Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Snabbare straff för dålig arbetsmiljö

Arbetsgivare som struntar i arbetsmiljön ska straffas snabbare. Det blir resultatet av det nya system där Arbetsmiljöverket kan utfärda avgifter i stället för att lämna över fall till rättsväsendet. Hur hög avgiften blir beror på vad som hänt och hur många som jobbar i verksamheten.
Sandra Lund Publicerad 26 mars 2014, kl 12:02

Att blanda in polis och åklagare i arbetsmiljöbrott tar tid. Dessutom är det få anmälda fall som leder till straff. Därför har riksdagen beslutat att ändra reglerna för arbetsgivare som bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nu har myndigheten bestämt hur det nya systemet, som träder i kraft den första juli i år, ska se ut.

I stället för att bolla vidare fall till polis, åklagare och eventuellt domstol ska verket självt utfärda sanktionsavgifter. Det innebär att de straff som finns i myndighetens föreskrifter, och som kunnat ge böter, i stort sett tas bort. Allvarliga olyckor på jobbet kan fortsättningsvis fortfarande sluta i domstol.

- Sanktionssystemet syftar till att öka motivationen för att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågorna. Om någon skadas eller dör i arbetet är det fortfarande domstolsprocess och straff som gäller, säger Bernt Nilsson som är tillförordnad generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Avgiften kommer att variera beroende på hur stora riskerna har varit. Det finns fyra olika risknivåer. Om en arbetsgivare struntar i reglerna på ett sätt som riskerar människors liv kostar det mer. Dessutom får större arbetsgivare betala högre avgifter. Avgifterna i risknivå 4, den högsta, kommer att ligga mellan 100 000 kronor och en miljon kronor . De föreskrifter som är förenande med sanktionsavgifter kommer att finnas på Arbetsmiljöverkets hemsida för nedladdning från mitten av april.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.