Skolan måste vara en fristad för fattiga barn

Publicerad 22 oktober 2012, kl 10:27 Uppdaterad 22 oktober 2012, kl 10:29

Barnfattigdomen kan mildras om kommunerna följer skol­lagen. Många barn i Sverige får avstå sådant som andra tar för givet, skriver Lena Holm, generalsekreterare Majblommans riksförbund.

Många barn lever i familjer som inte har pengar till något utöver det allra nödvändigaste, ibland knappt det. För dessa barn är skolan en särskilt viktig arena. Skolan måste vara fullt tillgänglig även för den med små ekonomiska marginaler. Kommunerna måste följa skollagen och ta tydlig ställning i frågan om avgifter i skolan. Man behöver också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor.   

Varje dag tar Majblommans lokalföreningar emot ansökningar om bidrag till barn i fattiga familjer. Sammanlagt rör det sig om tiotusentals. Förra året betalade vi ut 27,9 miljoner kronor till enskilda barn. Det handlar bland annat om bidrag till cyklar, glasögon, vinterkläder, födelsedagskalas för kompisarna eller datorer så att man ska kunna hänga med i skolan. Barnen finns över hela landet.
I debatten talas det ofta om jobb till vuxna som lösningen på situationen. Majblomman håller med om att det är en viktig väg att gå för att förbättra för barnen. Men alla föräldrar har inte möjlighet att öka sin inkomst genom jobb, man kanske är ensam försörjare eller sjukskriven. Och barnen kan inte vänta på politiska beslut, deras behov är omedelbara.

Få röster i debatten handlar om hur barnen påverkas av att familjen har dålig ekonomi. Det finns delvis en naturlig förklaring - det kan vara tufft att sätta sig in i hur ett barn kan uppleva ett sådant utanförskap. Många barn i fattiga familjer blir mästare på att dölja sina egna behov för föräldrarna, och familjens situation för utomstående.

Ekonomisk utsatthet går ofta i arv. Skolan är därför av flera anledningar en särskilt viktig arena för de här barnen. Både för att de ska ha det bra här och nu, och för att de ska kunna förbereda för en ljusare framtid. En enkel och självklar åtgärd för att förbättra tillvaron för de här barnen direkt är att säkerställa att de lagar som är satta att skydda barn följs och tolkas utifrån barnets bästa. Som huvudman för skolan har landets kommuner ett tydligt ansvar.

Enligt vår senaste kommun­undersökning saknar 45 procent av landets kommuner gemensamma riktlinjer för avgifter i skolan. Av de som har riktlinjer anger en tredjedel att de inte accepterar några avgifter alls. Bara 18 procent av kommunerna har gemensamma riktlinjer för matsäck.  
Skolan ska vara avgiftsfri, även om skollagen tillåter "obetydliga" kostnader vid enstaka tillfällen, till exempel i samband med en studieresa. Gränsen för vad många familjer har råd med går redan vid 20 kronor, enligt våra undersökningar. Skolinspektionen tillåter skolor att göra aktiviteter som kostar upp till 100 kronor vid enstaka tillfällen, men den gränsen är alltså för hög. Kommunerna behöver också vara vaksamma på de dolda avgifter som uppstår när barnen vid upprepade tillfällen ombeds ta med matsäck eller frukt hemifrån. Skollagen är tydlig med att skolan ska tillhandahålla alla måltider under skoltid. Det är också viktigt att tänka på att insamlingar till verksamheten ska vara frivilliga och fortsätter lyda under skollagen, även om föräldrar tar över ansvaret.
Kommuner bör också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor. Med kunskap kommer man långt, då är det lättare att se vilka konsekvenser som beslut och prioriteringar får för barn i fattiga familjer. Barn kan inte vänta på att politiska förändringar ska bli verklighet. Under tiden som vi vuxna jobbar långsiktigt, måste barnen få ha det bra här och nu. Och det är faktiskt många gånger inte svårare än att tolka de lagar som redan finns utifrån barnens bästa.

Lena Holm
Lediga jobb
  • Läs även...

    Partierna om: Framtidens arbetsliv

    Hur kan fler och bättre jobb skapas när arbetstillfällen försvinner på grund av digitaliseringen och automatiseringen?

  • Läs även...

    ”Skolbarn borde lära sig programmering”

    Sveriges IT-bolag sliter hårt för att hitta kompetent personal. "Vi arbetar med rekrytering på flera olika sätt, det räcker inte längre med att bara sätta ut en annons", säger Charlotte Levert, HR-chef på Tieto.

  • Läs även...

    Pr-byrån som visar vägen

    De vill vara branschens bästa arbetsgivare. Pr-byrån Westander har satt ribban högt och visat att det funkar - enhetschefen Birger Lycken berättar hur.

  • Läs även...

    Utvecklingsledighet dissas av facket

    Det är bra att staten tar tag i de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Men man gör det på fel sätt,
    anser Unionen om förslaget om att anställda ska få betald
    ledighet för studier.

  • Läs även...

    Lag mot jobbmejl inget för facket

    Det är viktigt att värna de anställdas fritid, men i Sverige regleras tillgänglighetsfrågan bäst lokalt på arbetsplatsen, anser Unionens samhällspolitiske chef, Henrik Ehrenberg.

  • Läs även...

    Unionen om Ericsson: ”Det är tungt”

    – Nu står vi här, igen, med tusentals medarbetare som snart inte kan gå tillbaka till jobbet.
    Det säger Martin Linder, Unionens ordförande, om beskedet att 3 000 anställda på Ericsson riskerar att förlora jobbet.

  • Läs även...

    Tjänstemännen ökar – Arbetarna minskar

    Att tjänstemännen blir allt fler – betyder det att deras frågor är mer på tapeten än arbetarnas? Kollega synar vem som egentligen håller i taktpinnen på svensk arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Bör robotar beskattas?

    Om robotarna tar våra jobb måste välfärden finansieras på annat sätt. Frågan är bara hur.

  • Läs även...

    Få lön utan att jobba

    Minskad fattigdom, ohälsa och byråkrati. Om alla i Sverige fick en basinkomst, oavsett om de jobbar eller inte, skulle allt bli bättre, menar förespråkarna. Men modellen saknar inte kritiker.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.