Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Snabbt bredband stör oss på jobbet

När bredbandet kommer till byn sjunker företagens produktivitet. En anledning kan vara att våra mobiler stör oss så mycket att vi jobbar sämre.
David Österberg Publicerad 3 juni 2019, kl 12:51
Fredrik Sandberg/TT
När vi har tillgång till mobilt bredband jobbar vi sämre. Fredrik Sandberg/TT

Att ha bra bredband är antagligen positivt för ett företag. Men det har en negativ bieffekt: fiberoptiskt bredband minskar företagens omsättning och sysselsättning. Det visar en studie som Lunds universitet och Agri food har gjort tillsammans. Exakt vad det beror på vet inte forskarna, men de har en hypotes: internet och mobiler stjäl uppmärksamhet från oss när vi jobbar.

– Det är okontroversiellt att påstå att smartphones har negativa effekter. Det nya med vår studie är att vi påvisar negativa effekter även på företagens ekonomi. Studier visar att vi blir störda var tolfte minut av vår mobil och det förefaller vara rimligt att tro att detta också påverkar vårt arbete, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi, i ett pressmeddelande.

Den negativa effekten av fiberoptiskt bredband beror troligen på att bredbandet gör det möjligt att även bygga mobilt bredband. Det är alltså mobilerna som är största boven i dramat. Forskarna kunde nämligen inte se någon negativ effekt på orter där mobilt bredband har svag täckning.

– Vi ser att den negativa effekten dyker upp först 2011. I och med att det sammanfaller med när 4G-nätet började byggas ut ligger det nära tillhands att tro att effekten har med det mobila bredbandet att göra. När ett område får optisk fiber kan man även anta att 4G-sändarmaster för mobilt bredband dyker upp, säger Martin Nordin.

Effekten av att ha bra surf i mobilen kan vara både direkt och indirekt, tror Martin Nordin. Den direkta handlar om att vi surfar på jobbet, den indirekta om att ständig uppkoppling kan leda till stress, psykisk ohälsa och sömnproblem.

Olika branscher påverkas dock olika. I branscher med låg internetanvändning saknas den negativa effekten och hotell- och restaurangbranschen gynnas till och med. Anledningen är förmodligen att internetbokningar ökar omsättningen.

Störst negativ effekt hittade forskarna i branscher med många högutbildade, där internetanvändningen generellt är högre.

Regeringens mål är att  95 procent av företagen och hushåll ska ha tillgång till supersnabbt bredband år 2020.

Studien omfattar cirka 300 000 företag i Sverige.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)