Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Släkten har förtur till jobben

Den vanliga lappen på många arbetsplatser med devisen ”Din mamma jobbar inte här” är inte helt sann. På en genomsnittlig arbetsplats är 14 procent släkt med varandra, visar en ny studie från Umeå universitet.
Johanna Rovira Publicerad

Nepotism kan väcka ont blod, men är vanligare förekommande än vad man tror. Släktrekrytering förekommer i hela landet visar en ny studie av kulturgeograferna Kerstin Westin och Katarina Haugen. Resultaten baseras på registerdata över alla förvärvsarbetande i landet samt intervjuer med personalansvariga.

Vanligast är att syskon jobbar på samma ställe (4 procent ) eller att man har en partner som arbetskamrat  (3,5 procent). Nästan 3 procentenheter av relationerna är barn och föräldrar. Resultaten varierar mycket beroende på arbetsmarknadernas storlek. På mindre orter kan det vara nästan omöjligt för små företag att hitta personal som inte är släkt på något sätt. På företag med två till fyra anställda är släkttätheten 30 procent. Men även stora arbetsgivare på större orter rekryterar ofta från samma familjer.

Orsaken är, enligt forskarna, att det går snabbt, lätt och känns tryggt att rekrytera egna eller anställdas nära och kära. Många arbetsgivare vill också visa att de värnar om sina anställda och är stolta över att flera generationer funnits på företaget.

Synen på släktrekrytering har dock förändrats de senaste 10–20 åren – i dag är det mindre accepterat och vanligt än förr, visar studien. Men även arbetsgivare som ogillar tanken på att anställa familjemedlemmar, brukar se mellan fingrarna när det gäller sommarjobb.

Nackdelarna med nepotism är att företagen kan bli fast med fel kompetenser. Dessutom finns risk för att moralen sjunker - bara misstanken om förtur på grund av släktskap kan leda till misstro och osäkerhet bland övrig personal.  Många arbetsgivare bävar också för att det ska uppstå privata konflikter som påverkar arbetsmiljön.

Att vara anställd på grund av sina släktband är inte heller alltid en dans på rosor.  Förväntningar och krav  kan kännas orimligt höga, samtidigt som familjemedlemmen behöver hålla låg profil.

Nepotism kan i förlängningen också innebära att framförallt unga som saknar släktingar hos potentiella arbetsgivare har sämre möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden, anser forskarna.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.