Spelutvecklarna som forskarna pratat med i sin pilotstudie säger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika dataspel, inte att tjäna pengar. Shutterstock
Trots att den svenska dataspelsbranschen är på snabb framväxt är den nästan outforskad ur ett arbetsperspektiv. Men nu inleder forskare vid Lunds universitet en treårig studie som ska fokusera på spelutvecklarnas arbetsvillkor.
– Internationell forskning visar att arbetsförhållanden i dataspelsbranschen inte är riktigt hållbara. Det handlar om långa arbetstider, otrygga anställningar och en del gratisjobb. Med vår studie vill vi öka kunskapen om hur arbetsvillkoren ser ut i Sverige, säger Malin Espersson, en av forskarna bakom projektet.
Spelbranschen är mansdominerad och en aspekt som forskargruppen kommer att titta närmare på är hur det påverkar kvinnorna i branschen. En annan aspekt är vilka konsekvenser det får att det saknas kollektivavtal på många spelföretag. Även kraven på kommersiell framgång kan påverka arbetsmiljön.
– Att vara spelutvecklare är speciellt. Samtidigt som det är ett kreativt och artistiskt yrke är det väldigt kommersiellt och det finns förväntningar på stora ekonomiska avkastningar. De vi intervjuat i vår pilotstudie uppger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika spel, inte att tjäna pengar, säger Malin Espersson.
Övertiden i branschen uppges vara ett av de största arbetsmiljöproblemen. Många spelutvecklare har dataspel som sitt största fritidsintresse och arbetar sällan en vanlig 40-timmarsvecka. Till det kommer så kallad crunch, planerade arbetstoppar inför till exempel lansering av ett nytt spel.
– Arbetsgivarna utnyttjar att personalen vill jobba hur mycket som helst. Vi vill studera möjligheterna att förena arbetsliv och familj, vad händer om man sätter sig emot när en arbetsgivare kräver crunch?
Studien, som nyligen beviljats 4,3 miljoner i forskningsanslag av Forte, startar efter årsskiftet.
Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
– Internationell forskning visar att arbetsförhållanden i dataspelsbranschen inte är riktigt hållbara. Det handlar om långa arbetstider, otrygga anställningar och en del gratisjobb. Med vår studie vill vi öka kunskapen om hur arbetsvillkoren ser ut i Sverige, säger Malin Espersson, en av forskarna bakom projektet.
