen korttidsfrånvaro vid fyra tillfällen, varav två berodde på hans psykiska hälsa. Det fick företaget att kräva sjukintyg redan första dagen vid all sjukfrånvaro.

I början av maj fick mannen en erinran sedan han vid några tillfällen sjukskrivit sig ”för sent”. Den 17 maj sjukanmälde larmoperatören sig klockan 06:30, en halvtimma innan han skulle ha börjat sitt arbetspass. SOS Alarm menade att detta var saklig grund för uppsägning och avslutade mannens anställning.

Unionen anser däremot att uppsägningen saknar saklig grund och har stämt SOS Alarm i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan konstaterar Unionen att de skäl som arbetsgivarens angett till uppsägningen har att göra med mannens psykiska sjukdom. ”Att en person med psykisk ohälsa och panikångest sjukanmäler sig med kort varsel är inte att betrakta som uttryck för misskötsamhet utan är i stället uttryck för sjukdomsbilden som sådan”.

SOS Alarm har dock en annan bild av vad som inträffat.

– Vi känner mycket väl till fallet. Beskrivningen i media är inte korrekt men vi kan inte ge kommentarer i ett enskilt ärende gällande en medarbetare. Dessutom ska ärendet avgöras juridiskt. Vi anser oss helt ha följt lagar och avtal, säger Anders Klarström, presstalesperson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.