Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slopad tv-avgift hotar jobb på Radiotjänst

300 personer på Radiotjänst riskerar att förlora sina jobb om tv-licensen ersätts med en skatt. Nu arbetar Unionenklubben och lokala politiker för att Kiruna ska kompenseras med andra arbeten.
Ola Rennstam Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Pontus Lundahl/TT

Den 16 oktober presenterar Public service-kommittén sitt förslag om hur radio-och tv-verksamheten ska finansieras i framtiden. Enligt uppgifter som läckt ut i media är samtliga partier i kommittén eniga – dagens licens ska ersättas med en skatt.

Om förslaget blir verklighet innebär det att Radiotjänst i Kiruna läggs ner och 300 anställda förlorar sina arbeten. Enligt August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben, är oron stor på arbetsplatsen.

– Vi som jobbar här kan inte bara plocka något likvärdigt arbete, för det finns inte i Kiruna kommun. Det värsta som kan hända är att folk tvingas flytta från Kiruna. Ett par hundra skattebetalare är ett hårt slag för en kommun av den här storleken, säger han.

Unionenklubben arbetar aktivt för att få till ersättningsjobb i Kiruna om det blir så att Radiotjänst läggs ner. Ett annat tänkbart alternativ är att staten går in och finansierar omskolning av personalen. Klubben har uppvaktat kommunalledningen som i sin tur har kontaktat personer på riksdags- och regeringsnivå.

– I nuläget vet ingen om och när förslaget kommer att bli verklighet. Det vi kan göra är att samla in information så gott det går, alltså vad kommer förslaget att innebära för oss i praktiken. Samt att jobba med en plan B tillsammans med politikerna. Vi känner att vi verkligen har blivit lyssnade på lokalt, säger August Tapojärvi.

Kirunaborna känner sig sedan en lång period tillbaka åsidosatta av politikerna i huvudstaden.

– Det finns en frustration kring att vinsterna från LKAB skeppas rakt ner till Stockholm. Hela vår stad undermineras, bokstavligt talat, så att den måste flyttas och vi får ingenting tillbaka. Dessutom ska staten dra bort 300 jobb som kompletterar dem inom gruvindustrin. Det gör folk  upprörda.

Hur är det att jobba vidare under dessa förutsättningar?
– Det är tungt, vi inser att det är en uppförsbacke. Det är ingen kul situation att gå till jobbet och undra om det finns kvar i morgon. Men vi ger aldrig upp! Och vi samverkar med arbetsgivaren för att säkerställa att vi alla mår så bra som möjligt. Vi fortsätter precis som vanligt tills någon säger att vi ska göra någonting annat, säger August Tapojärvi.

I dag ligger licensavgiften på 2 340 kronor per år. Enligt uppgifter till tidningen Resumé skulle den nya skatten bli maximalt 1 300 kronor per skattebetalare. Runt 20 procent skulle dock få en reducerad avgift medan omkring tio procent skulle slippa skatten helt. Brytpunkten för full avgift uppges ligga på en beskattningsbar årsinkomst på över 130 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.