Annons
  • Foto: Pinkblue/Colourbox

Ska EU:s arbetsmarknad regleras via lagstiftning?

Publicerad 13 maj 2019, kl 11:07

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Medlemsländer ska själva få besluta om reglerna på arbetsmarknaden. Skulle EU lagreglera exempelvis minimilöner skulle det på sikt kunna underminera den svenska kollektivavtalsmodellen.

Jag har dock röstat ja till flera EU-lagar som rör arbetsrätt den här mandatperioden, i fall då den svenska modellen har säkerställts eller inneburit väsentliga förbättringar för arbetstagare i EU. Till exempel arbetsvillkorsdirektivet och det reviderade utstationeringsdirektivet. Men det är viktigt att rättigheter på EU-nivå definieras så att enskilda länder alltid kan stifta bättre lagar med bättre skydd för arbetstagare.

Vänsterpartiet vill ha in ett socialt protokoll i EU-fördragen, så att kollektivavtal och lagar som skyddar arbetstagare blir ett villkor för arbetskraftens rörlighet. Det skulle gynna jämlikheten i Europa.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Arbetsmarknadspolitiken är i huvudsak medlemsländernas eget ansvar och i Sverige regleras villkoren på arbetsmarknaden genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Så ska det fortsatt vara. Men EU har sedan länge haft i uppgift att lagstifta om miniminivåer vad gäller till exempel arbetsmiljö och anti-diskriminering. Det är viktigt om vi ska ha en gemensam marknad. Annars får vi en oschysst konkurrens som drabbar vanligt folk och vanliga företagare. Företag ska inte kunna konkurrera med arbetstagares hälsa som insats. 

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet


Foto: Miljöpartiet

Beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt – det innebär att det absoluta flertalet arbetsmarknadsfrågor ska beslutas nationellt. 

Det finns som alltid frågor som är ett undantag och som bekräftar regeln. Vi kämpade till exempel hårt för att föra upp frågan om föräldraledighet på EU:s agenda och välkomnar beslutet om lägstanivåer för frivillig föräldraledighet i alla EU-länder. 

Vi driver även frågan om ett starkare skydd mot diskriminering i hela EU. Vi röstade för de nya utstationeringsreglerna som vi ser skyddar mot protektionism genom att kombinera sociala villkor och fri rörlighet. Det är ohållbart med alltför ojämlika arbetsvillkor inom EU, det ger grogrund för främlingsfientlighet och protektionism samt motverkar det stora med den fria rörligheten.

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Centerpartiet säger nej till ytterligare EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. EU-nivån lämpar sig inte för att exempelvis reglera arbetsmarknads- och socialpolitik i medlemsländerna, eftersom det skiljer sig åt mellan länderna vilken modell man har. Vi vill fokusera på rätt saker på EU-nivå, och inte på frågor som enskilda människor och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå bättre kan besluta om.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Europa är en gemensam ekonomi och då behöver det också finnas ett grundläggande socialt skydd i alla EU-länder. Den sociala pelaren är ett viktigt, icke-lagstiftande, verktyg för att nå detta men i vissa fall kan det vara motiverat med minimilagstiftning. Men då ska partsmodellen värnas och medlemsländerna ska alltid få gå längre än direktiven.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Arbetsmarknadspolitiken ska utformas av medlemsstaterna själva, eftersom den i mycket hög grad bygger på nationella förutsättningar och traditioner – inte minst här i Sverige med parternas centrala roller. Så värnar vi bäst den svenska modellen och möjligheten att utveckla den.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Vi har väldigt olika arbetsmarknadsmodeller i Europa. Den reguljära arbetsmarknaden bör EU därför överlåta till medlemsländerna att reglera på egen hand. Men EU-regelverk behövs naturligtvis för vad som gäller när en person arbetar tillfälligt i ett annat land via utstationering. Men det utgör en väldigt liten del av arbetsmarknaden som helhet.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Att värna om den svenska modellen är en av våra viktigaste profilfrågor i valrörelsen. För oss ska svenska arbetsvillkor och svensk standard råda när EU-medborgare från andra länder väljer att arbeta i Sverige. Däremot hotar en gemensam EU-lagstiftning på området att försämra svenska löntagares villkor i Sverige, samtidigt som det på sikt hotar den svenska modellen.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

Det behövs lagstiftning för att reglera EU:s arbetsmarknad, annars kan vi inte skapa en mänskligare arbetsmarknad med plats för olika förmågor och erfarenheter – en arbetsmarknad som är fri från stress, diskriminering och trakasserier. Det är till exempel väldigt viktigt att EU antar ett direktiv mot diskriminering på grund av ålder, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt att EU säkrar jämställda och jämlika löner för likvärdigt arbete i hela EU.

Vi vill också att EU:s arbete för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ska följas upp med en ny arbetsmiljöstrategi som ska ha ett jämställdhets- , tillgänglighets- och icke-diskrimineringsperspektiv som tar hänsyn till olika människors olika förutsättningar att delta på arbetsmarknaden. Vi anser också att en arbetsmiljöstrategi ska innehålla handlingsplaner och aktiva åtgärder mot sexuella trakasserier samt hat och hot på arbetsplatsen. Generellt ser vi även positivt på alla åtgärder som kan bidra till att stärka medarbetarinflytandet.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Kamilla Kvarntorp
[email protected]

Skriv din kommentar

Du kan lämna kommentarer på denna sidan till 2019-05-29.

Namn och kontaktuppgifter är endast synligt för redaktionen.
Våra regler för kommentarer

Lediga jobb
Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.