Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Smidig pendling kan öka jämställdheten

Män och kvinnors väg till och från jobbet ser olika ut. Men med en bättre infrastruktur och en smidigare pendling kan jämställdheten öka. Det menar Unionen Stockholm som vill att politiker tar ett större ansvar för Unionenmedlemmarnas färd till jobbet. Även om en del av ansvaret vilar på fack och arbetsgivare.
Linnea Andersson Publicerad 29 juni 2015, kl 17:15
HENRIK MONTGOMERY / TT
Pendlare är för det mesta positiva till att pendla. Men oväntade störningar, som inställda tåg, kan dra ner humöret. HENRIK MONTGOMERY / TT

Vi pendlar allt längre sträckor och ägnar dessutom allt mer tid åt att pendla i dag än för tio år sedan. Pendling är för många en självklar del i att ta sig till jobbet.

Att pendling och (o)jämställdhet hänger ihop är kanske inte lika självklart för alla. Men när Länsstyrelsen tittade på hur män respektive kvinnor tar sig till jobbet, visade det sig att män i högre grad än kvinnor tar bilen medan kvinnor åker kollektivt. Män pendlar dock både oftare och längre än kvinnor.

För många är det svårt att kombinera jobb och familjelivet med att samtidigt pendla. Inte minst när man åker kollektivt och tågtidtabellen inte går att förlita sig på. I dag är det vanligare att lösningen på problemet består i att byta jobb, framför att flytta. Bland kvinnor är det vanligt att gå ner i tid för att få jobb och familj att gå ihop.

Unionen Stockholm menar att det gränslösa arbetslivet i mångt och mycket hänger ihop med pendling. När pendlingen inte fungerar går det ut över arbetstiden, oavsett om man har gränslös arbetstid eller inte. Dessutom är det svårare för medlemmarna att känna glädje över deras jobb, eller att det är utvecklande, när vägen till och från jobbet inte fungerar.

- Våra medlemmar väljer att förlägga stor tid av sitt pendlande på att jobba och därför har vi fått påtryckningar från dem att driva frågan om att det ska bli bättre ordning på pendlingen.

- Man kanske går tidigare från jobbet för att kunna hämta på dagis men så funkar inte pendeltåget och då fallerar det ändå och leder till stress, säger Theres Sysimetsä, Unionen Stockholm.

Att det oftare är en man som sitter bakom ratten gör, enligt henne, att män tar en annan typ av jobb. Män är inte föräldralediga i samma utsträckning som kvinnor och tar heller inte ett lika stort ansvar för jobbet i hemmet och har därför möjlighet att ta jobb längre bort och att lägga mer tid på pendling. Kvinnor drabbas hårdare än män när kollektivtrafiken inte fungerar.

Unionen Stockholm vill att kollektivtrafiken ska fungera bättre och bli mer pålitlig. Förutom att bidra till bättre förutsättningar för en ökad jämställdhet skulle en tillförlitlig kollektivtrafik även kunna attrahera de som i dag väljer bilen.

Eftersom människor i dag tenderar att byta jobb innan de byter bostad om de inte får ihop det så kallade livspusslet vill Unionen Stockholm gärna se ett ”mälardalskort”, likt de regionöverskridande betallösningar som finns i andra delar av landet.

Dessutom vill man se ett förbättrat underhåll och en utbyggnad av att underhållet av tunnelbanan. Theres Sysimetsä poängterar dock att vad deras medlemmar behöver är en långsiktig plan.

- Att människor byter jobb när det inte går ihop är kanske inte någon stabil lösning för oss som är intresserade av att arbetslivet ska funka.

Enligt Handelskammaren pendlar man nästan 6,4 veckor om året i Stockholms län. Många medarbetare har förhandlat bort övertid i utbyte mot att de får en vecka semester extra. Men Theres Sysimetsä tror att det vore ännu bättre om pendlingen flöt på smidigare så att man kan få ännu mer ledig tid än vad man får när man förhandlar bort sin övertid.

Unionen Stockholm är i mångt och mycket överens med såväl Handelskammaren, Länsstyrelsen som politikerna. Theres Sysimetsä säger att det ligger i allas intresse att vi åker mer kollektivt, att vi kommer i tid till jobbet och alla vill kunna hämta i tid på dagis. Men vilket strå som de olika parterna kan dra till stacken skiljer sig åt. Unionen Stockholm kan via avtalsvägen driva att det ska vara tydligt vad som är arbetstid, vad som är restid och vad som är övertid. Samt frågor som rör om man ska ha möjlighet att läsa mejl på väg till jobbet och få tillgodoräkna det som arbetstid.

Politikerna kan, enligt Sysimetsä, ta ansvar för att pendeltågstrafiken och infrastrukturen fungerar. Arbetsgivarna kan å sin sida kompetensutveckla sina chefer för att få en tydlighet i ledarskapet, hur man ska förhålla sig till det gränslösa arbetslivet och att många pendlar?

- Hur ska man som chef agera? Ska man säga åt sina medarbetare att alltid ha telefonen påslagen eller, som vi föreslår, införa en mobil- och mejlpolicy?

Pendlare

Pendling får konsekvenser för pendlare och för deras familjeliv. Sannolikheten att separera från sin partner är 40 procent högre bland pendlare än bland icke-pendlare.

Pendling har även många negativa hälsoeffekter och leder till och med till ökad dödlighet.

Trots det visar lyckoforskning att de flesta pendlare är positiva till att pendla. Det som kan sänka humöret hos en pendlare är framför allt oväntade störningar.

Ju högre ålder på pendlaren desto nöjdare med pendlandet.

Källa: Uppgifterna ovan presenterades under Unionen Stockholms och Mälardalsrådets Almedalsseminarium ”Pendling och jämställdhet” av Fredrik Idevall, stf enhetschef för samhällsplanering och utveckling i Region Örebro län.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström