Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slopad tv-avgift hotar jobb på Radiotjänst

300 personer på Radiotjänst riskerar att förlora sina jobb om tv-licensen ersätts med en skatt. Nu arbetar Unionenklubben och lokala politiker för att Kiruna ska kompenseras med andra arbeten.
Ola Rennstam Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Pontus Lundahl/TT

Den 16 oktober presenterar Public service-kommittén sitt förslag om hur radio-och tv-verksamheten ska finansieras i framtiden. Enligt uppgifter som läckt ut i media är samtliga partier i kommittén eniga – dagens licens ska ersättas med en skatt.

Om förslaget blir verklighet innebär det att Radiotjänst i Kiruna läggs ner och 300 anställda förlorar sina arbeten. Enligt August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben, är oron stor på arbetsplatsen.

– Vi som jobbar här kan inte bara plocka något likvärdigt arbete, för det finns inte i Kiruna kommun. Det värsta som kan hända är att folk tvingas flytta från Kiruna. Ett par hundra skattebetalare är ett hårt slag för en kommun av den här storleken, säger han.

Unionenklubben arbetar aktivt för att få till ersättningsjobb i Kiruna om det blir så att Radiotjänst läggs ner. Ett annat tänkbart alternativ är att staten går in och finansierar omskolning av personalen. Klubben har uppvaktat kommunalledningen som i sin tur har kontaktat personer på riksdags- och regeringsnivå.

– I nuläget vet ingen om och när förslaget kommer att bli verklighet. Det vi kan göra är att samla in information så gott det går, alltså vad kommer förslaget att innebära för oss i praktiken. Samt att jobba med en plan B tillsammans med politikerna. Vi känner att vi verkligen har blivit lyssnade på lokalt, säger August Tapojärvi.

Kirunaborna känner sig sedan en lång period tillbaka åsidosatta av politikerna i huvudstaden.

– Det finns en frustration kring att vinsterna från LKAB skeppas rakt ner till Stockholm. Hela vår stad undermineras, bokstavligt talat, så att den måste flyttas och vi får ingenting tillbaka. Dessutom ska staten dra bort 300 jobb som kompletterar dem inom gruvindustrin. Det gör folk  upprörda.

Hur är det att jobba vidare under dessa förutsättningar?
– Det är tungt, vi inser att det är en uppförsbacke. Det är ingen kul situation att gå till jobbet och undra om det finns kvar i morgon. Men vi ger aldrig upp! Och vi samverkar med arbetsgivaren för att säkerställa att vi alla mår så bra som möjligt. Vi fortsätter precis som vanligt tills någon säger att vi ska göra någonting annat, säger August Tapojärvi.

I dag ligger licensavgiften på 2 340 kronor per år. Enligt uppgifter till tidningen Resumé skulle den nya skatten bli maximalt 1 300 kronor per skattebetalare. Runt 20 procent skulle dock få en reducerad avgift medan omkring tio procent skulle slippa skatten helt. Brytpunkten för full avgift uppges ligga på en beskattningsbar årsinkomst på över 130 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.