Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Snabbspår till apoteken för nyanlända

Låt nyanlända farmaceuter få göra kunskapsprov för legitimation på andra språk än svenska - för att snabbt komma ut i jobb på apoteken. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen.
Gabriella Westberg Publicerad 25 maj 2015, kl 16:28
TT
Låt nyanlända farmaceuter göra praktik på apoteken medan de lär sig svenska. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen. TT

Under våren har arbetsmarknadsdepartementet bjudit in arbetsmarknadens parter till samtal med syfte att hitta snabbspår för nyanlända invandrare till yrken där det råder brist på arbetskraft. Såväl TCO som Unionen samt 28 andra förbund på central- och branschnivå har hittills deltagit i samtalen.

”Den senaste tiden har det kommit ett större antal farmaceuter från bland annat Syrien. Tiden för att få en svensk legitimation är i dag väldigt lång, och vi tror att det skulle gå att korta den tiden med rätt insatser. Samtidigt är behovet av farmaceuter väldigt stort och det är i dag ett bristyrke.”

Så skriver branschorganisationen Sveriges Apoteksförening i sin intresseanmälan om att få delta i trepartssamtalen.  Idag utexamineras cirka 500 receptarier och apotekare per år i Sverige. Samtidigt finns enligt uppskattningar 300-400 nyanlända farmaceuter, framför allt från Syrien, med en utbildning som uppges vara på hög nivå.

Vilka insatser behövs för att matcha de nyanlända farmaceuterna med efterfrågan på apoteken?
Först och främst är det språket, menar Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Apoteksföreningen. Det är en hög tröskel som sinkar valideringen av kunskaper. För att få en legitimation som farmaceut måste man genomgå ett kunskapstest hos Socialstyrelsen. I dag är det i praktiken ett svenskatest, menar han.

- Tänk om man istället skulle kunna göra testet på till exempel arabiska, så att man vet att man har den kunskap som krävs. Då skulle motivationen att lära sig svenska öka, tror Henrik Ehrenberg.

Med praktik ute på apoteken direkt efter genomfört kunskapstest skulle nyanlända farmaceuter dessutom hamna i en svensktalande miljö som ytterligare skulle skynda på språkinlärningen, menar han.

- Man behöver bara vända lite på kuttingen, utan att sänka kunskapskraven.

Även Lars Birkeland, vd för en av de största apotekskedjorna, Apoteket Kronan, har skrivit ett brev till regeringen för att understryka behovet av att matcha nyanländ kompetens med bristen på farmaceuter.

”Det råder i dag en svår rekryteringssituation för farmaceuter i princip över hela landet. Vi står också inför en situation där var fjärde farmaceut uppskattas att gå i pension inom fem år”, skriver Lars Birkeland.

De 300-400 nyanlända farmaceuterna skulle innebära ett reellt tillskott på en utsatt arbetsmarknad, konstaterar han. Men det tar för lång tid att nå legitimation.

Minst 24 månader tar det, från det att en farmaceut anmäler sig hos Socialstyrelsen till färdig svensk legitimation, enligt Lars Birkeland, framför allt på grund av handläggningstiden på Socialstyrelsen kring godkännandet av den utbildning den nyanlända har, skriver han. Först efter ett sådant godkännande kan farmaceuten ansöka om att få utföra språk- och kunskapstester – som bara ges ett par gånger om året.

”Det är därför av mycket stor vikt att processen påskyndas så att de nyanlända ska kunna utöva sitt yrke i Sverige och underlätta den svåra rekryteringssituation som finns i dag.”

Apoteket Kronans vill att regeringen:

  1. Effektiviserar Socialstyrelsens processer kring validering av utländsk farmaceutisk utbildning och processen kring det formella godkännandet av legitimationen.
  2. Inrättar yrkesinriktade SFI-utbildningar för farmaceuter.
  3. Ökar antal provtillfällen för språk- och kunskapstester
  4. Ersätter integrationsinsatser för att uppmuntra fler företag att ingå i ”Äntligen jobb” eller andra liknande projekt.

Unionen i trepartssamtal om snabbspår

Den första omgången trepartssamtal hölls med representanter för centralorganisationerna i mitten av mars.  Därefter har ett antal möten hållits med representanter från mer branschnära förbund, bland annat Unionen. 

Inför den kommande, fördjupande omgången av samtal har fackförbund och arbetsgivarorganisationer fått skicka in partsgemensamma intresseanmälningar. Unionen ingår i flera. Bland annat har man tillsammans med Svensk Handel visat intresse för att diskutera snabbspår för farmaceuter.

På Arbetsmarknads-departementet jobbar man för närvarande med att gruppera inkomna intresseanmälningar och se vilka konstellationer av aktörer, myndigheter och andra, som ska bjudas in till nästan omgång fördjupande samtal.  De väntas komma igång redan före sommaren, och sedan fortsätta under hösten. De första snabbspåren ska sedan förhoppningsvis vara i drift under 2016.

Unionen ingår i flera partsgemensamma intresseanmälningar, som:

  • Energi och elektroteknik tillsammans med Seko, Sveriges elektriker och Sveriges ingenjörer
  • Bygg- och tjänstemannasektorn, tillsammans med Svensk byggindustri och Ledarna
  • Skog och lantbruk, trävaru och grafiska företagen
  • IKEM
  • Apotek och farmaci tillsammans med Svensk Handel

Nicola Lewis på Unionens avtalsenhet, som ansvarar för förbundets medverkan i trepartssamtalen, framhåller att det inte i första hand handlar om att ta fram specifika avtal, även om det också har diskuterats att utveckla befintliga lösningar som yrkesintroduktionsavtalet, som möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare.

- Mycket handlar om sådant parterna inte nödvändigtvis förfogar över. Bostäder till exempel. Hur kan man matcha förläggningars geografiska placering med var jobben finns? Men det kan också handla om vilken typ av aktiviteter parterna kan erbjuda, säger Nicola Lewis.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.