Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Skadligt att stå i både högklackat och lågskor

Att stå och gå mycket på jobbet kan vara hälsovådligt både för kvinnor och män visar två nya studier. De som bär högklackat på jobbet kan få ryggvärk och andra fysiska besvär, medan män löper ökad risk för ljumskbråck även i vanliga lågskor.
Niklas Hallstedt Publicerad 25 augusti 2017, kl 08:00
Colourbox.com
Trots hälsorisker kan arbetsgivare kräva att anställda bär högklackat på jobbet. Colourbox.com

I Storbritannien har det rests krav på att arbetsgivare inte ska kunna tvinga personalen att gå i högklackat på jobbet. Detta efter att en receptionist som vägrat bära högklackat blivit hemskickad från jobbet. Över 150 000 personer skrev under en petition med kravet om ett förbud.

Läs mer: Sitta eller stå? Både och!

Nu kommer forskning som ger stöd för en sådan förändring. I en studie som tidningen Arbetsliv berättar om har forskare vid universitetet i Aberdeen i Skottland visat att det finns ett samband mellan att regelbundet gå i högklackat och besvär i muskler och skelett samt snedställd stortå, hallux vargus.

 Även i Sverige är det tillåtet för arbetsgivaren att kräva att anställda bär högklackat.

– En arbetsgivare kan ha krav på vad man ska ha på sig, inklusive vilka skor man ska ha. Det är utgångspunkten, säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

– Men arbetsgivaren måste också ta hänsyn till arbetsmiljölagen och de regler som finns. Det kan ju vara så att det inte fungerar att gå i högklackat för någon. Då måste arbetsgivaren antingen ta fram andra skor som det går att gå i, eller göra ett undantag.

Frågan har dock aldrig kommit upp i form av en tvist, såvitt Malin Wulkan känner till.

En yrkesgrupp som ofta sägs bära högklackat är flygvärdinnor. Det stämmer inte i dag, i alla fall inte på charterbolaget Thomas Cook Airlines. Enligt Johan Wångklev, Unionens ordförande för de kabinanställda på företaget, finns inget krav på högklackat.

– Det har inte funnits så länge som jag har varit här, i tjugo år. Det finns väl de som vill vara stylish och går i sina super high heels, men det är inte så många kvar. Vi har en åldersstruktur som är ganska mogen, så det är nog mycket fotriktiga skor.

Dessutom innebär det säkerhetsrisker med högklackat om det skulle uppstå en nödsituation under flygningen, därför byter personalen skor när de går ombord på planet. Johan Wångklev tror att liknande regler gäller för alla flygbolag i Skandinavien.

Att man kan få fysiska besvär av att gå i högklackat är inte överraskande. Mer förvånande är kanske att det medför en hälsorisk att stå och gå mycket på jobbet även i lågskor. I en dansk studie som tidningen Arbetet berättar om visas nu att män som står eller går minst sex timmar om dagen löper 30 procent större risk än andra att opereras för ljumskbråck. Dessa män opereras också sex eller sju år tidigare än män med mindre aktiva jobb.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.