Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Skolbarn borde lära sig programmering”

Sveriges IT-bolag sliter hårt för att hitta kompetent personal. "Vi arbetar med rekrytering på flera olika sätt, det räcker inte längre med att bara sätta ut en annons", säger Charlotte Levert, HR-chef på Tieto.
David Österberg Publicerad 10 februari 2017, kl 13:29
Colourbox
Svenska skolan måste bli bättre på att utbilda för framtiden, enligt Charlotte Levert, HR-chef på Tieto. Colourbox

Under torsdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin framtidsprognos för 200 yrken. Den visar bland annat att det fortsatt kommer att vara hög efterfrågan på personer med IT-kunskaper. Prognosen delas av Charlotte Levert, HR-chef på IT-bolaget Tieto.

Läs mer: Hög efterfrågan på systemutvecklare

– Vi har ett stort behov av kompetent personal framöver. Vi är aktiva på bred front i vårt rekryteringsarbete. Sedan drygt två år har vi en egen rekryteringsavdelning som arbetar proaktivt med rekrytering. Det räcker inte längre att bara sätta ut en annons. De rekryterande cheferna använder sig mycket av sina nätverk och det gör även våra övriga medarbetare. Över 20 procent av våra nya medarbetare har anställts efter rekommendation från någon som redan arbetar här, säger hon.

Tieto försöker också att på olika sätt skapa engagemang och intresse för IT-frågor.

– Vi har till exempel arrangerat barnhack, där våra medarbetare lär barn programmering. Men vi jobbar förstås också nära universitet och yrkeshögskolor.

Enligt Charlotte Levert är det svårt att hitta kompetent personal. Konkurrensen om arbetskraften är stenhård och samtidigt vill Tieto växa genom att ta marknadsandelar. Dilemmat försöker de lösa genom att vara en attraktiv arbetsgivare och genom att satsa på ständig vidareutbildning av personalen.

Hon tycker också att den svenska skolan behöver bli bättre på att utbilda för framtiden.

– Arbetsmarknaden förändras så oerhört snabbt. De barn som går i skolan nu kommer att ha yrken som till 65 procent är okända för oss i dag. Kartan ritas om hela tiden. Ändå är skolämnena i stort sett desamma som för 50 år sedan. Vi tycker att skolan borde se programmering som ett språk att lära sig, precis som barnen lär sig spanska eller engelska.

Så rådet från dig till den som ska välja högskoleutbildning är att satsa på en IT-utbildning?
– Verkligen. Men precis som andra yrken kräver även IT-yrken förmågor som empati, kreativitet och social förmåga. Kan man kombinera de egenskaperna med IT-kompetens har man väldigt goda möjligheter.

Läs mer: Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.