Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Snälla chefer ökar lönsamheten

Chefer som tror att hårda tyglar ska öka lönsamheten bör tänka om. Tvärtom blir medarbetarna mer produktiva om de känner sig trygga och har en snäll och rättvis chef, enligt forskning.
Linnea Andersson Publicerad 25 november 2015, kl 11:31
Colourbox
Omtänksamma och rättvisa företagsledare får friskare och mer produktiva medarbetare. Colourbox

Att stränga företagsledare ökar produktiviteten genom att sätta press på sina anställda är helt fel. Pressen ökar i stället stressen som i sin tur leder till förhöjda kostnader för arbetsgivare. Det skriver Vd-tidningen och hänvisar till modern organisationsforskning från Stanford University.

När chefen däremot är omtänksam och utstrålar värme blir företaget lönsamt och medarbetarna friska. De anställda blir mer lojala, hjälper varandra i högre grad och blir mer produktiva både individuellt och i grupp.

Att snäll segrar över sträng beror på att medarbetarna håller sig fysiskt friska i företagskulturer som upplevs som trygga. På motsatt sätt får otrygghet negativa konsekvenser på arbetstagares hälsa när det gäller hjärtfrekvens, blodtryck och immunförsvar.

Förutom att påverka produktiviteten visar en svensk psykologistudie från Lunds universitet att otrevlig jargong är en stark orsak till att människor vantrivs på jobbet. Ohövligheten riskerar dessutom att bli en ond cirkel och få stora konsekvenser på arbetsplatsen eftersom vi ofta tar efter våra kollegors beteende.

Med ohövlighet menas beteenden som på ”något sätt bryter normen för ömsesidig respekt”. Det kan handla om att vara småtaskig, exkludera någon från information, ”glömma” att bjuda med någon eller att ta åt sig äran för andras arbete. Det kan också vara att sprida rykten, skicka elaka mejl eller att inte ge beröm till underordnade.

Även om otrevlig jargong kan tyckas futtigt riskerar det att leda till mobbning och trakasserier, särskilt eftersom det ofta är personer med starkt socialt stöd på arbetsplatsen som har råd att bete sig ohövligt. Enligt tidigare forskning riskerar det att leda till mental ohälsa, minskad arbetstillfredsställelse, sämre prestationer, minskad lojalitet och ökade konflikter. Eller att medarbetare söker sig från organisationen.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory