Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Skånska pappor - sämst på föräldraledighet

Uttaget av föräldraledighet och vab är fortfarande en mycket ojämställd historia. Kvinnor tar ut betydligt fler dagar än män visar en ny undersökning från TCO. Bäst i klassen är föräldrar i Västerbotten län.
Petra Rendik Publicerad 16 juni 2016, kl 13:42
Colourbox
Skånska pappor är sämst på att ta ut föräldraledighet. Colourbox

Under förra året tog kvinnor i Sverige ut i genomsnitt 72,6 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn, det visar TCOs nya Jämställdhetsindex. Bäst på att dela jämställt är föräldrar i Västerbotten där kvinnor är föräldralediga eller hemma med sjuka barn drygt 68 procent av dagarna, 32 procent av uttaget står männen för.

Sämst på att dela lika är föräldrar i Skåne där kvinnorna tar ute 75 procent av dagarna och Gävleborg är inte så långt efter med 74 procent.

Den ojämställda fördelningen får konsekvenser för kvinnors livsinkomster och i slutändan för samhällsekonomin. Enligt TCOs beräkningar skulle tillväxten öka med 550 miljarder kronor om kvinnor arbetade lika mycket som männen.

– Både individen och samhället förlorar på att kvinnor inte jobba i lika stor utsträckning som män. Kvinnors möjligheter till karriär och löneutveckling försämras markant. Det är inte rimligt i ett modernt land som Sverige, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO, i ett pressmeddelande.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström