Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Soffan sämre för psyket än att sitta på jobbet

Stå emot frestelsen att sjunka ner i soffan i helgen. Det är sämre för din mentala hälsa att sitta stilla på fritiden än att sitta stilla på jobbet, visar ny forskning från GIH och Karolinska.
Johanna Rovira Publicerad 10 juni 2020, kl 14:23
Colourbox
Mentalt passivt sittande där man slappar framför tv, mobil eller dator är sämre för den psykiska hälsan än mentalt aktivt sittande, som att lösa korsord eller spela schack. Colourbox

Det finns ett otal studier som visar på hälsoriskerna med att ha ett stillasittande jobb. Sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer är några som kopplats till stillasittande. Men det finns även ett samband mellan stillasittande och symptom på depression, har forskare vid Gymnastik och idrottshögskolan, GIH, och Karolinska institutet, kommit fram till.

Läs mer: Varannan anställd sitter still på jobbet

– Vi har tittat på hälsoprofiler där mer än 23 000 anställda svarat på frågor, bland annat om hur mycket de sitter och hur mycket symptom av ångest och oro de upplever, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GIH.

– Vi delade upp sittandet under dagen och intressant nog visade det sig att resultatet var olika om man satt mycket på fritiden eller på jobbet.

Studien visar att soffpotatisar på fritiden hade tre gånger så hög sannolikhet att ofta uppleva depressions- och ångestsymtom än de som inte satt så mycket på fritiden.

Läs mer: Gå till skrivaren bra för hjärtat

– Med just denna studie kan vi inte säga om det är sittandet som leder till nedstämdhet eller nedstämdhet som leder till mycket sittande, men det skulle i så fall vara minst lika illa, då vi vet från tidigare att mer sittande kan ge mer ohälsa. Intressant var att sambanden var starka trots att vi tagit hänsyn till andra faktorer som kan spela in, såsom stress, träningsvanor och utbildningsnivå, säger Elin Ekblom Bak.

Att ett stillasittande arbete inte hade lika starkt samband för upplevelse av ångest och oro som sittande på fritiden, kan enligt forskarna bero på att man på jobbet ändå anstränger hjärnan och är mentalt aktiv. Tidigare studier har visat att mentalt aktivt sittande, som till exempel korsordslösning och schack, är bättre för den psykiska hälsan än mer mentalt passivt sittande där man bara slappar framför mobil, dator eller tv.

Läs mer: Stillasittande ökar cancerrisk

– Det är inte bra att sitta helt still oavsett om det är på fritiden eller på jobbet. Se till att åtminstone ta korta bensträckare. Vi har också tittat på vad som händer om man bryter upp sittandet var 30 minut. Det visade sig att de deltagare som gjorde avbrott mådde betydligt bättre än de som bara sitter still, säger Elin Ekblom Bak.  

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.