Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Ska EU:s arbetsmarknad regleras via lagstiftning?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 13 maj 2019, kl 11:07
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Medlemsländer ska själva få besluta om reglerna på arbetsmarknaden. Skulle EU lagreglera exempelvis minimilöner skulle det på sikt kunna underminera den svenska kollektivavtalsmodellen.

Jag har dock röstat ja till flera EU-lagar som rör arbetsrätt den här mandatperioden, i fall då den svenska modellen har säkerställts eller inneburit väsentliga förbättringar för arbetstagare i EU. Till exempel arbetsvillkorsdirektivet och det reviderade utstationeringsdirektivet. Men det är viktigt att rättigheter på EU-nivå definieras så att enskilda länder alltid kan stifta bättre lagar med bättre skydd för arbetstagare.

Vänsterpartiet vill ha in ett socialt protokoll i EU-fördragen, så att kollektivavtal och lagar som skyddar arbetstagare blir ett villkor för arbetskraftens rörlighet. Det skulle gynna jämlikheten i Europa.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Arbetsmarknadspolitiken är i huvudsak medlemsländernas eget ansvar och i Sverige regleras villkoren på arbetsmarknaden genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Så ska det fortsatt vara. Men EU har sedan länge haft i uppgift att lagstifta om miniminivåer vad gäller till exempel arbetsmiljö och anti-diskriminering. Det är viktigt om vi ska ha en gemensam marknad. Annars får vi en oschysst konkurrens som drabbar vanligt folk och vanliga företagare. Företag ska inte kunna konkurrera med arbetstagares hälsa som insats. 

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet


Foto: Miljöpartiet

Beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt – det innebär att det absoluta flertalet arbetsmarknadsfrågor ska beslutas nationellt. 

Det finns som alltid frågor som är ett undantag och som bekräftar regeln. Vi kämpade till exempel hårt för att föra upp frågan om föräldraledighet på EU:s agenda och välkomnar beslutet om lägstanivåer för frivillig föräldraledighet i alla EU-länder. 

Vi driver även frågan om ett starkare skydd mot diskriminering i hela EU. Vi röstade för de nya utstationeringsreglerna som vi ser skyddar mot protektionism genom att kombinera sociala villkor och fri rörlighet. Det är ohållbart med alltför ojämlika arbetsvillkor inom EU, det ger grogrund för främlingsfientlighet och protektionism samt motverkar det stora med den fria rörligheten.

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Centerpartiet säger nej till ytterligare EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. EU-nivån lämpar sig inte för att exempelvis reglera arbetsmarknads- och socialpolitik i medlemsländerna, eftersom det skiljer sig åt mellan länderna vilken modell man har. Vi vill fokusera på rätt saker på EU-nivå, och inte på frågor som enskilda människor och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå bättre kan besluta om.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Europa är en gemensam ekonomi och då behöver det också finnas ett grundläggande socialt skydd i alla EU-länder. Den sociala pelaren är ett viktigt, icke-lagstiftande, verktyg för att nå detta men i vissa fall kan det vara motiverat med minimilagstiftning. Men då ska partsmodellen värnas och medlemsländerna ska alltid få gå längre än direktiven.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Arbetsmarknadspolitiken ska utformas av medlemsstaterna själva, eftersom den i mycket hög grad bygger på nationella förutsättningar och traditioner – inte minst här i Sverige med parternas centrala roller. Så värnar vi bäst den svenska modellen och möjligheten att utveckla den.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Vi har väldigt olika arbetsmarknadsmodeller i Europa. Den reguljära arbetsmarknaden bör EU därför överlåta till medlemsländerna att reglera på egen hand. Men EU-regelverk behövs naturligtvis för vad som gäller när en person arbetar tillfälligt i ett annat land via utstationering. Men det utgör en väldigt liten del av arbetsmarknaden som helhet.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Att värna om den svenska modellen är en av våra viktigaste profilfrågor i valrörelsen. För oss ska svenska arbetsvillkor och svensk standard råda när EU-medborgare från andra länder väljer att arbeta i Sverige. Däremot hotar en gemensam EU-lagstiftning på området att försämra svenska löntagares villkor i Sverige, samtidigt som det på sikt hotar den svenska modellen.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

Det behövs lagstiftning för att reglera EU:s arbetsmarknad, annars kan vi inte skapa en mänskligare arbetsmarknad med plats för olika förmågor och erfarenheter – en arbetsmarknad som är fri från stress, diskriminering och trakasserier. Det är till exempel väldigt viktigt att EU antar ett direktiv mot diskriminering på grund av ålder, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt att EU säkrar jämställda och jämlika löner för likvärdigt arbete i hela EU.

Vi vill också att EU:s arbete för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ska följas upp med en ny arbetsmiljöstrategi som ska ha ett jämställdhets- , tillgänglighets- och icke-diskrimineringsperspektiv som tar hänsyn till olika människors olika förutsättningar att delta på arbetsmarknaden. Vi anser också att en arbetsmiljöstrategi ska innehålla handlingsplaner och aktiva åtgärder mot sexuella trakasserier samt hat och hot på arbetsplatsen. Generellt ser vi även positivt på alla åtgärder som kan bidra till att stärka medarbetarinflytandet.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.