Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småpratet ökar produktiviteten

Vill du öka produktiviteten? Ställ dig då upp, gå bort till kollegan och småprata lite en stund. Enligt en amerikansk studie är det vad som behövs för att få hjärnan att prestera på topp under en hel dag.
Gabriella Westberg Publicerad 28 januari 2016, kl 15:24
Två män och en kvinna står och pratar.
Foto: Colourbox

Hjärnan klarar inte av att jobba fokuserat timme efter timme. Men mental utmattning tar sig inte alltid lika tydliga uttryck som fysisk. Kanske tror du att du är supereffektiv när tunnelseendet tar över.

Vad hjärnan behöver efter bara någon timmes fokuserat arbete - är att växla uppmärksamheten, helst till något lite lättsammare. Som att småprata lite om ditt och datt med en kollega en stund. Det enligt en studie, där 1 005 heltidsanställda amerikaner tillfrågats, som HR-företaget Bamboo låtit göra.

- Att stå upp, gå runt, ta ett snack, samtala – alla dessa pauser hjälper din hjärna att ta en paus så att du kan fokusera på nytt och det är en viktig del i att öka prestation och produktivitet, säger Rusty Lindquist, på Bamboo HR, till sajten CIO.com.

Man skulle kunna tro att det vore sociala medier som fick stå för det nya småpratandet på jobbet, men enligt Bamboos studie är det fortfarande gamla goda sysselsättningar som att trava iväg till fikarummet och fylla på kaffekoppen, låsa in sig på toa eller att snicksnacka med kollegorna som toppar.

Först på fjärde och femte plats bland de mest förekommande typerna av mikropauser i arbetsdagen kommer att kolla av privata flöden i sociala medier, mejla eller messa vänner och familj eller andra privata ärenden som kan göras online och utan förflyttning i rummet.

Enligt studien tycker var femte att det är störande med distraktioner, som småpratande kollegor, på jobbet, medan lika många upplever att småpratandet gör dem mer produktiva. Fler kvinnor än män finns bland de senare och fler chefer än icke-chefer.

Fem anledningar att snicksnacka på jobbet

1. Medarbetare och chefer lär känna varandra genom det avspända småpratet som också bidrar till att avdramatisera relationer och hierarkier och öka tryggheten i gruppen. Att få en bild av kollegan bortom jobbet kan också underlätta samarbeten kring olika projekt.

2. Olika former av social fobi och oro är vanligare än man tror. Att gå undan och prata lite avskilt från gruppen, till exempel vid kaffeautomaten, kan hjälpa introverta och blyga medarbetare att skapa sociala relationer i arbetsgruppen.

3. När du med jämna mellanrum växlar fokus från arbetsuppgiften till något lättsammare och allra helst även passar på att röra på kroppen, till exempel genom att resa dig från ditt skrivbord och gå till ett annat rum, hjälper du hjärnan att orka fokusera ytterligare en timme.

4. Stress bidrar inte till bättre produktivitet och kan i längden försämra den kognitiva förmågan. Att småprata kan bidra till att släppa anspänningen i huvudet några gånger under dagen och göra stressen mer hanterbar.

5. De bästa idéerna går sällan att tvinga fram genom envetet fokus. Ofta är det i stället när man tillfälligt släpper problemet som insikten om en lösning plötsligt slår till. När du ska till att somna, när du står i kön på Ica – eller när du fnittrar över något kul en kollega just sa.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken