Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Ställ frågor om ledarskapet på intervjun

Drömjobbet kan bli en mardröm om det visar sig att du inte lirar med chefen. Att välja rätt chef är därför minst lika viktigt som att hitta rätt jobb och intressanta arbetsuppgifter.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 1 april 2019, kl 14:14
Fråga dig själv: vill du ha en kontrollerande chef eller en som ger dig lösa tyglar? Illustration: Anna Skoog

En god chef ser dig, ger dig den lön du förtjänar och fungerar dessutom som en mentor som du kan lära dig något av. Fungerar relationen utvecklas du av kritik i stället för att ta åt dig och känna dig oduglig.

– En bra chef lyfter sina medarbetare och befordrar dem i stället för att se dem som konkurrenter. Chefen kan också tipsa om ett jobb på en annan avdelning eller en annan arbetsplats. Ingen tjänar ju på att en medarbetare som inte längre hittar utmaningar i organisationen stannar kvar på jobbet, säger karriärcoachen Nina Jansdotter.

Men lika viktigt som att det praktiska fungerar är att personkemin med chefen stämmer.

– En dålig relation till chefen blir en energitjuv utan dess like – både för en själv och för omgivningen. Den som inte trivs med sin chef tenderar att prata väldigt mycket om det med släkt och vänner, alternativt låsa in sig och grubbla över relationen.

En konsekvens av den dåliga relationen kan bli många år på en arbetsplats där man vantrivs.

– Det är lätt att hamna i ett konstigt beroendeförhållande till chefen som gör det svårt att bryta relationen och ta sig ifrån arbetsplatsen.

Nyckeln till att hitta rätt chef är, enligt Nina Jansdotter, självkännedom. Den som är medveten om sina styrkor och svagheter vet också vilket stöd man behöver av sin chef för att prestera på topp.

– Den som vill ha mycket kontakt med sin chef bör välja en kontrollerande chef. Den som däremot föredrar frihet under eget ansvar ska i stället välja en chef som ger lösa tyglar och inte har ett så stort kontrollbehov.

För att hitta sig själv och på så sätt få insikt om vilken chef det är lämpligt att söka jobb hos är Nina Jansdotters rekommendation att skaffa en mentor, att gå i terapi eller att prata med andra om vilken typ av chef de föredrar.

– Genom att jämföra sig med andra är det lättare att förstå sig själv, säger hon.

När du vet hur du fungerar blir nästa steg att hitta en chef som matchar din personlighet. Ett tips är att be chefen beskriva sin ledarstil under anställningsintervjun.

– Många är så angelägna om att göra ett gott intryck under intervjun att de fokuserar på att svara ”rätt” på chefens frågor i stället för att själva ställa frågor om ledarskapet på arbetsplatsen. Genom att googla företaget och chefen går det också att få en bild av chefens ledarstil, säger Nina Jansdotter.

Hon tror att det framöver blir vanligare att ta referenser för att få en bättre bild av chefen.

– Fråga chefen om det är okej att ta referenser från medarbetare, säg att det är viktigt för dig att det blir rätt. Genom att ta referenser får du en bättre bild av huruvida chefen kan matcha dina förväntningar. Och de flesta chefer brukar vara positiva till referenstagning, säger Nina Jansdotter.

Hon tycker att det är viktigt att försöka hitta rätt chef även när konjunkturen viker och det blir färre jobb att välja på.

– Den som kommunicerar sitt värde och vad som är viktigt för en blir ofta mer attraktiv på arbetsmarknaden – oavsett konjunkturläge.

Hur vet man då att man har hittat rätt chef?

– När man mår bra på jobbet och inte har behov av att prata illa om chefen med allt och alla. När det är en utvecklande, positiv relation och man inte ligger och grubblar på saker som chefen har sagt eller inte sagt utan sover gott om natten, säger Nina Jansdotter.

4 AV 10 ÖNSKAR EN BÄTTRE RELATION

  • 41 procent av de yrkesarbetande tycker att relationen till chefen inte är bra eller att den kunde vara bättre.
  • 28 procent tycker att det inte görs tillräckligt för att främja relationen mellan anställda och chefer.
  • Chefer och medarbetare bör respektera varandras yrkeserfarenheter och roller, de anställda bör ställa krav på chefen och medarbetare och chef bör visa intresse för varandras professionella vardag.

Källa: Talentsofts undersökning gjordes 2017 bland 1 012 yrkesarbetande.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".